<p>Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. </p><p>Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier. För att ge en bakgrund till och söka svar på vad som legitimerar ett samarbete mellan skola och polis utökar jag min teoretiska bakgrund genom att upp vad som finns skrivet om ett samarbete i styrdokument för skolans och polisens verksamhet. </p><p>Resultatet av min intervjustudie visar att lärare och poliser har ett liknande sätt att se på ett samarbete och att de är positivt inställda till en samverkan. Av resultatet framkommer att lärare och poliser skulle vilja ha en utökad samverkan där man samarbetar på många olika sätt t ex genom ömsesidigt informationsutbyte, regelbunden kontakt och i samverkansgrupper. Man ser vinster på en mängd olika plan som exempelvis att barn i riskzonen fångas upp i ett tidigt skede och att barn och föräldrar får en positiv syn på polisen och deras arbete. De intervjuade anser att alla skulle vinna på en samverkan mellan skola och polis, främst barnen. Det framkommer också att man tycker att samarbetet fungerade bättre förr och att man tror att försämrade ekonomiska resurser ligger bakom ett minskat samarbete mellan skola och polis. Lärare och poliser är överens om att det är fel att dra in resurser på detta område. </p><p>Resultatet av min litteraturstudie visar att det finns åtskilligt dokumenterat som indirekt talar för ett samarbete även om det inte direkt står uttryckt i ord. Tydligast uttryckt är detta i litteratur som behandlar polisens arbete och uppgifter. </p><p>Resultatet visar även att viljan till ett samarbete verkar vara större än de resurser som idag finns att tillgå.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel. I litteraturdelen introducerar jag olika inlärningsteorier framställda av Jean Piaget, Erik Homburger Erikson, Lev Vygotsky, Noam Chomsky och Matti Bergström. Mot inlärningsteorierna ställer jag dramapedagogikens företrädare som Peter Slade, Brian Way, Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Utifrån dramapedagogiken vill jag visa på att inte bara språkinlärningen gynnas genom drama, utan också vår sociala och individuella utveckling. I undersökningsdelen har jag i form av enkät tagit reda på vad språklärare anser om drama som undervisnings - och inlärningsmetod. Syftet är att få en överblick över dramats förekomst och användning i språkinlärningen i skolan. De redovisade svaren analyseras och jämförs med teorierna om inlärning och dramapedagogiken. Mitt mål är att få en inblick i hur teoriavsnittet speglas i verkligheten. Slutligen redovisar jag mina egna reflektioner och idéer, både kring teoridelen och min egen undersökning. I denna slutdiskussion ställer jag också teorierna om inlärning och dramapedagogiken mot varandra och jämför dem.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats – motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta. Föräldrarna upplever även att detta beror på barnets personlighet, och inte att det skulle ha med idrottandet att göra. Alla barn i studien har äldre syskon som idrottar, samma eller liknande den idrott som de yngre syskonen utövar, vilket föräldrarna upplever som positivt då barnen uppfattas ha fått mycket gratis – kamrater, kompetens inom idrotten, självförtroende och godare kroppsuppfattning.</p>

Det huvudsakliga syftet med detta arbete, är att lägga fram belägg för ett införande av dans på skolschemat. Med dans menar jag i det här fallet pardans, alltså en social form av dans där man dansar parvis kille&amp;tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete är den svenska "riksbuggen". Jag vill i arbetet påvisa några av de största vinsterna med dans och även argumentera för hur dessa skulle kunna påverka elevers utveckling, både i skolan och på ett personligt plan. Målet med arbetet är att kunna ge lärare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just på deras skola. Grunden i mina argument vilar delvis på min egen erfarenhet av dans. Jag har dansat i över 15 år och har då provat en mängd olika former av dans, varav Bugg alltid varit den huvudsakliga. Sedan 1992 har jag tävlat i Bugg och sedan 1994 har jag även hållit kurser och träningar i Bugg. Jag försöker i litteraturdelen av arbetet att få ytterligare fog för mina argument och den sista delen jag grundat mina argument på, är de tre intervjuer jag genomfört. Mitt huvudsakliga argument för ett införande av dans på skolschemat, är den mer utvecklade och en mer omfattande sociala interaktion mellan människor som dans skapar, alltså hur människor i ett samhälle egentligen ska vara mot varandra. Dans skapar automatiskt kroppslig och själslig närhet mellan personer och därigenom tillfredställs ett av våra mest grundläggande behov. Alla de vinster som den enskilde eleven gör i sin egen utveckling genom att dansa, kommer som en ren bonus. Jag syftar då exempelvis på saker som en positivare självbild och ett ökat självförtroende.

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats – motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta. Föräldrarna upplever även att detta beror på barnets personlighet, och inte att det skulle ha med idrottandet att göra. Alla barn i studien har äldre syskon som idrottar, samma eller liknande den idrott som de yngre syskonen utövar, vilket föräldrarna upplever som positivt då barnen uppfattas ha fått mycket gratis – kamrater, kompetens inom idrotten, självförtroende och godare kroppsuppfattning.

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier. För att ge en bakgrund till och söka svar på vad som legitimerar ett samarbete mellan skola och polis utökar jag min teoretiska bakgrund genom att upp vad som finns skrivet om ett samarbete i styrdokument för skolans och polisens verksamhet. Resultatet av min intervjustudie visar att lärare och poliser har ett liknande sätt att se på ett samarbete och att de är positivt inställda till en samverkan. Av resultatet framkommer att lärare och poliser skulle vilja ha en utökad samverkan där man samarbetar på många olika sätt t ex genom ömsesidigt informationsutbyte, regelbunden kontakt och i samverkansgrupper. Man ser vinster på en mängd olika plan som exempelvis att barn i riskzonen fångas upp i ett tidigt skede och att barn och föräldrar får en positiv syn på polisen och deras arbete. De intervjuade anser att alla skulle vinna på en samverkan mellan skola och polis, främst barnen. Det framkommer också att man tycker att samarbetet fungerade bättre förr och att man tror att försämrade ekonomiska resurser ligger bakom ett minskat samarbete mellan skola och polis. Lärare och poliser är överens om att det är fel att dra in resurser på detta område. Resultatet av min litteraturstudie visar att det finns åtskilligt dokumenterat som indirekt talar för ett samarbete även om det inte direkt står uttryckt i ord. Tydligast uttryckt är detta i litteratur som behandlar polisens arbete och uppgifter. Resultatet visar även att viljan till ett samarbete verkar vara större än de resurser som idag finns att tillgå.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats. Jag har genomfört fem intervjuer med elever, lärare och specialpedagoger. I form av direkta observationer har jag genomfört sju klassrumsstudier och analyserat dessa med hjälp av aktuell forsningslitteratur med en hermeneutisk ansats. Observationerna har varit fokuserade på pedagogernas struktur i inlärningssituationen, men det sociala spelet och samarbetet mellan eleverna och mellan en fysiskt funktionshindrad elev och övriga i klassen har också observerats. Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogiska utredningar görs och tillämpas i undervisningen av fysiskt funktionshindrad elev. Studien visar även på att specialpedagogiska insatser för en elev kan få negativ effekt i ett socialt perspektiv. I skolorganisationen är implementerat ett team bestående av specialpedagog och pedagoger, vars uppgift är att förbereda mottagandet av fysiskt funktionshindrade elever, samt att vara ett pedagogiskt stöd för lärare som i sin undervisningsgrupp har en eller flera fysiskt funktionshindrade elever. Begreppen inkludering och integrering har i mångt och mycket varit i fokus i studien.

No description available.

No description available.