Instagram är ett populärt socialt nätverk bland unga människor mellan 18-25 år. Psykiska pressen på individen att vara en del av sociala-medier och hålla sig uppdaterad kan betraktas som centralt i unga människors upplevelser av sociala medie-plattformen Instagram. Med sociala mediers frammarsch har en ny sorts kommersiell förebild skapats denna har fått benämningen Influencers. Studiens syfte ämnar besvara följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor fenomenet Instagram och Instagram-Influencers? Hur påverkas unga kvinnors identitet av Influencers på det sociala mediet Instagram? Hur upplever unga kvinnor att deras identitet gestaltar sig, i de fall påverkan sker? En kvalitativ metod/ansats har använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor i åldern 18-25. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien tar fasta på: respondenternas tankar, upplevelser och känslor kring den egna subjektiva erfarenheten och dess mening i deras livsvärld. Resultatet knyts an till tre huvudteman; Instagrams betydelse, Att vara en Influencer, Influencers och deras påverkan på sina följare.Dessutom behandlas underkategorin: Identitet online respektive identitet offline. Studiens resultat visar att respondenterna upplever Instagram som både betydelsefull media och som en “jämförelse-applikation” med negativ inverkan. Studien visar även hur den negativa påverkan i högre grad dominerar upplevelsevärlden. Det finns en tydlig koppling mellan en ökad digital interaktion och upplevelsen av social jämförelse och påverkan på ens identitet. Respondenterna anser att Influencers skapar en vilseledande bild av verkligheten och censurerar sådant som är mindre smickrande. Följarna får en filtrerad uppfattning som syftar till att förstärka det budskap man vill uppmärksamma. Respondenterna själva uppvisar konstruerade bilder av lycka, men i verkligheten – offline- kan istället känslor av ensamhet och ledsamhet finnas. Diskussionen tar upp den tydliga kopplingen mellan en ökad digital interaktion och känslan av social jämförelse, behov av konformitet och roll-imiterande beteende. / For young adult’s age 18-25 years, Instagram is a popular social network. With the expansion of social media, a new kind of commercial role- model has been created, the so- called Influencers. Based on the understanding and interpretation of previous research, this study will look into what impact the social network phenomena Instagram-Influencers have on young girls’ self-perception and identity. The purpose of this study is to answer the following questions: How do young women experience the social network Instagram and its Influencers? How is the identity of young women affected by the Influencers on the social media Instagram? In what way do young women experience that their identity is being shaped, in those cases it has an impact? To study this, qualitative interviews are used and conducted with six different active female users, between ages 18-25. The collected data were analyzed with a thematic inductive approach. The result is linked to three main themes; Instagram's importance, being an Influencer, Influencers and their impact on their followers, as well as the subcategory: Identity online and identity offline. In my analyzation, the conclusion is, that there is a clear link between an increased digital interaction and social comparison, and their effect on identity and self-perception. The respondents believe that the Influencers display a misleading view of reality. The followers get the impression that the content is filtered and only highlights flattering topics, and that the purpose with this is to enforce and emphasize the value of the Influencers’ statements. Similarly, the respondents themselves are affected to construct images of happiness, but in reality – offline- the feeling of loneliness and sadness occurs. The end discussion addresses the clear link between increased digital interactions and the sense of social comparison, the need for conformity and role-limiting behavior.

Bakgrund: Sammanslagningar är vanligt förekommande och görs bland annat av ekonomiska skäl. Det är vanligt att sammanslagningar inte ger önskat resultat och skapar sämre moral och arbetskultur. Den mänskliga faktorn och organisationskulturen förbises då fokus ofta ligger på ekonomi. Kulturella skillnader är en stor utmaning vid sammanslagningar och inverkar stort på sammanslagningens resultat. Kulturer som är samstämmiga ökar chanserna att medlemmarna i organisationerna eller enheterna är mer positiva och bidrar till att göra sammanslagningen lyckad. Människors sociala identitet spelar in för hur en individ känner samhörighet och tillhörighet till en organisation eller enhet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur organisationskultur inverkar vid sammanslagningar genom att undersöka artefakters betydelse. Studien ämnar göras utifrån aspekten organisationskultur och specifikt artefakter i förhållande till social identitet, samhörighet- och lojalitetskänsla då en längre tid passerat sedan en sammanslagning genomförts. Metod: Kvalitativ metod valdes för att svara på studiens syfte och få en så rättvis och sanningsenlig bild som möjligt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta medarbetare som är berörda av sammanslagningen. Även dokument från den studerade organisationen har legat till grund då de anses viktiga vid historiskt inriktad forskning och kan vara bra när kulturella skillnader och anställdas beteende studeras. Slutsats: Studien visar att människan som artefakt har stor betydelse för var de anställda lägger sin lojalitet och känner samhörighet. Studiens resultat visar även att flera andra typer av artefakter, såsom aktiviteter och arbetskläder har betydelse för detta. Det visade sig att chefens sätt att vara och kommunicera reflekteras i de olika enheterna och även ses som en symbol för organisationen. Det framkommer att i stort sett allt som sker i en organisation har en symbolisk betydelse och att artefakter kan användas för att implementera önskade värderingar och beteenden i en organisation. Ett medvetet arbete med organisationskultur och artefakter kan användas som ett verktyg för att uppnå en lyckad sammanslagning. / Background: Mergers are common and financial issues are one reason. It is common that mergers do not produce the desired results and often create poorer morals and work culture. The human factor and organizational culture are often disregarded as the focus is on finances. Cultural differences are a major challenge in mergers and have a major impact on the merger's results. Cultures that are consistent increase the chances that members of organizations or units are more positive and contributes to make the merger successful. People's social identity plays a role in how an individual feels about belonging to an organization or entity. Purpose: The purpose of the study is to research and describe how organizational culture affects mergers by researching the significance of artifacts. The study aims to make, based on the aspect of organizational culture and specific artifacts in relation to social identity, sense of belonging and loyalty after a long time has passed since the merger. Method: The qualitative method was chosen to respond to the study and get as fair and truthful picture as possible. Documents from the studied organization have also been used as they are considered important in historically oriented research and can be good when studying cultural differences and employee behaviour. Conclusion: The study shows that human as an artifact is of great importance for where the employees place their loyalty and feel togetherness. The results also show that several other types of artifacts, such as activities and work clothes have significance for this. It appears that the manager's way of conducting and communicating is reflected in the various units and seen as a symbol for the organization. It appears that almost everything that happens in an organization has a symbolic significance and that artifacts can be used to implement desired values and behaviours in an organization. A conscious work with organizational culture and artifacts can be used as a tool for achieving a successful merger.

In a conservative field as the law industry, where the exercise of profession is that independent that the employee becomes one's own leader and where the professional identity dominates the identity of the organisation, there is a trend to leave the company, either for another company or in order to start ones own business. In this qualitative study, we wanted to increase the understanding of identity and leadership constructed in a company in a professional field. The study was conducted at a micro business in the law industry in a small city, by semi structured interviews of the employees and the owner of the company. The empirical material and analysis has been thematised by the research questions concerning identity and leadership, and sense-making has been knitted together to discuss how these cooperate. The conclusion is that the identity of the organisation cooperates with the identity of the profession, and that is why the employees will relate to this identity, and also construct the owner, who has the ownership of the identity, as a leader. / I en konservativ bransch som juristbranschen, där yrkesutövningen är så pass självständig att den anställde blir sin egna ledare och där den professionella identiteten dominerar organisationens finns det en trend att medarbetare lämnar byrån för att söka sig till andra byråer eller starta eget. Med denna kvalitativa studie ville vi öka förståelsen för identitet och ledarskap som konstruktion hos ett företag i en professionell bransch. Studien utfördes hos ett mikroföretag inom advokatbranschen, på liten ort och genomfördes med semistrukturerade intervjuer av medarbetarna och ägaren av företaget. Det empiriska materialet och analysen har tematiserats utifrån forskningsfrågorna rörande identitet och ledarskap, där meningsskapande har vävts in för att kunna diskutera hur dessa samspelar med varandra. Studiens slutsats blev att identiteten i organisationen samspelar med professionens identitet och att medarbetarna därför kan förhålla sig till denna identitet, och även konstruera ägaren som ledare då denne bland annat har upphovsrätten till identiteten.

Sammanfattning Titel: Organisationsidentitet och ranking. En kvalitativ studie om hur uppfattningen av kommuners organisationsidentitet förändras av ranking. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexandra Eriksson och Annica Bylund Handledare: Niklas Bomark Datum: 2021 - Januari Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur uppfattningen om organisationens identitet förändras när organisationen utsätts för flera rankningar och hur det förändrar uppfattningen av den sociala identiteten. Metod: Studien har sin utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi. Insamling av studiens empiriska data har skett genom totalt sex semistrukturerade intervjuer med medlemmar inom sex olika kommuner. Vår empiriska data tolkades och analyserades tematiskt för att se likheter och skillnader mellan data och den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vår studie ökar förståelsen för hur kommuner hanterar att utsättas för olika rankningar där det framkommer att de inte längre lägger lika stor vikt vid dessa. Istället ser de mer till SKR:s Öppna jämförelser som de anser är mer vetenskapligt baserade. Kommuner lägger inte heller någon vikt vid skillnader mellan olika rankingar eftersom dem har flera verksamhetsområden som utsätts för rankingar som mäter olika aspekter av organisationen. Uppfattningen om organisationsidentiteten och den sociala identiteten förändras inte på en styrelsenivå inom kommunen av rankingar. Detta eftersom de besitter tillräckligt med information om organisationens egenskaper och kan därför bestrida resultaten från rankingarna. Det är mer troligt att uppfattningen förändras längre ut i verksamheten där medlemmarna inte har samma helhetsbild. Studiens bidrag: Studien bidrar med en kombination av tidigare forskning om ranking, organisationsidentitet och social identitet. Den lyfter även fram kommunernas syn på ranking som tidigare inte representerats av forskningen. Studien belyser även hur kommuner kan hantera ranking för att motverka negativa förändringar av uppfattningen om organisationens identitet och därmed den sociala identiteten. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat är det första förslaget att utföra en studie där flera nivåer inom kommunen reflekteras. Det kan ge en djupare förståelse för hur uppfattningen om organisationens identitet och den sociala identiteten förändras av rankningar och visa om det skiljer sig åt mellan medlemmar på en styrelsenivå och de längre ut i verksamheten. Det andra förslaget är att jämföra kommuner med andra organisationer för att undersöka om det är generellt förekommande att rankning inte längre orsakar reaktivitet eller förändringar i uppfattningen om organisationens identitet eller social identitet. För att göra denna form av studie djupare föreslår vi även att studien inkluderar företag både inom och utanför Sverige för att se om förekomsten av reaktivitet och förändrad uppfattning är beroende av landets kultur. Nyckelord: “ranking”, “multipla rankingar”, “organisationsidentitet”, “social identitet”, “sociala jämförelser”. / Abstract Title: Organizational identity and ranking. A qualitative study of how the perception of municipalities' organizational identity is changed by rankings. Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration. Authors: Alexandra Eriksson and Annica Bylund Supervisor: Niklas Bomark Date: 2021 – January Aim: The aim of the study is to increase the understanding of how the perception of the organization's identity changes when the organization is exposed to several rankings and how it changes the perception of the social identity. Method: The study is grounded in the hermeneutic science tradition and uses a qualitative research strategy. Gathering of empirical data has been conducted through six semi structured interviews with members from six different municipalities. Our empirical data was interpreted and analysed thematically to uncover similarities and differences between data and the theoretical reference frame. Conclusion: Our study increases the understanding of how municipalities manage to be exposed to different rankings where it appears that they no longer attach as much importance to these. Instead, they look more at SKR's Open Comparisons, which they believe are more scientifically based. Municipalities also do not attach any importance to differences between different rankings because they have several areas of activity that are exposed to rankings that measure different aspects of the organization. The perception of the organizational identity and the social identity does not change at a board level within the municipality by rankings. This is because they possess enough information about the organization's characteristics and can therefore dispute the results of the rankings. It is more likely that the perception changes further out in the business where the members do not have the same overall picture. Contribution: The study contributes with a combination of previous research on ranking, organizational identity, and social identity. It also highlights the municipalities' views on rankings that have not previously been represented by research. The study also sheds light on how municipalities can handle rankings to counteract negative changes in the perception of the organization's identity and thus the social identity. Suggestions for further research: Based on the results of the study, the first proposal is to carry out a study in which several levels within the municipality are reflected. It can provide a deeper understanding of how perceptions of the organization's identity and social identity are changed by rankings and show whether there are differences between members at a board level and those further out in the organization. The second proposal is to compare municipalities with other organizations to investigate whether it is a general phenomenon that ranking no longer causes reactivity or changes in the perception of the organization's identity or social identity. To make this form of study deeper, we also suggest that the study includes companies both within and outside of Sweden to see if the presence of reactivity and changed perception is dependent on the country's culture. Keywords: “ranking”, “multiple rankings”, ”organizational identity”, ”social identity”, “social comparison”.

Bakgrund: Samhällen förändras över tid. Kraven på företags ageranden i samhället har ökat, delvis på grund av en tilltagen globalisering och rörlighet, men även till följd av en ökad medvetenhet om företags påverkan på samhället. Utifrån dessa förändringar har begreppet Corporate Social Responsibility växt fram och tagit allt mer utrymme i diskussionen om företags sociala ansvar. Archie Carroll ämnade i sin CSR-pyramid att definiera gränserna för företags sociala ansvar och delades således in ansvarsområdena i fyra delar. Två utav dessa ansvarstaganden är etiskt och filantropiskt ansvar som denna studie riktar fokus på. Det etiska ansvaret omfattar aktiviteter och praxis som förväntas av samhället att företag ska utföra, men som inte har fastställts i lagar och förordningar. Det filantropiska ansvaret handlar om att företag kan vara goda samhällsmedborgare genom att bidra med sina resurser till samhället. Varken det etiska eller filantropiska ansvaret är lagstadgade, företag kan således själva välja om de vill delta i sådana aktiviteter. Det är inte enbart samhället som ställer krav på företags ageranden, utan även dess medarbetare. Det finns en avsaknad av studier som belyser medarbetarens perspektiv i frågan vilket gav inspiration till denna studie. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida medarbetare tycker att det är viktigt att företag tar ett etiskt och filantropiskt ansvar. Studien syftar även till att undersöka om etiska och filantropiska ansvarstaganden påverkar medarbetares benägenhet att identifiera sig med ett företag. Metod: Studien utgår ifrån en deduktiv ansats där hypoteser testas och analyseras. En kvantitativ metod valdes och en enkätundersökning genomfördes för insamling av datamaterialet. Medarbetarna som besvarade enkäten arbetar på köpcentret Asecs i Jönköpings kommun. Slutsats: Sammanställningen av enkäten visar att medarbetare tycker att det är viktigt att företaget tar ett etiskt ansvar. Det filantropiska ansvarstagandet ansågs inte som lika viktigt. Sammanställningen visar även att etiskt och filantropiskt ansvarstagande gör medarbetare mer benägna att identifiera sig med företaget. / Background: Communities change over time. Demands for corporate actions in society have increased, partly because of increased globalization and mobility, but also as a result of increased awareness of companies' impact on society. Based on these changes, the concept of Corporate Social Responsibility has grown and taken up space in the discussion about corporate responsibility. In his CSR pyramid, Archie Carroll intended to define the boundaries of Corporate Social Responsibility and divided the responsibility into four parts. Two of these responsibilities that this study focuses on are ethical and philanthropic responsibility. Ethical responsibility is activities and practices that society expects companies to carry out, but which have not been established in laws and regulations. The philanthropic responsibility is that companies can be good citizens by contributing their resources to society. Neither ethical nor philanthropic responsibility is statutory, so companies can choose whether or not to participate in such activities. It is not only society that sets demands on corporate actions, but also its employees. There is a lack of studies that shed light on the employee's perspective on the issue, which inspired this study. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether employees think it is important that companies take ethical and philanthropic responsibility. The purpose is also to investigate whether ethical and philanthropic responsibility affects employees' tendency to identify with a company. Method: The study is based on a deductive approach where hypotheses are tested and analyzed. A quantitative method was chosen and a survey was conducted to collect the data material. The employees who answered the questionnaire work at Asecs shopping center in Jönköping. Conclusion: The compilation of the survey shows that employees think it is important that the company takes ethical responsibility. Philanthropic responsibility was not considered as important. The compilation also shows that ethical and philanthropic responsibility makes employees more inclined to identify with the company.

This study aims to examine how identity creation in young women is affected by living in an in-betweenship state. In addition, with the help of our interviewees' stories, we also want to highlight the advantages and disadvantages that the women themselves see in this phenomenon. The purpose of the study is to examine how women who experience in-betweenship and dual cultural affiliation describe that it affects their identity. To investigate this, a qualitative research method with semi-structured interviews is used. The interviewees consist of seven women between twenty and thirty years old with origins from the Middle East, who were all born or raised in Sweden. All interviews were thematized in connection with the transcript and the important themes selected have been limited to what answers the study's purpose and question.The results of the study showed that all interviewees have at some time felt various difficulties in finding and creating their identity between two cultures, which in many cases has led to some form of identity crisis. Several of the interviewees mention that there is a kind of rootlessness and an expressed wonder of "who am I". Another result that this study has shown is that the benefits of living in an intermediate relationship and with dual cultures are a deeper understanding of other people and cultures. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att leva i ett mellanförskap. Utöver det vill vi med hjälp av intervjupersonernas berättelser och erfarenheter också lyfta fram de för- och nackdelar som kvinnorna själva ser med detta fenomen. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med dubbel kulturtillhörighet som upplever ett mellanförskap beskriver att det påverkar deras identitet. För att undersöka detta används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju kvinnor mellan tjugo och trettio år med ursprung från mellanöstern, alla är födda eller har spenderat större delen av sin uppväxt i Sverige. Alla intervjuer transkriberades i samband med intervjuerna och de teman som valts ut relaterar till studiens syfte och frågeställning.Studiens resultat visar att alla intervjupersoner någon gång har känt svårigheter i att hitta och skapa sin identitet mellan två olika kulturer, vilket i många fall har lett till någon form av identitetskris. Flera av intervjupersonerna nämner en känsla av rotlöshet och en uttryckt undran över ”vem är jag”. En av de största fördelarna som gemensamt nämns av intervjupersonerna är att de tack vare en dubbel kulturtillhörighet har fått en djupare förståelse för andra människor och kulturer.

The purpose of this study has been to investigate how female Swedish Finns reflect upon their socialization and their social identity in the Swedish society. The main theoretical framework for this study originates from sociologists such as Goffman and Tajfel. Goffman describes social interaction in terms of theatrical performance and deviant role with the concept of stigma. Tajfel explains how social identity can be understood as the part of the individual's self-concept, which derives from their knowledge and pride of their membership of a social group. A web survey (n=78) and semi-structured interviews (n=7) were conducted with female Swedish Finns, who were born in the 1970’s. They were asked to reflect upon their socialization in the Swedish society, the term Swedish Finns and their current social identity. I found out that the women of this study felt their social identity as being mostly Finns. They showed pride of their origin and of being bilingual. The Finnish language keeps them tied to Finnish traditions, family and friends, which inhibits the socialization to the Swedish society. As time goes by these women gradually move away from other Finns to socializing more with the Swedes. The stories of the seven Swedish Finns implicate that normification takes place and the stigmatized Finn strives to appear as an ordinary Swede in social situations. However, these women recognize themselves mostly as Finns at heart, but also as Swedes depending on the social context. They can best be described as different kind of Swedish women.

Denna kvalitativa studie undersöker emotionshantering och känsloregler i polyamorösa förhållanden. Polyamorösa utsätter sig för situationer där emotionshantering med största sannolikhet är av vikt, där svartsjuka samt emotionen compersion (även kallad medglädje) kan uppstå, och har därmed upplevelse av att hantera svartsjuka och compersion som är värdefull att undersöka. Studiens forskningsfrågor var 1) Hur den polyamorösa personen har lärt sig om polyamorösa sociala normer och förväntningar gällande emotioner svartsjuka och compersion i parrelationer, 2) Hur den polyamorösa personen själv hanterar emotioner av svartsjuka och compersion i sina relationer Samt 3) Vilka förebilder personen har gällande hanteringar av emotioner svartsjuka och compersion, samt och hur utvärderar hon sina egna erfarenheter. Den teoretiska ramen i studien är baserad på teorin om social identitet samt privata emotionella system. Materialet samlades med hjälp av semi-strukturerade djupintervjuer med fem polyamorösa kvinnor, där det sedan användes en tematisk analysmetod. Resultatet visade att den polyamorösa personen lär sig känsloreglerna i den polyamorösa kontexten genom att interagera med andra med samma sociala identitet (antingen genom sin partner eller genom socialisationsarenor såsom sociala medier), samt att dessa normer påvisar kommunikationsfaktorn som en viktig norm som hjälper den polyamorösa individen i sin emotionshantering. Denna norm menar flera respondenter är någonting som fungerar för dem i deras egen emotionshantering, och när de uppfyller den här normen leder det till att de utvärderar sina erfarenheter av emotionerna svartsjuka och compersion som goda. Däremot underströk flera respondenter att de inte hade några förebilder att jämföra sig med, utan jämförelser sker i störst utsträckning med den större monogama gemenskapen. / This qualitative study examines emotion management and emotion rules in polyamorous relationships. Polyamorous people are exposed to situations where emotion management is most likely important, where jealousy and the emotion compersion can occur, and thus have experience of dealing with jealousy and compersion that is valuable to investigate. The research questions of the study were 1) How the polyamorous person has learned about polyamorous social norms and expectations regarding emotions jealousy and compersion in couple relationships, 2) How the polyamorous person herself handles emotions of jealousy and compersion in their relationships, and 3) What role models the person has regarding management of emotions jealousy and compersion, as well as and how she evaluates her own experiences. The theoretical framework of the study is based on the theory of social identity and private emotional systems. The material was collected using semi-structured in-depth interviews with five polyamorous women, where then a thematic analysis method was used. The results showed that the polyamorous person learns the emotional rules in the polyamorous context by interacting with others with the same social identity (either through their partner or through socialization arenas such as social media), and that these norms demonstrate the communication factor as an important norm that helps the polyamorous individual in their emotion management. This norm, several respondents believe, is something that works for them in their own emotion management, and when they meet this norm, it leads them to evaluate their experiences of the emotions such as jealousy and compersion as very good. On the other hand, several respondents emphasized that they had no role models to compare themselves with, but that comparisons are made to the greatest extent with the larger monogamous community.

Varje år byter ett antal elever som är döva eller har hörselnedsättning (D/HN) skolform under pågående grundskoleutbildning. Det har inte funnits en samlad bild av varför bytet sker och hur eleverna upplever omställningen. Vi har i denna studie genomfört semistrukturerade intervjuer med nio högstadieelever med syftet att bidra med kunskap om elevers erfarenheter av att byta skolform från en auditivt orienterad skolmiljö (grundskola) till en visuellt orienterad skolmiljö (regional specialskola). Den tematiska analysen har inspirerats av Schlossbergs (1981; 2011) transitionsmodell, vilken kan appliceras på alla typer av övergångar, förändringar och byten oberoende av om de är förväntade eller ej. Elevernas byte av skolform kan ses som en flytt från en språklig och kulturell kontext till en annan, och deras erfarenheter har delats in i tre huvudteman; flytta ut, flytta in samt göra sig hemmastadd. I intervjuerna framkom varierande erfarenheter, vilket visade att gruppen D/HN-elever som byter skolform var en heterogen grupp. Resultatet visade dock på en del likheter mellan eleverna, exempelvis att en majoritet av eleverna har upplevt ett socialt utanförskap i den auditivt orienterade skolmiljön där de inte känt sig jämlika sina skolkamrater eller fått likvärdiga möjligheter till fungerande lärsituationer. Byte av skolform har påverkat elevernas identitetsarbete och de flesta eleverna beskrev efter bytet en känsla av att vara samma som de andra, känna sig hemma och känna tillhörighet med andra D/HN-elever. Vidare visade resultatet även en förskjutning i elevernas syn på teckenspråk från att ha varit ett hjälpmedel till att vara en del av deras sociala och kulturella identitet. Bytet av skolform har lett till att elevernas identitetsarbete påverkats positivt, och eleverna har gått från att vara marginaliserade till att vara inkluderade. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att D/HN-elever behöver få möjlighet att utveckla en positiv social identitet istället för en marginell sådan, och för att kunna göra detta är tillgång till visuellt orienterade miljöer av vikt. / Every year a number of deaf and hard-of-hearing (DHH) students change school settings during their years in compulsory school. Why the decision is being made and how the students themselves experience the transition are questions that have not been asked when researching school placement for DHH students. This study aims to contribute with knowledge about DHH students' experiences in changing from an auditory oriented school setting (compulsory school) to a visually oriented school setting (compulsory special needs school for deaf and hard-of-hearing students). The thematic analysis is informed by Schlossberg's (1981;2011) transition model, which is a model that can be applied to any form of change or transition whether expected or unexpected. The change in school settings can be seen as a move from one linguistic and cultural context to another, and the students' experiences have been divided into three themes; moving out, moving in and making oneself at home. The interviews point to different sorts of experiences which show that this group of students is vastly diverse, although with some significant similarities. The change in school setting has had an effect on their identity work and the students describe it as feeling at home, being the same as the others and as a sense of belonging with other DHH students in the visually oriented school setting. The result shows that the students have gone from seeing sign language as a tool that can facilitate communication to recognizing it as a language that is a part of them and their social and cultural identity. As stated above there has been a positive effect on the students’ work on their identities and they feel included instead of marginalized. For DHH students to develop a positive rather than a marginal social identity, the students need access to visually oriented settings.

Syftet med denna studie är att belysa A-traktorförares upplevelser av att ingå i en grupp som är stigmatiserad av samhället – hur de socialt konstruerar och reproducerar sin gruppidentitet i en kontext där de är ifrågasatta i media, liksom av sin omgivande sociala kontext. Social identitetskonstruktion, gruppnormer och sociala normer, och andra etablerade teorier och koncept användes för att tolka våra resultat. En kvalitativ approach antogs genom att använda en semi-strukturerad intervjumetodologi i form av två fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visade att A-traktorförarna känner en tillhörighet till gruppen genom social utvidgning, frihet och spontanitet, även om den utsträckning i vilken de identifierar sig med gruppen varierar beroende på en rad underliggande orsaker. Vi fann också belägg för att gruppmedlemmarna känner sig utsatta för generalisering och stereotypisering, som ett resultat av bilden av A-traktorförare som ges i media och sociala medier. Denna företeelse visade sig ha ett nära samband med omgivningens reaktioner, vilket skapar en känsla av stämpling och, i viss mån, avvikelse. Fynden i denna studie belyser vikten av social kontext och normativt beteende för att förstå A-traktorförares upplevelser i en stigmatiserad grupp. / The aim of this study is to illuminate the experiences of tractor class A-drivers, being part of a group stigmatized by society - socially constructing and reproducing their group identity in a situation where they are questioned in the media as well as by their surrounding social context. We have applied social identity construction, group- and social norms, and other established relevant theories and concepts to interpret our results. We adopted a qualitative approach, by conducting a semi-structured interview methodology in the form of two focus group interviews and three single interviews, with a total of ten respondents. The result showed that the tractor class A-drivers feel a belonging to the group through social expansion, freedom and spontaneity, though the extent to which they identify with the group varies due to a number of underlying causes. We also found evidence that the group members felt exposed to generalization and stereotyping as a result of how tractor class A-drivers were depicted in news media and social media. This phenomenon showed to be closely linked to the reaction from the environment, creating an experience of labeling and, to some extent, deviance. The findings of this study illuminates the importance of social context and normative behavior to understand the experiences of tractor class A-drivers in a stigmatized group.