Efter att jag har genomfört en litteraturgenomgång fann jag ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Studiens syfte är därför att bidra med mer kunskap om hur chefer beskriver sin yrkesidentitet och hur de reflekterar kring sitt ledarskap. Min ambition är att fylla ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Kvalitativ metod användes för att undersöka hur respondenterna tänker och beter sig i olika situationer som berör yrkesidentitet och reflektion. Narrativa semistrukturerade intervjuer tillämpades som kvalitativ forskningsmetod för att samla in data. Totalt intervjuades åtta chefer från olika nivåer i företagshierarkin i ett IT konsultföretag med minst 200 anställda. En teoretisk analysmodell och tidigare forskning tillämpades för att kunna analysera och tolka empirin. Empirin består av två kategorier och sex innehållskategorier som är strukturerade utifrån studiens två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan som lyder "Hur beskriver chefer sinyrkesidentitet i ett företag?" är relaterad till kategorin yrkesidentitet och de tre innehållskategorierna: hur ledarskap utövas, företagets struktur och vad som påverkarledarskapet samt när ledarskap inte utövas. Medan den andra forskningsfrågan som lyder "Hur reflekterar chefer kring sitt ledarskap i ett företag?" är kopplad till kategorin reflektion och de tre innehållskategorierna: situationer som leder till reflektion och icke-reflektion, skapa goda förutsättningar för anställda och att förbättra sig samt tidens roll vid mest respektive minst reflektion. Studiens slutsatser är att respondenterna ville lyssna på sina medarbetare innan respondenterna tog ett beslut och vara allmänt öppna för feedback. Företagets struktur, aspekter inom och utanför företagets kontext kunde påverka ledarskapet. I de fall ledarskap inte utövades var för att exempelvis medarbetare skall kunna utvecklas. Reflektion kring ledarskapet kan utlösas i form av utvärderingar med underställda, innan en tuff sak skall framföras och sättet att kommunicera med underställda. Reflektion kring sitt ledarskap var framträdande kring att utveckla sina medarbetare och underlätta deras arbete. Respondenterna reflekterar och tänker kritiskt kring sitt ledarskap mest efter arbetsdagen och minst under arbetsdagen. De som var reflexiva på arbetet var oftast meta-reflexiva. / After I conducted a literature review, I found a research gap that concerns managers' professional identities and their reflexivity. The purpose of the study is therefore to contribute with more knowledge about how managers describe their working identity and how they reflect on their leadership. My ambition is to fill a research gap that affects managers' working identity and their reflexivity. Qualitative method was used to examine how the respondents think and behave in different situations that affect working identity and reflection. Narrative semi-structured interviews were applied as a qualitative research method to collect data. A total of eight managers from different levels in the company hierarchy were interviewed in an IT consulting company with at least 200 employees. A theoretical analysis model and previous research were applied to analyze and interpret the empirics. The empirics consist of two categories and six content categories that are structured along the study's two research questions. The first research question that reads "How do managers describe their working identity?" is related to the category of working identity and the three content categories: how leadership is exercised, the company's structure and what affects the leadership and also when leadership is not exercised. While the second research question is "How do managers reflect on their leadership in a company?" is linked to the category of reflection and the three content categories: situations that lead to reflection and non-reflection, create good conditions for employees and to improve yourself and also the role of time in most and least reflection, respectively. The conclusions of the study are that respondents wanted to listen to their employees before the respondents took a decision and be generally open to feedback. The company's structure, aspects within and outside the company's context could affect leadership. In cases where leadership was not exercised where for example so employees could be developed. Reflection on leadership can be triggered in the form of evaluations with subordinates, before a tough thing is to be presented and the way of communicating with subordinates. Reflection on their leadership was prominent in developing their employees and facilitating their work. The respondents reflect and think critically about their leadership most after the working day and least during the working day. Those who were reflexive at work were usually meta-reflexive.

The main purpose of this study was to increase the knowledge about how it is to be a newly arrived refugee in the Swedish school as well as what role the Swedish school plays in the integration process. The respondents in this study have all arrived to Sweden in the past four years as refugees from war-torn countries. In total seven young people in the age 15-16 took part in this study. How do the newly arrived youths experience the time in the preparatory class and the ordinary class? Which social networks does the newly arrived youths have in and outside school? How can the school help them by giving them skills and ability to integrate into the Swedish society? To find the answers to these questions I made a qualitative study. The study is based on interviews with seven young people who are attending Swedish upper secondary (8th or 9th grade) or are in preparatory class. To be able to analyze my qualitative interviews I used three theories; stigmatization, social identity and sociocultural perspective. The results of the survey show that the newly arrived students both have positive and negative experiences of the Swedish school. The newly arrived students experience the time in preparatory class as safe, they have a big community with their classmates and get support and help from their teachers. At the same time, they feel excluded, both in preparatory and ordinary class, due to the lack of wider social networks. According to the students the Swedish school has more to improve when it comes to giving the newly arrived youth’s greater opportunities in the integration process.

Studien syftar till att undersöka hur det går till att sluta använda heroin utan att byta till användning av andra opioidpreparat och utan att erhålla substitutionsbehandling med opioidpreparaten metadon eller buprenorfin. Forskningsgenomgången visar att det är möjligt att sluta med heroin utan substitutionsbehandling, men att det är svårt att leda i bevis att vissa specifika behandlingsmetoder skapar detta resultat. Det empiriska materialet består av djupintervjuer med tio personer som delar erfarenheten av att ha varit heroinberoende och av att ha slutat använda heroin utan att erhålla substitutionsbehandling. Som teoretisk utgångspunkt används en syntes av flera sociologiska och socialpsykologiska teorier och analysbegrepp som syftar till att förklara relationen mellan mänskliga betenden och de sociala sammanhang som människan ingår i och relaterar till. Studien visar att en framgångsrik återhämtning från heroinberoende innebär en sekundär socialisering in i sociala gemenskaper organiserade kring andra företeelser än heroinanvändning, vilket möjliggör för den före detta heroinanvändaren att avhålla sig från heroin- och annan opioidanvändning. Studien visar även att en viktig komponent i återhämtningen är att, framförallt under den första tiden i återhämtningsprocessen, utveckla ett överväldigande engagemang i någon typ av sysselsättning, samt att personer som under tiden de använde heroin saknade ett överbryggande socialt kapital, har möjlighet att skapa ett sådant efter att de slutat använda heroin. / The study aims to investigate how to stop using heroin without replacing heroin with use of other opioid preparations and without receiving substitution treatment with the opioid preparations methadone or buprenorphine. The research review shows that it is possible to quit heroin addiction without substitution treatment, but it is difficult to prove that certain specific treatment methods create this result. The empirical material consists of in-depth interviews with ten people who share the experience of being addicted to heroin and having stopped using heroin without receiving substitution therapy. As a theoretical point of view, a synthesis of several sociological and social psychological theories and concepts of analysis is used to explain the relationship between human behavior and the social context in which human beings belong and relate. The study shows that a successful recovery from heroin addiction involves secondary socialization into social communities organized around phenomenas other than heroin use, which enables the former heroin user to refrain from heroin and other opioid use. The study also shows that an important component of the recovery process is, especially during the first phase of the recovery process, developing an overwhelming involvement to some type of pursuit, and that people who when they used heroin lacked any sort of bridging social capital, are able to create such after they stopped using heroin.

Flera olika typer av virtuella produkter växer i popularitet och värde i människors ögon. Inomden digitala spelvärlden spenderas en hög andel pengar på virtuella produkter som inte har ettfunktionellt syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka om sociala faktorer kan påverkaköpintentionen i digitala spel genom sin relation till hedoniskt värde. Denna studie användersig av en kvantitativ metod och tvärsnittsdesign i form av enkäter. Enkäterna har spriditsgenom relevanta medier samt kedjeurval. Resultatet analyseras med en PLS-SEM analys föratt se om det finns ett förhållande mellan sociala faktorer och hedonism. Denna uppsatsförsöker besvara frågan: “Bidrar sociala faktorer till att skapa hedoniskt värde i virtuellaprodukter?”. Resultatet visar på att sociala band och social identitet relaterat till spelet ärpositivt relaterat till att skapa ett hedoniskt värde och på så sätt öka köpintentionen. Theory ofconsumtion value undersöker vilka värden som ligger bakom de val av köp konsumenter gör.Teorin används som grund i denna uppsats och har hjälpt till att skapaundersökningsmodellen samt styrka hypoteserna via begreppen emotionellt och socialt värde.Viktiga fynd är att ålder, kön och tid inte har någon påverkan på hedoniska värdet. Hedonisktvärde, social identitet och sociala band visades ha ett lågt instämmande i undersökningen.Trots detta blev slutsatsen att det finns ett signifikant samband mellan de sociala värdena ochhedoniskt värde. Detta bekräftar hypoteserna i uppsatsen. Resultatet i denna studie bidrar tilllitteraturen genom att undersöka relationen mellan utvalda konsumtionsvärden ochköpintentionen till virtuella produkter. Informationen som uppsatsen ger kan hjälpa företag attförstå faktorer som kan uppmuntra till köp av virtuella produkter. / Many different types of virtual products are growing in popularity and value in people's eyes.In the gaming world, large amounts of money is spent on virtual products that do not have afunctional purpose. The purpose of this essay is to investigate whether social factors caninfluence purchase intention in digital game contexts through their relationship to hedonicvalue. This study has carried out a quantitative method and a cross-sectional design in theform of questionnaires. The questionnaires have been distributed through relevant media andchain selection. The results are analysed with a PLS-SEM analysis to investigate whetherthere is a relationship between social factors and hedonism. This essay tries to answer thequestion: ”Do social factors contribute to creating hedonic value in virtual products?”. Theresult shows that social ties and social identity within the game are positively related tocreating a hedonic feeling and thus increasing purchase intention. The theory of consumptionvalue examines which values lie behind the purchase intention and choices consumers make.The theory is used as a basis in this essay, it has helped to create the research model andstrengthen the hypotheses via the concepts of emotional and social value. Some of theimportant findings in this essay is that age, gender and time are factors that have no influenceon the hedonic value. Hedonic value, social identity and social ties were shown to have lowagreement in the survey. Despite this, the conclusion was that there is a significantrelationship between the social values and hedonic value. This confirms the hypotheses in thepaper. The results of the study contribute to the literature by investigating the relationshipbetween the selected consumption values and willingnes to pay for virtual products. Theinformation provided in this essay can help companies have a better understanding of factorsthat can better promote the acquiring of virtual products.

Med en växande oro för klimatförändringar har aktivister världen över protesterat mot makthavarnas bristande hänsyn till klimatproblemen. Klimatrörelsen har inte lyckats påverka det internationella, nationella och lokala miljö- och klimatarbetet i den omfattning som rörelsen ser som önskvärd. I denna studie undersöks miljöintresserade unga vuxnas attityder till och deltagande i klimataktivism. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta universitetsstudenter inom miljövetenskap och internationella relationer som alla har uttryckt ett starkt intresse för klimat- och miljöfrågor. Analysen har fokuserat på informanternas värderingar, upplevelser av olika känslor samt upplevelse av social identitet för att förstå vad som ligger till grund för attityden samt deltagandet i klimataktivism. Tre huvudteman identifierades utifrån intervjusvaren: “En önskan om att göra världen bättre”, “klimataktivism borde ej behövas” och “den ouppnåeliga aktivisten”. Resultatet visar att det finns en stor önskan om att göra världen bättre och att aktivism som metod sågs mycket positivt på. Däremot uttrycktes liten vilja till att själv delta och vara klimataktivist på grund av (1) bristande tilltro till effektiviteten i klimataktivismen, (2) att aktivism sågs som en relativt extrem aktivitet och (3) att utövarna upplevdes svåra att identifiera sig med. Sammanfattningsvis har studien medfört en ökad förståelse för miljörörelsen ur en synvinkel som sträcker sig från akademin in i dagens aktivistiska ickevåldsrörelse. Bland studiens deltagare fanns en idealistisk vilja att rädda världen, frustration kring ansvar och interna motsättningar kring attityd och identitet en dualistisk uppfattning om aktivism och en tveksamhet i att delta. / Growing concern about climate change causes activists worldwide to protest against the governing authorities' lack of regard for the Earth's climate. The climate movement has not succeeded in influencing international, national and local environmental work to the extent that the movement sees as desirable. In this study, we investigate environmentally interested young adults' attitudes towards and participation in climate activism. Semi-structured interviews were conducted with eight university students in environmental science and international relations, who all have expressed a strong interest in climate and environmental issues. The analysis has focused on the informants' values, experiences of different emotions and experience of social identity in order to understand the basis for the attitudes and participation in climate activism. Three main themes were identified based on the interview answers: "A desire to make the world better", "climate activism should not be needed" and "the unattainable activist". The result shows a great desire to make the world better and that activism as a method was viewed very positively. On the other hand, the interviewees expressed little desire to participate and be climate activists themselves due to (1) a lack of faith in the effectiveness of activism, (2) that activism was seen as a relatively extreme activity and (3) that its practitioners were difficult to identify with. In summary, the study has led to an increased understanding of the environmental movement from a point of view that extends from the academy into today's activist nonviolent movement. Among the participants in the study, an idealistic desire to save the world, frustration about responsibility and internal contradictions about attitude and identity created a dualistic perception of activism and a hesitancy to participate.

AbstractAuthors​: Johan Byström and Jonathan Ekstrand. Advisor​: Jesper Enbom. Examinator​: Eric Carlsson. The purpose of this thesis is to increase our understanding about how some of the most popular tech business’ use the phenomenon employer branding to make their own company look more attractive towards future workers through their social media channels. But also, expand our knowledge when it comes down to what makes a company attractive among students who study information technology and data programs. This thesis consisted of two methods which were a semiotic image analysis and two qualitative interviews. The data from the semiotic analysis consists of nine different images from the selected companies and the qualitative interviews consists of two separate group interviews which concluded a total of nine students from Umeå university. The results showed us new insights on how successful companies operate on their social media channels Instagram and Facebook. We could also identify that each company had their own idea of strategic communication on their channels. But something mutual between all channels were that they published content which purpose was to please a wider audience rather than a small selected group of people. Through this study we landed in the conclusion that the three companies do not aim their communication directly towards the group of students we interviewed. However, you can see patterns of the phenomenon employer branding in the published content, which contributes to make the companies look attractive. The interviewed students meant that the work environment had to be inviting. They also explained that some of the most important things that they look for in a future workplace are; fellowship, common interests and personal development. If companies use social media their chance of attractiveness and good reputation increases, rather than being lost in the crowd if they are never seen. Keywords: ​Employer branding, identity, social identity, social media, consumption, attractiveness, IT, personal development, corporate culture, students, communication, semiotics

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Purpose: The aim of this thesis has been to study and obtain greater understanding of the consequences of active social media use. Specifically, in terms of social identity, social life and the sense of belonging. Secondly, the thesis studies the consequences of disconnecting and for a limited amount of time opt out of the social media context. Method/material:  The study is based on an explorative, cultural ethnographically-inspired method, in which four respondents were studied: two men and two women, all frequent users of social media. This was done in three steps: initial interviews, followed by social media diaries and finally a focus group. By allowing these methods to complement each other, the goal was to create an overall picture of the importance of social media in their everyday lives. The study's focus lies on the week in which the respondents kept social media diaries. This was done with an application designed to continuously provide me updates during the week. The first three days of the week, the respondents used the social media as usual. Every time they were active on social media, the task was to update the diary with the activity, as well as motivation, emotion, simultaneous offline activity and possible reflections. The last four days of the weak, the respondents were prohibited from using social media, and instead they updated the diaries every time they had an impulse to use social media. Main results: The study shows that social media plays a big role in shaping the self as well as the social identity. The respondents feel a social requirement to be constantly available, which stresses them and affects offline-activities and how they socialize in real life. The days without social media meant great relief in many ways; they began to read books, socialized more concentrated with friends and family and were able to relax more. Despite these surprising insights, they want to continue using social media since being disconnected was also very stressful since they often had the feeling of being excluded and left out. The conflict between reason and emotion arises. Sense dictates that they should cut down on their social media activity but the feeling tells them the opposite.

Två identiteter som den interna revisorn på ett universitet upplever är en professionell och organisatorisk identitet. Medvetet eller omedvetet behöver den interna revisorn beakta när den professionella och organisatoriska identiteten uttrycks då identiteterna har positiva samt negativa aspekter i rollen som internrevisor. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur den interna revisorns professionella och organisatoriska identitet balanseras samt uttrycks i praktiken. Detta gjordes genom att identifiera problematiska situationer och analysera spänningar. Social Identitetsteori har använts som grund för studien och tidigare forskning inom identitet, identifiering och revisorer har kompletterat teorin. Kvalitativa intervjuer med interna revisorer på universitet har utgjort det empiriska materialet för att fånga problematiska situationerna. Resultaten indikerar på att de interna revisorerna i studien upplever problematiska situationer när relationerna med de anställda och det professionella arbetet hamnar i konflikt. Förtroende hos de anställda ses vara en anledning till att spänningar upplevs och skapar konflikter mellan den professionella och organisatoriska identiteten. Den organisatoriska identitetens intresse ses värdesätta förtroende hos de anställda medan den professionella identitetens intresse ses värdesätta en oberoende och objektiv ställning. Identiteterna ses kunna dra åt olika håll vilket skapar en spänning i rollen. Förslag till framtida forskning var att undersöka om samt varför skillnader i spänningar hos internrevisorer i den offentliga och privata sektorn existerar. / Two identities the internal auditor on a university experience are a professional identity and an organizational identity. Consciously or unconsciously, the internal auditor needs to acknowledge when the professional and the organizational identity are expressed since the identities both have positive and negative aspects on the role as an internal auditor. The purpose of this study was to create an understanding of how the internal auditors professional and organizational identity are balanced and expressed in practice. This was done by identifying problematic situations and analyzing tensions. Social Identity theory was used as the base for the study and previous research in identity, identification and auditors have complemented the theory. Qualitative interviews with internal auditors at eight universities have constituted the empirical material to capture problematic situations. The results indicate the internal auditors need to balance the interaction between the professional and the organizational identity when problematic situations occur. Trust from employees in the internal auditor is seen as a reason for why tensions occur in the problematic situations which can create conflicts in the interaction between the professional and organizational identity. The professional identity is seen to contribute to why an objective stance is valued, simultaneously the organizational identity is seen to contribute to why trust and understanding from employees are valued. Future research is proposed to investigate if and why differences in tensions among internal auditors exist in the public and private sector.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.