Syftet med denna studie är att granska och undersöka de underliggande orsakerna till ungdomsbrottslighet samt att skaffa en fördjupad förståelse för de faktorer som bidrar till ungdomars deltagande i kriminella nätverk. Genom att genomföra intervjuer med företrädare för KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) och SSPF Grupp (skola, socialtjänst, polis och fritid i samverkan), har specifika faktorer som ligger till grund för ungdomsbrottsligheten kunnat identifieras och granskas. En kvalitativ forskningsansats har antagits för studien genom tillämpningen av två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella semistrukturerade intervjuer med sammanlagt tio respondenter. Denna studie har omfattat tillämpning av teorier såsom sociala bandteorin, social identitet och konformitet. Dessa väletablerade teorier har använts som ramar för att tolka och analysera resultatet. För att skapa en djupare förståelse för fenomenet har vi använt en socialpsykologisk ansats. Resultatet av studien präglas av upplevelser och erfarenheter hos våra intervjupersoner, vilka är yrkesverksamma på samhällsinstanser som arbetar med personer som antingen vill lämna eller har lämnat kriminalitet bakom sig. Slutsatsen i denna studie belyser faktorer som lockar ungdomar till kriminella sammanhang. Dessa inkluderar gemenskap, identitetssökande, grupptillhörighet, familjestruktur, skolgång, effekten av ungdomars vänskap, behovet av status, digitala lockbeten och rekrytering till kriminella nätverk. / The aim of this study is to explore the root causes of youth delinquency and gain deeper insights into the factors contributing to youths' involvement in criminal networks. Through interviews with representatives from KRIS (Criminals' Revenge in Society) and SSPF Group (School, Social Services, Police, and Leisure in Collaboration), specific factors underlying youth delinquency were identified and examined. This qualitative research utilized two focus group interviews and four individual semi-structured interviews with ten respondents in total. The study employed theories such as social bond theory, social identity, and conformity as analytical frameworks to interpret findings. By applying a social psychological approach, we aimed to understand the phenomenon more deeply. The results of our study are characterizedby the experiences and insights of our interviewees, who are professionals in social institutions working with individuals who either want to leave or have left criminality behind. The findings underscore various factors that attract youths to criminal contexts, including community, identity-seeking, group affiliation, family dynamics, schooling, peer influence, the pursuit of status, digital incentives, and recruitment into criminal networks. Through this research, we aim to contribute to a better understanding of youth delinquency and inform strategies for intervention and prevention.

I en föränderlig värld antar organisationer strategier för att överleva. En strategi är att ständigt förändras till sin omgivning via organisationsförändringar. Men samtidigt är vad man gör samt vem man gör något åt är en viktig del av den anställdas identifiering. Individen skapar sin identitet utifrån de organisationer och kollektiv denne är medlem i dynamiska processer. Därför är det viktigt att förstå hur organisationen och kollektiva tillhörigheter är identitetsskapande. Det teoretiska perspektivet utgår från Scheins organisationsidentitet kopplat mot Jenkins teori kring dialektalt socialt identitetsskapande via tillhörighet och gränsdragning. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan identitetsskapande inom en individ utifrån organisationens identitet samt de kollektiva identiteter individen är del av. Studien är en del av ett större forskningsprojekt som genomförts på Karolinska Institutet inför sammanflyttning av fem institutitoner till Biomedicum. Studien har en etnografisk ansats och genomförs via deltagande observation på en institution på Karolinska Institutet. Resultatet visar att Karolinska Institutets organisationsidentitet är underordnad de kollektiva identiteter som identifierats. Det råder en diskrepans i hur de anställda definierar sig utifrån vilka kollektiva tillhörigheter de har. Den kollektiva identiteten för forskarnas profession kan tolkas som primär medan organisationsidentiteten kan tolkas sekundär. Resultatet visar att organisationsidentiteten uttrycks starkare av administrativt anställda. Deras kollektiva tillhörigheter som statstjänstemän och en del av organisationen som myndighet kan ses som stark. För forskargruppen inom den pre-kliniska institutionen verkar resultatet av den svaga organisationsidentiteten bli konflikten mellan deras olika kollektiva identiteter. Det som är återkommande i materialet är gränsdragningsarbetet mellan de olika kollektiva identiteterna som student/forskare, lärare/forskare samt forskare/administratör. Gränsdragningsarbetet pågår 1) inom individer, 2) mellan individer och 3) mellan organisation och kollektiva tillhörigheter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalisters yrkesidentitet förändrats i och med mediebranschens stora förändringar på grund av teknologins utveckling. Vidare vill vi öka förståelsen för hur organisationer kan stötta personalens identitetsarbete i samband med stora förändringar som påverkar yrkesidentiteten. Metod: En fallstudie som undersöker journalisters yrkesidentitet med en abduktiv ansats. Den empiriska datan är insamlad med hjälp av intervjuer. Slutsats: Studien har visat på att journalister har en tydlig yrkesidentitet som grundar sig på de journalistiska idealen och värden som etik och neutralitet. Det har även konstaterats att på grund av ny teknologi har yrkesrollen för journalister förändrats och därmed har yrkesidentiteten också delvis förändrats. Vi kan se att oberoende vilken bransch som står inför stora förändringar på grund av ny teknologi så behövs en förståelse från organisationer om hur yrkesidentiteten kan påverkas. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how journalist’s professional identity has changed because of the large changes of the media industry due to new technology. We also want to increase the understanding of how organizations can support their employees in identity work in connection to organizational changes that may impact the professional identity. Methodology: We have conducted a case study that investigates journalist’s professional identity with an abductive approach. The empirical data was collected using interviews. Conclusion: The study shows that journalists have a distinct professional identity based on journalistic ideals and values such as ethics and neutrality. It was also found that due to new technology the work role as journalists has changed and consequently the professional identity has also partly changed. We can see that regardless of which industry that is facing large changes due new technology, organizations need to understand how the professional identity can be impacted.

This study focuses on the burial practices in the Bronze Age Xiaohe-Gumugou cemeteries, north-west China, in order to understand how people constructed their social identities and delivered the social cognitions through generations. The Xiaohe-Gumugou cemeteries, as the main sites of the Xiaohe cultural horizon, have central roles for the understanding of the formation of the Bronze Age cultural groups and the cultural interactions between the west and the east in the Tarim Basin. However, current research is lacking in-depth examinations of the material culture of the cemeteries, and the contexts of the surrounding archaeological cultures in a timespan from Bronze Age to Iron Age. Through detailed comparisons of the construction of coffins and monuments, the dress of the dead, and the burial goods assemblages, this study provides an overview of the social structural development, from the Gumugou group’s heterogenous condition to the Xiaohe group’s homogeneous and mature state. Also, through relating to the results of biological and osteological analyses, and applying geographical analyses to the material, this study suggests that the early settlers in the Tarim Basin, the Xiaohe-Gumugou people have created their own social identities. Although the Xiaohe-Gumugou people might have migrated from southern Siberia or Central Asia, the archaeological material shows indications of their own typical features. When newcomers joined the society, the local burial customs were accepted and applied in a new cultural setting. / Denna studie fokuserar på gravskick på gravfälten Xiaohe och Gumugou i nordvästra Kina, för att förstå hur människor konstruerade social identitet och överförde kulturella föreställningar mellan generationer. Xiaohe-Gumugou-gravfälten, som de viktigaste platserna i Xiaohe-kulturhorisonten, är centrala för förståelsen av bildandet av bronsålderns kulturgrupper och de kulturella växelverkningarna mellan väst och öst i Tarimbäckenet. Tidigare forskning saknar fördjupade undersökningar av gravfältens materiella kultur samt den historiska kontexten med de omgivande arkeologiska kulturerna under tidsperioden från bronsålder till järnålder. Genom detaljerade jämförelser av konstruktionen av kistor och monument samt de dödas klädsel och gravgåvor, ger denna studie en översikt över utvecklingen av sociala strukturer, från Gumugou-gruppens heterogena situation till Xiaohe-gruppens homogena och mogna tillstånd. Genom att relatera till resultaten från biologiska och osteologiska analyser och tillämpa geografiska analyser på materialet, tyder den här studien på att de tidiga bosättarna i Tarimbäckenet, Xiaohe-Gumugou-folket, har utvecklat egna sociala identiteter. Trots att Xiaohe-Gumugou-folket kan ha migrerat från södra Sibirien eller Centralasien visar det arkeologiska materialet indikationer på egna typiska egenskaper. När nykomlingar anslöt till samhället accepterades de lokala begravningssederna och tillämpades i ett nytt kulturellt sammanhang.

Ett flertal redovisningsskandaler har ägt rum världen över där revisorer varit inblandade, vilket gjort att revisionskvaliteten ifrågasatts och framförallt revisorernas oberoende. Tidigare studier rapporterar om faktorer som kan påverka oberoendet där gåvor, social identitet, professionalism, relationer, påtryckningar, rykte och ekonomi har visat sig kunna påverka revisorernas agerande. Syftet med denna studie var att förklara hur revisorer strategiskt agerar för att upprätthålla sitt oberoende mot sina klienter, samt att förklara skillnader i agerandet utifrån professionens perspektiv. Tidigare studier visar att det föreligger skillnader kring människors handlingssätt beroende på kön, ålder, erfarenhet, vilken ort man är verksam i samt vilken byrå man arbetar för. Denna studie utfördes genom en tvåmetodsundersökning där vi med hjälp av intervjuer skapade oss en överblick över professionens syn på oberoendet, vilket senare lade grunden för utformningen av studiens enkät som resulterade i 317 fullständiga svar. Genom en korrelationsanalys och en multivariat regressionsanalys undersökte vi om det förelåg samband mellan de oberoende variablerna kön, ålder, storlek på ort, storlek på byrå, erfarenhet och de beroende variablerna gåvor, social identitet, professionalism, relationer, påtryckningar, rykte och ekonomi. Fyra av studiens hypoteser fick stöd, däribland att manliga revisorer är mer benägna till närmare relationer till sina klienter i jämförelse med kvinnliga revisorer. Vidare fann vi även stöd för att revisorer på mindre orter är mer benägna till närmare relationer till sina klienter i jämförelse med revisorer i storstäder. Vi fann även stöd för att yngre revisorer i högre grad beaktar sitt rykte i jämförelse med äldre revisorer. Slutligen fann vi även stöd för att manliga revisorer i högre grad beaktar klienters ekonomiska betydelse i jämförelse med kvinnliga revisorer. Utöver de hypoteser som testades fann vi ytterligare samband av intresse att analysera, däribland ett signifikant negativt samband mellan ålder och revisorers benägenhet att ta emot gåvor och acceptera närmare relationer. Vidare noterades att manliga revisorer i högre grad tycks beakta sitt rykte i jämförelse med kvinnliga revisorer. Revisorns ålder ocherfarenhet visar även ett negativt signifikant samband med revisorers benägenhet att beakta klientens ekonomiska betydelse. Slutsatsen är att revisorer tycks följa olika strategier för att bemöta faktorer som kan påverka oberoendet och att det föreligger vissa skillnader i agerandet beroende på revisorns erfarenhet, ålder och kön samt storleken på den ort revisorn är verksam  i. / Several accounting scandals have taken place around the world where auditors have been involved, which means that the audit quality is questioned and especially the auditors’ independence. Previous studies report on factors that may affect the independence, where gifts, social identity, professionalism, relationships, pressure, reputation and economy are factors that have been shown to affect the auditor’s actions. The purpose of this study is to explainhow auditors act strategically to maintain independence with their clients, as well as to explain differences in action based on the professional perspective. Previous studies shown that there is behavioral differences regarding gender, age, experience, the city you operate in and which firm you work for. This study was conducted through a two-method study in which we, with the help of interviews, were able to create an understanding of the auditor’s  independence from the profession’s perspective. The interviews contributed to the creation of the study’s survey which had a sample of 317 responses. Through a correlation analysis and a multivariate regression analysis we examined whether there is a correlation between the independent variables gender, age, the size of city, the size of firm, experience and the dependent variables gifts, social identity, professionalism, relationships, pressure, reputation and economy. In our study four of the hypotheses received support, including that male auditors are more likely to have closer relationships with their clients compared to female auditors. Furthermore, we also found support for the fact that auditors in smaller cities are more likely to have closer relationships with their clients compared to auditors in larger cities. We also found support for the fact that younger auditors care more about their reputation compared to older auditors. Finally, we also found support for that male auditors are more liable to care about their clients'economic importance compared to female auditors. In addition to the hypotheses that were tested, we found other relationships that were of interest to analyze, including a significant negative relationship between age and auditors' tendency to accept gifts and closer relationships. Furthermore, it is noted that male auditors care more about their reputation compared to female auditors. The auditor's age and experience also shown a negativelysignificant relationship with auditors' tendency to consider the client's economic importance. The conclusion in this study is that auditors seem to follow different strategies to address the various factors that may affect independence, where the study shows that there are differencesin the action depending on the auditor's experience, age and gender and also the size of city the auditor operate in.

The purpose of this study is to investigate if and how job titles come with status for individuals. It is also of interest to study whether job titles can be linked to the identity of the individual. To reach an answer to these questions, we have conducted eight semi-structured interviews with nine respondents who work within eight organizations with offices in the Stockholm region. All respondents belong to their respective organizations’ Human Resource department. The study is based on theories including Goffman (2009), Hinton (2003), Jenkins (2014) and as well as Ulfsdotter Eriksson and Flisbäck (2011) that touches upon identity, categorizing and status. Results show that job titles have a considerable impact on the individual’s identity and status. However we see tendencies of attempts to distance oneself which might cause the work title to become less significant in the identity and status process. All interviews clearly show that social structures are strongly connected with the individual’s identity and status. / Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur yrkestitlar är statusbärande för individer. Det är även av intresse att studera om yrkestitlar kan kopplas samman med individens identitet. För att närma oss svar på detta har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar inom åtta olika organisationer som alla verkar inom Stockholmsområdet. Samtliga respondenter tillhör respektive organisations HR-avdelning. Studien utgår från teorier av bland annat Goffman (2009), Hinton (2003), Jenkins (2014) samt Ulfsdotter Eriksson och Flisbäck (2011), som berör identitet, kategorisering och status. Resultatet visar att yrkestiteln har en betydande roll för individens identitet och status. Vi ser dock tendenser till att försök görs att distansera sig vilket kan tyda på yrkestiteln kommer bli allt mindre betydande i identitets- och statusprocessen. Det framkommer tydligt i samtliga intervjuer att sociala strukturer är starkt sammankopplade med individens identitet och status.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion på Internet för klienter på behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta påverkar klienternas möjligheter att förändra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar på ett behandlingshem där klienterna har fri tillgång till Internet och med en klient på samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem. Resultatet visar en allmän negativ syn på medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna är att Internet försvårar för klienterna att bryta med missbruksvärlden. Kontakt med vänner och bekanta i missbruksvärlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling. Andra risker som vårt resultat visar är att klienterna lätt kan beställa droger på Internet, att man inte fokuserar på behandlingen och att det blir svårare att bygga upp en identitet och gemenskap i den nyktra världen. / The purpose of this study is to, by using qualitative interviews, describe experiences of mediated social interaction on the Internet for clients in drug treatment. We wanted to examine how this affects clients' ability to change their lives, their identity and social relations. We conducted individual interviews with three people who work at a treatment center where clients have free access to the Internet and with one client on the same centre, and group interviews with a total of seven people who had varied experience in drugtreatment. The results show a general negative view of mediated social interaction during the treatment. The main risk is that clients need to break their connection to “the addiction world” and the Internet complicates this. Contact with friends and acquaintances in “the addiction world” may lead to the client interrupting his or hers treatment. Other risks that our results show is that clients can easily order drugs on the Internet, that you do not focus on the treatment and it makes it more difficult to build an identity and to be part of a community in the sober world.

Undersökningsområdet är äldre hemtjänsttagare som bor ensamma, där vi har studerat hur hemtjänsttagare blir påverkade av den så kallade upplevda ensamheten. Som teoretiska utgångspunkter används socialgerontologi och gerotranscendens då begreppen vi använder i studien återfinns i dessa båda teorier, samt att vi kopplar dessa till ett socialpedagogiskt perspektiv. Avsikten är att finna en brygga mellan de nämnda teoribildningarna.Syftet med studien är att synliggöra och analysera ensamhet som socialt fenomen för äldre hemtjänsttagare i relation till social identitet och olika sociala nätverksband. Den första frågeställningen som studien vill besvara är hur äldre upplever att vara hemtjänsttagare och den andra frågan är vilka sociala nätverksband som blir synliga och hur det påverkar hemtjänsttagarens känsla av ensamhet. Den slutliga frågan är hur hemtjänsttagarens känsla av ensamhet kan förstås genom social identitet. Studien har genomförts kvalitativt med fyra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Studiens undersökningspersoner valdes utifrån kriterier såsom att de skulle bo själva och ha daglig hemtjänsthjälp. Ett andra kriterium var att de skulle kunna uttrycka sig muntligt. Utifrån studiens tre begrepp ensamhet, social identitet och sociala nätverksband görs en första analys av det empiriska materialet. I ett andra steg görs analys med hjälp av gerotranscendensens dimensioner och dess innebörder. Resultatet visar att de äldre uppskattar besöken de får av hemtjänstpersonalen samt att det påverkar deras upplevda känsla av ensamhet. Resultatet visar också på ett samband mellan ensamhet, social identitet och social nätverksband. Analysen av empirin utifrån gerotranscendensen visar på en positivt upplevd ensamhet och inte enbart negativ ensamhet. / The field of study is elderly home care recipient who live alone, where a study was made in how these recipients are influenced by the so-called perceived loneliness. The theoretical frameworks used in this study are social gerontology and gerotranscendence since the terminology used in the study occur in both theories, as well as we connect the theories to a social pedagogical perspective. The intention is to find a bridge between the mentioned theories. The aim of the study is to reveal and analyze loneliness as a social phenomenon for elderly recipient of home care in relation to social identity and various social ties. The first issue which the study tries to answer is how the elderly perceive to be home care recipient and a second issue is which social ties become visible and how does that affect the home care recipient´s feeling of loneliness. The final issue is how the home care recipient´s feeling of loneliness can be understood by social identity. The study has been done qualitatively with four semi-structured life-world interviews. The examined persons in the study were chosen by the criterion of that the persons should live alone and have daily home care. A second criterion was that they should be able to express themselves verbally. By the three terminologies of the study such as loneliness, social identity and social ties, an initial analysis is made of the empirical data. Furthermore, a second analysis is made with the gerotranscendence´s dimensions and its signification. The result shows that the elderly appreciate their visits by the home care staff and that it affects their perceived feeling of loneliness. The result also shows a relation between loneliness, social identity and social ties. The analysis of the empirical data by the gerotranscendence shows a positive perceived loneliness and not only negative loneliness.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstår in en multikulturell ledningsgrupp. Studien är designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer från sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik används för att visa på de komplexa grupp-processer som antogs kunna framträda. Forskningsfrågan som besvaras är: ”Vilka inomgruppsliga processer framträder i en multikulturell ledningsgrupp när gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?” Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden. Materialet har analyserats med fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet visar tre processer som framträder: Identitetskapande, lärande och interaktion samt förhållningssätt till skillnader. Diskussionen behandlar dessa tre processer som intimt förknippade med varandra, och mynnar ut i några nycklar som kan användas för att öka förståelsen för arbete i multikulturella ledningsgrupper. / The purpose of this thesis is to study how leaders describe the processes that emerge in a multicultural management team. The study was designed as a case study of a ten person multicultural team of leaders from seven different nationalities. Theorys of leadership, multiculturality and group dynamics are used to show the complexity of the group processes that would eventually emerge. The research question that is answered is:”What in-group processes are emerging in a multicultural team of leaders, as they talk about leadership, group dynamics and multicultural issues within the group?” The method used is focus groups and the material has been analyzed with a hermeneutic and phenomenologic approach. The result shows three main processes that emerges within the group: identity building, deep learning interaction and attitude keeping to differences. The discussion treats these three processes as intimately connected to each other and some keys are suggested that can be used to increase understanding of work in multicultural teams of leaders.

Vi har valt utifrån ett sociologiskt perspektiv studera skillnader mellan elitsatsande och ickeelitsatsande föreningar. Syftet med vår studie är att få större förståelse om hur fotbollskulturer (elitsatsande och icke-elitsatsande) påverkar ungdomars sociala identitet. För att i styrning kunna koppla samman fokus på resultat och skillnader mellan föreningar. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi har använt semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material. Vi har använt oss av teorier kring kollektiv identitet, sociala band, interaktionsritualer, habitus, fält och tillhörighet för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring tränarens roll, kulturen och utslagning för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en mer utsträckt bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat samt att ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ungdomar, ledare och organisation. Resultatet visar att det finns skillnader i kulturen mellan de olika föreningarna som kan påverka den sociala identiteten. I den elitsatsande föreningen satsar man på individnivå för att de ska bli en professionell fotbollsspelare. I den icke-elitsatsande föreningen fokuserar man på kollektivet och gemenskapen. Dessa ritualer kan påverka kan påverka ungdomens vardag. / We have chosen from a sociological perspective to study differences between elite- and nonelite associations. The purpose of our study is to gain a deeper understanding of how football culture (elite- and non-elite associations) affects young people's social identity. In order to be able to link together focus on results and differences between associations. We have conducted a qualitative study where we have used semi structured interviews to collect our material. We have used theories about collective identity, social bond, interaction rituals, habitus, fields and affiliation to get an understanding and create a context for our data. We have also used previous research on the coach's role, culture and exclusion to get a better understanding and readers to get a more comprehensive picture of our issue. In order to reach and strive for results and to have a group that is well-needed, clear communication from young people, leaders and organization is needed. The result shows that there are differences in the culture between the different societies that can affect social identity. In the elite association, they focus on individual level to become a professional football player. In the non-elite association, the focus is on the collective and the community. These rituals can affect the everyday life of the youth.