No description available.

No description available.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att skapa förståelse utifrån fritidslärares perspektiv för vilka förutsättningar det finns för sociala relationer på fritidshemmet. Utifrån frågeställningen: Vad påverkar och hur påverkas sociala relationer enligt fritidslärare? Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där mediering, proximala utvecklingszonen samt fantasi och kreativitet har varit vår begreppsbank i analysen. Som metod har semistrukturerade intervjuer använts, där totalt sju fritidslärare intervjuats. Syftet med den semistrukturerad intervjumetoden är att skildra informanternas perspektiv på fenomenet. Intervjuerna har satts i relation till bakgrundslitteratur, forskning samt en teori som menar att människor lär i samspel med varandra.  Resultatet av undersökningen har visat att fritidslärarna anser att den sociala miljön behöver vara trygg för att elevers sociala relationer ska främjas. De menar även att den fysiska miljön måste vara inbjudande för att elever ska kunna skapa sociala relationer. Genom sitt förhållningssätt stödjer fritidslärarna det sociala samspelet som sker på fritidshemmet, både som en hjälpande hand och genom att utmana eleverna till att utföra det själva. Fritidslärarna ser även hur gruppstärkande övningar med eleverna gynnar deras sociala relationer och den sociala miljön. Vidare lyfter fritidslärarna olika aspekter av vad som påverkar elevernas sociala relationer på fritidshemmet, där gemensamma intressen, fantasi och kreativitet, kommunikation, bearbetning och makt synliggörs. Hur elevers sociala relationer påverkas anser fritidslärarna har med samspelet mellan eleverna att göra och hur de utvecklar sociala koder tillsammans. Undersökningen visar att arbetet med elevers sociala relationer är komplext och därför krävs det stöttande, tillgängliga och utmanande fritidslärare som kan hjälpa elever i det sociala samspelet.

La presente investigación tuvo como objetivo analizar la relación entre la calidad de las relaciones con pares y la insatisfacción con la imagen corporal en una muestra de adolescentes mujeres de una institución educativa privada de Lima Metropolitana. Las participantes fueron 191 adolescentes mujeres entre 13 y 17 años (M = 14.95, DE = 1.16). Se utilizó el Quality of Relationships Inventory (QRI) para medir la calidad de las relaciones entre pares y dos instrumentos para medir la insatisfacción con la imagen corporal: el Contour Drawing Rating Scale (CDRS) y una medida de ítem único de imagen corporal. El análisis de los resultados determinó que existe correlación negativa y de magnitud baja entre la dimensión de soporte y la insatisfacción con la imagen corporal (r = -.16, p < .05). Asimismo, se halló una correlación positiva, significativa y de magnitud moderada entre la insatisfacción con la imagen corporal y el índice de masa corporal (IMC) de las participantes (r = .36, p < .01). / The purpose of this research study was to examine the relationship between the quality of relationships with peers and body dissatisfaction in adolescent women from a private school in Lima (Peru). The participants were 191 female adolescents between 13 and 17 years old (M = 14.95, SD = 1.16). The Quality of Relationships Inventory (QRI) was used to measure the quality of peer relationships and two instruments were used to measure body dissatisfaction: Contour Drawing Rating Scale (CDRS) and a single item measure of body image. The results showed a negative but low correlation between the support dimension and body dissatisfaction (r = -.16, p <.05). Likewise, a positive, significant, and moderate correlation was found between body dissatisfaction and the body mass index (BMI) of participants (r = .36, p <.01). / Tesis

AbstractWesterlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola.Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra människor påverkas. Många är beroende av tekniska hjälpmedel, så som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna känna sig delaktiga. Att få tillgång till rätt hjälpmedel är varje landstingsinvånares och elevs rätt. Är detta tillräckligt för att eleven ska känna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsättning upplevt sin egen grundskoletid, utifrån ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och ändå känna sig exkluderad? Är det tillräckligt att få gå i samma klass som ”hörande” elever för att känna sig inkluderad?Detta är en undersökning med kvalitativ ansats, som består av tre djupgående intervjuer och 20 öppna frågeformulär, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid. Syftet med undersökningen är att få en ökad kunskap om och en inblick i, elevernas egna upplevelser av delaktighet under sin skolgång, vare sig man gått i specialskola eller haft sin undervisning bland ”hörande” klasskamrater.Resultatet av undersökningen visar att många av de elever som går på skolor tillsammans med hörande klasskamrater, har svårt att känna sig inkluderade. I hörselklasskolor känner sig eleverna mer inkluderade, medan de på fritiden ofta känner sig ensamma, då avstånden till klasskompisar är långa. De spontana, sociala kontakterna blir lidande.Nyckelord: Hörselskador, skolformer, sociala relationer, stigmatisering, stämplingsteori / Westerlund, Charlotta (2011) Inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their school time (Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.To have a hearing impairment often means that the social communication and togetherness with other people affects. Many are depended on technical aids, such as hearing aids and hearing loops, to be able to follow conversations and to be able to feel involved. It is every student and county inhabitants right to have access to aids. Is this enough for the student to feel involved in school activities? How have students with hearing loss experienced their own school time out of an including perspective? Can a person be included and still feel excluded? Is it enough to attend a class with “hearing” students, to feel included?This is a qualitative study, which contains three deep interviews and twenty open questionnaires, about students own experiences and thoughts about their school time. The purpose of the study, have been to increase knowledge and insight in students experiences of involvement during their school time, whether they went to special schools or not.The results of the study, shows that many students with hearing loss, don’t feel included in community schools with hearing classmates. In special schools the students with hearing loss feels included but during their spare time, they often feels alone, because their classmates lives far away and the spontaneous social contacts decreases.

This dissertation is an exploration of the practice of social digital gaming, using a mixed methods approach with complementary data and analytical methods. The main themes are the prevalence and meaning of gamers’ experiences of social gaming and the underlying structures limiting or assisting social gaming, both material and social. Applying an everyday perspective, focus is on gamers’ day-to-day practices and experiences. Studies I and II enquire into relational aspects of social gaming based on interviews and survey data. Study III investigates the relationship between game design and gamer agency and its importance for social interaction with strangers, using in-game participant observation. Lastly in Study IV, building on interviews, female gamers come to the fore as their gender construction in an online game is examined with the aim of understanding the connection between online and offline. The main result concerns how social gaming takes place in various social relations. How gaming comes to be―what it means―is dependent on the relations between gamers, be they family members, real life friends, Internet friends or strangers. In these interactions, gender and sexual identity are realized; in the relations between gamers, physical proximate or online. Finally, virtuality is shown to be a social accomplishment of the people engaging in games rather than a property of the games themselves. Focus on the relational unveils how gaming comes to be in the process of interaction, a process at the same time dependent on underlying structures, i.e. games as designed platforms with certain affordances for social behaviour. We are able, thus, to reconcile the social constructivist position that (social) gaming is created in the relations between gamers engaging in games with the more formalist approach that games are rule based structures. Games create a foundation for interaction that can further develop into the creation/maintenance of relationships and identity. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

Mobbning på arbetsplatser skapar ett stort lidande för den utsatte samt har stora konsekvenser för den enskilde och för organisationen. Tidigare forskning kring ämnet mobbning har mestadels fokuserat på självupplevd stress och psykisk ohälsa. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka arbetsplatsmobbning och egenupplevd allmän hälsa samt tre typer av ohälsotillstånd; Ohälsa 1 (hantering av vardagen); Ohälsa 2 (smärtor/besvär); Ohälsa 3 (oro/nedstämdhet). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) och Negative Acts Questionnaire-Perpetrators (NAQ-P), användes för att mäta upplevelsen av att bli utsatt för olika mobbningsrelaterade beteenden och situationer (objektivt mått på mobbning) respektive upplevelsen av att utsätta andra för olika mobbningsrelaterade beteenden. NAQ-R har en mobbningsdefinition och en direkt fråga om att ha blivit utsatt för mobbning (subjektiv mått).För att undersöka allmän hälsa och tre typer av hälsotillstånd användes ett självskattat formulär. Undersökningen omfattade 172 personer inom Uddevalla Kommuns område, och deltagarna som medverkade var socialarbetare, ingenjörer, restauranganställda och ordningsvakter. Det var 73 män och 98 kvinnor. Det fanns ett signifikant positivt samband mellan Ohälsa 1-3 och NAQ-R, och ett signifikant negativt samband mellan allmän hälsa och NAQ-R. Resultaten indikerar att den mobbade utmärks av ohälsa. Inga signifikanta könsskillnader kunde urskiljas i upplevelsen av mobbningsbeteenden på arbetsplatsen (objektiv bedömning). Genom att undersöka egenupplevd hälsa utifrån olika typer av hälsotillstånd hos arbetstagare som blivit mobbade och arbetstagare som mobbar, kan denna studie leda till ett förbättrat förändringsarbete. Ett sådant förändringsarbete måste ske fortlöpande för att utveckla goda organisationsförändringar inom Sverige och påbörja ett bättre preventionsarbete gällande arbetsplatsmobbning. / Bullying in the workplace creates a great suffering for the victim and has major consequences for the individual and for the organization. Previous research on the subject of bullying has mostly focused on self-perceived stress and mental illness. Therefore, the aim of the present study was to examine workplace bullying and self-perceived general health as well as three types of illness conditions; Unhealth 1 (everyday life management); Unhealth 2 (pain/discomfort); Unhealth 3 (anxiety/ depression). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) and Negative Acts Questionnaire-perpetrators (NAQ-P), used to measure the experience of being exposed to various bullying-related behaviors and situations (objective measure of bullying) and the experience of exposing others to various bullying-related behaviors. NAQ-R has a bullying definition and a direct question about having been a victim of bullying (subjective measurement). To investigate the general health and three types of unhealthy conditions. The survey covered 172 people in Uddevalla Municipality's area, and the participants who took part were social workers, engineers, restaurant staff and security guards. There were 73 men and 98 women. There was a significant positive correlation between Unhealth 1-3 and NAQ-R, and a significant negative correlation between general health and NAQ-R. The results indicate that bullying is related to illness. No significant gender differences could be seen in the experience of bullying behavior in the workplace (objective evaluation). By examining the self-perceived health based on different types of health of workers who have been bullied and workers who bully, this study may lead to an improved change management. Such a change must be continuous to develop good organizational changes in Sweden and start a better prevention efforts regarding workplace bullying.

Shyness as a behavioral characteristic has been in focus of research in psychology for a number of decades. Adolescent shyness has, however, been relatively overlooked compared with studies conducted on children and adults. This dissertation concentrated on adolescent shyness, aiming to attain a better comprehension about how shyness during this developmental phase might affect, and be affected by social relationships. The first aim of this dissertation was to study in which way shyness influences and is influenced by significant people in adolescents’ lives: peers, friends, and parents. Study III showed that shy youths socialized each other over time into becoming even more shy. Study VI demonstrated that youths’ shyness affected parenting behaviors, more so than parent’s behaviors affected youth shyness. The second aim of this dissertation was to investigate what shyness means for adolescents’ choices of relationships with friends, whereas the third aim focused on whether adolescents’ ways of dealing with peers would have consequences for their internal and external adjustment. As Study I showed, youths might take on off-putting, startling appearances in order to cope with their shyness. This strategy seemed, nonetheless, not particularly successful for the shy youths in terms of emotional adjustment. Study III showed that adolescents who were shy tended to choose others similar to themselves in shyness as friends. Study II showed that shyness might indeed have some positive implications for adolescent development, as it was found to serve a protective role in the link between advanced maturity and various types of problem behaviors. Overall, the findings point to some gender differences regarding all of the abovementioned processes. In sum then, the studies in this dissertation show that even though youths’ shy, socially fearful characteristics affect their emotional adjustment and those around them, shy youths are part of a larger social arena where they are active agents in shaping their own development. Although adolescent shyness might be linked with several negative outcomes, however, it might be other people’s reactions to socially fearful behaviors that help create and/or maintain these outcomes over time.

The background to this study is the high employee turnover that prevails in the grocery retail. The personnel management in the organisation is considered to have the opportunity to influence the employee turnover and the possibility of influence varies depending on the position. A middle manager is the manager who works closest to the employees and can thus affect the employee turnover in different ways. For example, the middle manager can influence this by creating a group where everyone feels involved. In addition to this, there are a number of studies that show that the relationship with the immediate manager is of importance for whether or not the employee chooses to remain within the organisation. The social relationships between middle managers and employees are important for employees´ choices in remaining within the organisation. Furthermore, employeeship is mentioned as a prerequisite for the employee to not quit. Since a number of studies mention the importance of well–functioning social relations between employees and middle managers, the study's authors have chosen to apply the LMX theory in the study. The LMX theory concerns the purpose of the study–to create an understanding of how the social relationships between employees and middle managers can be shaped and developed to create trust in the grocery retail. The present study has a qualitative approach and the data collection consists of ten semi–structured interviews with both employees and middle managers in the grocery retail. The empirical study shows that the respondents are concerned about the social relationships and consider these as a prerequisite for the organization to function in a desirable way. The empirical material identifies a number of key concepts that contribute to the study's analysis. Some of the concepts that were brought up in the social relationships were respect, responsiveness, communication and feedback. During the interviews, a number of different factors were identified that are considered to lead to high–quality social relationships between employees and middle managers. The conclusions show the importance that both middle managers and employees show an interest in each other and the will to deepen their social relationships. It also appears that none of the parties can perform in a desirable way if there is a lack of well-functioning social relationships. The high–quality relationships are determined by the personal chemistry and commitment to deepen the relationship. Trust must exist between middle managers and employees for a well–functioning social interaction, regardless of the nature of the relationship to each other. / Bakgrunden till denna studie är den höga personalomsättningen som råder inom dagligvaruhandeln. Organisationens personalledning anses ha möjlighet att påverka personalomsättningen och möjligheten till inflytande varierar beroende på befattning. En mellanchef är den chef som finns närmast till hand för medarbetaren, vilket gör att hen kan påverka personalomsättningen på olika sätt. Exempelvis kan mellanchefen påverka detta genom att skapa en grupp där alla känner delaktighet. Utöver detta finns det ett antal studier som visar att relationen till den närmaste chefen är av betydelse för huruvida medarbetaren väljer att stanna kvar inom organisationen eller inte. De sociala relationerna mellanchef–medarbetare är betydelsefulla för att medarbetaren ska välja att stanna kvar i organisationen. Vidare nämns också medarbetarskap som en förutsättning för att medarbetaren inte ska lämna. Eftersom ett flertal studier nämner vikten av välfungerade sociala relationer mellan medarbetare och mellanchef har studiens författare valt att utgå från LMX–teorin. LMX–teorin berör studiens syfte–att skapa förståelse för hur de sociala relationerna mellan medarbetare och mellanchef kan formas och utvecklas för att skapa förtroende i dagligvaruhandeln. Föreliggande studie har kvalitativ ansats och datainsamlingen består av tio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och mellanchefer inom dagligvaruhandeln. I studiens empiri framgår att respondenterna är måna om de sociala relationerna och ser dessa som en förutsättning för att organisationen ska fungera på ett önskvärt sätt. I det empiriska materialet identifieras ett antal nyckelbegrepp som sedan bidrar till studiens analys. Några av de begrepp som uppkom gällande de sociala relationerna var respekt, lyhördhet, kommunikation och feedback. Vid intervjuerna identifierades ett antal olika faktorer som anses leda till högkvalitativa sociala relationer mellan medarbetare och mellanchef. I studiens slutsatser framgår vikten av att både mellanchefer och medarbetare visar intresse för varandra och är villiga att fördjupa de sociala relationerna. Det framgår också att ingen av parterna kan utföra sitt arbete på ett önskvärt sätt om det råder brist på välfungerande sociala relationer. De högkvalitativa relationerna avgörs av personkemin samt engagemang för att fördjupa relationen. Förtroende måste finnas mellan mellanchef och medarbetare för ett välfungerade socialt samspel, oavsett relationens art till varandra.