Trots att rasten utgör en stor del av grundskoleelevers skoldag så finns inga tydliga nationella riktlinjer för vad rasten faktisk ska innehålla. Undersökningens syfte var att studera hur skolpersonal anser att organiserade rastaktiviteter i grundskolan kan främja elevers sociala utveckling och fysiska aktivitet. Detta har genomförts med hjälp av en webbenkät i vilken totalt trettio respondenter deltog. Dessa var fördelade på nitton fritidspedagoger, åtta lärare samt två vikarier/annat. Undersökningen har visat att organiserade rastaktiviteter på olika sätt kan främja social utveckling och fysik aktivitet. Den sociala utvecklingen främst genom gemenskap, vuxennärvaro och demokratiskt förhållningsätt. Den fysiska aktiviteten främst genom rörelseglädje, varierande aktivitetsutbud samt frivilligt deltagande. / Despite the fact that recess is a substantial part of childrens’ day in elementary school, there are no national guidelines regarding recess or what it should contain. The aim of the study was to examine educators’ views on how organized activities during recess can further social development and physical activity among schoolchildren. A web survey was used and a total of thirty respondents participated. The study indicated that organized activities during recess can further social development and physical activity in numerous ways. The social development mainly through kinship, adult presence and democratic approach. The physical activity mainly through joy of movement, a varied range of activities and voluntary participation.

Studiens intention är att bidra med föreställningar om förskolan som den kan utgå från för att förbättra sin verksamhet och undervisning. Syftet är därför att synliggöra de föreställningar som finns hos några hemmaföräldrar om förskolan som arena för barns sociala utveckling i relation till deras hemmaomsorg. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats och dessa är följande: Vilka möjligheter och hinder föreställer sig hemmaföräldrar med förskolan som arena för barns sociala utveckling? Hur föreställer sig hemmaföräldrar att förskolan skiljer sig från hemmaomsorg i relation till barns sociala utveckling? Studiens resultat har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet normkritik. Undersökningen byggs på en kvalitativ metod med gruppintervjuer som tillvägagångssätt. Resultatet utgår från tre kategorier som beskriver de huvudsakliga faktorerna som hemmaföräldrarna menar påverkar att förskolan ska kunna fungera som en arena för social utveckling. Dessa faktorer är relationsskapande och trygga anknytningar, barngruppens påverkan på barnet och förskolans styrning i relation till barnets frihet. Slutsatsen är att hemmaföräldrarna anser att det finns flera faktorer som kan hindra den sociala utvecklingen på förskolan men det finns också en förståelse för att förskolan kan vara en bra plats för de familjer som har behov av den.

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?

Syftet med vår studie var att undersöka anknytningens betydelse för barn och ungas utveckling och lärande i förskola och i skolan. Dessutom ville vi analysera vilka konsekvenser en bristfällig anknytning kan ha för barn och unga. Vårt fokus har legat på den sociala utvecklingen samt relationens betydelse för den psykiska hälsan. Vi använde kvalitativa intervjuer som metod för att samla in data. Vi intervjuade både förskollärare och lärare i skolan för att få reda på deras åsikter och erfarenheter av anknytning. Förskollärarna beskrev i intervjuerna att anknytning handlar om att bygga relationer och skapa trygghet för barnen. Lärarna beskrev anknytning som tillit och tilltro till andra människor. De hade lite kunskap om de olika anknytningsmönstren men ändå lång erfarenhet av att arbeta med dessa barn och unga. Det uppstod ibland hinder kring barn med otrygg anknytning men då utgick de från deras enskilda behov och förutsättningar. Här var de tvungna att gå varsamt fram och sen sätta in insatser så att de skulle känna trygghet och anknytning till någon pedagog. De lyfte betydelsen av pedagogernas bemötande där de skulle vara omtänksamma, lyhörda och utgå från barnets perspektiv. För att skapa en trygg verksamhet krävdes bra personaltäthet med hög kompetens som har ett förhållningssätt med gränser och struktur. För att lärarna ska kunna skapa möjligheter för god anknytning måste de bygga upp goda relationer, ge barnen mycket bekräftelse och ta hänsyn till deras olika behov. De barn som då behöver extra stöd av olika anledningar kan lärarna göra anpassningar och skapa lärmiljöer som motiverar och stärker deras självkänsla. / The aim of our study was to do research about the importance of attachment, in relation to children and young people´s development and lerning in preschool and in school. We also analyzed what the consequences of an inadequate attachment are to children and young people. Our focus has been on social development and the relationship's importance to mental health. We used qualitative interviews as a method to collect data. We interviewed both preschool educators and teachers in the school to find out their views and experiences of attachment. Preschool educators described in the interviews that the attachment is about building relationships and creating security for the children. The teachers described the attachment as trust and having confidence in other people. All the educators had little knowledge about the different attachmentpatterns but still a long experience of working with these children and young people. Sometimes there were obstacles around children with insecure attachment so the teacher had to consider their individual needs and circumstances. To make them feel secure and attached to the teacher, they had to treat them carefully and with respect. They highlighted the importance of teachers' attitude where they would be caring, responsive and see from the children’s perspective. To create a secure schoolenvironment you need to have good staffing with expertise who have an attitude of boundaries and structure. For teachers to create opportunities for good attachment, they must build good relations, provide children with much confirmation and consider their different needs. The children that need extra support to various reasons, teachers can make adjustments for them and creating an adequate learning environment that motivates and strengthens their self-esteem.

Denna studie grundar sig kring ett musikintresse som ledde fram till en hypotes om att musik potentiellt kan bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling. Hypotesen uppkom i samband med ett spänningsfält kring våra egna uppfattningar av vad musik kan bidra till jämfört med vad vi har upplevt utifrån genomförda verksamhetsförlagda utbildningar. Här upptäckte vi att musiken ofta brukades för att dels främja barns språkutveckling men även för att lära ut kring olika ämnen. Det var hypotesen, spänningsfältet och vad tidigare forskning visade som gav upphov till studiens syfte. Vi ville uppmärksamma pedagogers uppfattningar och potentiella medvetenhet kring huruvida musik kan anses bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling.  Empirin samlades bland annat in via fem kvalitativa intervjuer som genomfördes tillsammans med verksamma pedagoger inom förskolan. Den samlades även in genom en kvantitativ enkät som skickades ut via mejl till fem förskolor. För att kunna navigera och analysera våra respondenters svar har vi använt oss av den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp, fenomenografi samt Biestas tre dimensioner: kvalificering, socialisering och subjektifiering.  Resultat och slutsatser av vår aktuella studie visar på hur respondenterna associerade till och resonerade kring begrepp som kommunikation och musik men även barns sociala utveckling, vilket framhävs genom likheter och skillnader i svaren. Utifrån resultatet synliggörs även en slutsats om att våra respondenter visar på en medvetenhet gällande att musik kan bidra till barns sociala och kommunikativa relationsutveckling.

Sammanfattning Syfte: Utvecklingen inom bygg- och anläggningssektorn går emot att företag måste bidra positivt till samhället där de är verksamma för att få kontrakt på entreprenader inom offentlig upphandling, exempelvis genom att bidra till den sociala hållbarheten. Sverige är ett av flera länder i Europa som sticker ut med initiativet att främja och förbättra det samhällsutvecklande arbetet som företag gör. Social hållbarhet kan defi-nieras med orden; hälsa, utbildning, säkerhet, styrning, samhällsengagemang och lika förutsättningar. Målet med arbetet är att ge insyn och exempel på medelstora kommu-ners syn på social hållbarhet i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader. Metod: Litteraturstudier, dokumentanalyser och intervjuer har genomförts. Tillsam-mans utgör de en fallstudie av tre medelstora kommuner. Litteraturstudierna har ge-nomförts för att skapa ett teoretiskt ramverk för arbetet. Dokumentanalyser av doku-ment från kommunerna har varit del av empiriinsamlingen. Intervjuer med företrädare för organisationer inom kommunerna som upphandlar bygg- och anläggningsentre-prenader har genomförts som en del av empiriinsamlingen. Resultat: Diskrepans rådde mellan intervjurespondenternas uppgifter angående socia-la krav i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader och kommunala poli-tiska beslut. Respondenterna ansåg i stort att politiska initiativ angående sociala krav i nämnda upphandlingar saknades. Politiska beslut och upprättade dokument påvisade att motsatsen skulle råda; kommunernas arbete med social hållbarhet var högst aktivt enligt politikerna. Konsekvenser: Intresset i frågan angående sociala krav i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader är påtagligt från såväl politiker som tjänstemän. En utökad kommunikation dem emellan är av stor vikt för arbetets utveckling. Begränsningar: Studien utfördes inom tre medelstora kommuner i före detta Skara-borgs län. Regional utveckling i frågan om social hållbarhet kan ha påverkat kommu-nerna i en gemensam riktning avskild från andra delar av landet. / Abstract Purpose: The current development in the construction sector is trending towards a required positive contribution to the society in which they're active in order to procure construction contracts in the public sector, for example by contributing to social sus-tainability. Sweden is one of several European countries that stand out in the initiative to further and improve the socially developing work done by companies. Social sus-tainability can be defined as follows: health, education, public safety, government, social engagement and equal opportunity. The aim of this work is to provide perspec-tive and examples of midsized municipalities' thoughts on social sustainability in pro-curement of construction contracts. Method: Literary studies, document analysis, and interviews have been conducted. Together, they embody a case study of three midsized municipalities. The literary studies were conducted in order to create a theoretical framework for the essay. Doc-ument analyses of documents from the municipalities have been a part in the empiri-cal acquisition process. Interviews with representatives from municipal organisations which procure construction contracts have been conducted as part of the empirical acquisition process. Findings: There was a discrepancy between the information provided by the inter-viewees regarding the social demands in the procurement of construction contracts and the political decisions made by the municipalities. The interviewees usually posit-ed that political demands in these procurements were thoroughly lacking or nonexist-ent. Political decisions and established documents showed the opposite; municipal work with social sustainability was very active according to the politicians. Implications: The interest in the question of social demands in the procurement of construction contracts is significant, both from politicians and white collar workers. An expanded communication between the two is of grave importance for the devel-opment in the sector. Limitations: This study was conducted in three midsized municipalities in what used to be the fief of Skaraborg. Regional development in the question of social sustaina-bility may have affected the municipalities in a collective direction without regards to the rest of the country.

The purpose of this work is to study children’s social interaction with animals and if it could be affected to any possible connections to interaction with animals, linked to a socio-cultural perspective. This survey was conducted by a kind of a case study. Interviews were conducted with two teachers where the answers then was analyzed and compared with observations. The results are discussed from the perspective of the sociocultural theory of children's learning, their development and previous research on children's interactions with animals.   Scientific research with children and animals show that their relationship affects the child's development positively. This was made visible not only to children, but humans have a natural attraction to animals and which social relationships provide an expression of social learning in humans. Results from interviews and observations of this study indicate that children more easily create an understanding of his fellow human beings and that empathy is strengthened amongst the children because of their relationships with the animals. / Syftet med denna undersökning är att synliggöra barns sociala samspel och ifall det kan påverkas genom interaktion med djur, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Denna undersökning genomfördes genom något som kan kallas för en fallstudie. Intervjuer har genomförts med två pedagoger där svaren sedan analyserats och jämförts i relation till observationer. Resultaten diskuterades i relation till den valda sociokulturella teorin om barns lärande, deras utveckling samt tidigare forskning om barns interaktion med djur. Studier med barn och djur visar på att deras relation påverkar barns utveckling positivt. Dessa synliggjordes att inte bara barn, utan människan har en naturlig dragning till djur och där sociala relationer ger ett uttryck för socialt lärande hos människan. Resultat från denna studies intervjuer och observationer tyder på att barn lättare skapar en förståelse för sina medmänniskor och att empatin stärks barnen emellan på grund av deras relationer till djuren.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ”vanlig” musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar.  Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever. Tid, kontinuitet och kontakt är tre nyckelfaktorer som pedagogerna framhåller som centrala för verksamhetens framgång. Även samspel, musikundervisning i grupp samt föräldrakontakt anses, enligt pedagogerna, vara av stor betydelse för musikalisk och social utveckling samt i ett integrationssyfte. Utifrån elevernas perspektiv är El Sistema någonting som är väldigt roligt, i enstaka fall visar dock resultatet motsatsen. Vidare visar studiens resultat att El Sistema i flera aspekter är lik den traditionella musik- och kulturskolan men samtidigt i andra avseenden en verksamhet som skiljer sig från den traditionella musikundervisningen. En slutsats är att El Sistema når fler barn som vanligtvis inte brukar delta i frivillig musikundervisning och fyller en betydelsefull funktion för barns fritidssysselsättning samt musikaliska och sociala utveckling, vilket också verksamheten uttrycker sig att göra. / The overall aim of the study is to develop knowledge of and bring an understanding of music education in the music school of El Sistema in Sweden based on an El Sistema school in Gothenburg. One aspect is to study the methods of El Sistema and determine if these are out of the ”ordinary”, in relation to what usually is seen as ordinary music education in Swedish music and culture schools. In this case, the backgrounds of ideas and specific conditions of the schools have been a major focus.   The theoretical frame is inspired by the sociocultural perspective, and the implementation is based on the ethnographic method. The result is first of all based on qualitative interviews with four pedagogues and six students. Time, continuity and contact are three key properties that the pedagogues emphasize as fundamental in bringing success to the work of El Sistema. Music education in groups and parental contact, according to the pedagogues, are also seen as important facets in the work of musical and social development and in the aim of integration. From the perspective of the students, El Sistema brings joy to the students yet at the same time, on occasion, the result indicates the opposite.   In addition, the result of the study illustrates in many aspects that El Sistema and the traditional music education has much in common, yet at the same time, El Sistema is an operation that differs from the traditional music education. One of the conclusions for this studie is that El Sistema reaches children that usually do not attend optional music education and the work of El Sistema has an important role of youth recreational activity and musical and social development, which the school aims to do.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgångspunkt från en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgångspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssätt som ett verktyg för social utveckling i samhället. För att kunna göra detta har jag försökt sätta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsättningarna för undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har används.  Undersökningen är gjord på en nyetablerad så kallad växtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mångkulturell förort till Stockholm. De metoder jag har använt mig av har varit deltagande observationer av musiklärare i den dagliga musikundervisningen på en nyetablerad El Sistema-skola samt av så kallades VänsDays, musikträffar med fika för El Sistema-familjer på onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog. Litteraturgenomgången innehåller en historisk översikt om El Sistema, musik i skolan och musikpedagogisk idéhistoria. Vidare ingår också litteratur om didaktik, musikundervisning och interkulturell kompetens. El Sistema påtalar vikten av tid, kontinuitet och kontakt som tre nyckelfaktorer för framgångsrik undervisning. Musikundervisning i grupp, samspel och körsång samt att bygga upp en god föräldrakontakt är av stor betydelse för både den sociala och musikaliska utvecklingen i ett integrationssyfte.  Några faktorer som skiljer El Sistema från den traditionella kommunala Musik- och Kulturskolan har också berörts.   Resultatet av studien visar vid en analys med Varköys syfteskategorier att musikundervisning inom El Sistema framför allt fokuserar på  idén om musikens fostrande funktion. I undervisningen finns även idén om musik som medel för bildning och idén om musik som skapande individ tydligt representerad i studiens empiri. Musikundervisning i El Sistema ses som ett medel till något snarare än som ett mål i sig självt samtidigt som det finns en tydlig målsättning att nå en hög musikalisk nivå. / The overall aim of this study is to investigate how music education in El Sistema works as a social tool, based on a newly established El Sistema -school in a suburb of Stockholm. My starting point was to investigate the El Sistema approach as a tool for social development in the community. To do this I have tried to put myself in the underlying ideas to El Sistema and conditions for teaching. The study is based on a qualitative research method in which observations with low structure, participant observation and a semi-structured interview has been used. The survey was conducted on a newly established so-called nucléo, (center of education) within El Sistema, Sweden, in a multicultural suburb of Stockholm. The methods I have used have been participating observations of music teachers in their daily music instruction at a newly established El Sistema-school and so-called VänsDays, music meetings and refreshments for El Sistema-families on Wednesdays and a semi-structured qualitative interview with an El Sistema-teacher. The literature review provides a historical overview of El Sistema, music in schools and music educational history of ideas. Furthermore, it also includes literature on didactics, music education and intercultural competence. El Sistema comments on the importance of time, continuity and contact as three key factors for successful teaching. Music education in group interaction and choral singing and to build a good parental contact is of great importance for both social and musical development of an integration order. What separates El Sistema from the traditional communal Music and Arts School has also been affected. The result of analysis performed by Varköy´s purpose categories to music education within El Sistema mainly focuses on ​​the idea of ​​music's educational function. In teaching, there is also the idea of ​​music as means of formation and the idea of ​​music as a creative individual clearly represented in the study's empirical data. Music education in El Sistema is seen as a mean to something rather than as an aim in itself. At the same time there is a clear objective to achieve a high musical level.

Det finns idag ett underhållsbehov i en stor andel av de flerbostadshus som kvartstår från det Svenska miljonprogrammet. Många allmännyttiga kommunala bostadsbolag har påbörjat stora och kostsamma investeringar inom delar av deras miljonprogramsbestånd. Omfattningen på investeringarna varierar mellan bolagen och det råder oklarhet kring vad som kan anses leda till långsiktig lönsamhet. En stor andel av dessa områden innehar en social utsatthet och marginalisering hos delar av befolkningen. Investeringarna bedöms därför också kunna påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning inom dessa områden. Detta examensarbete har som syfte att genom en fallstudie över det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder AB:s pågående upprustningsprogram inom miljonprogramsområdena kring Järvafältet i Stockholm utvärdera om dessa investeringar kan anses vara lönsamma. På grund av den sedan 2011 nya lagstiftningen gällande allmännyttiga kommunala bostadsbolag råder det viss oklarhet kring i vilken omfattning samhällsekonomiska investeringar kan motiveras inom ramen för ett allmännyttigt bolag. Analysen särskiljer därför lönsamhet på fastighets- och samhällsnivå. Maximalt utrymme för fastighetsekonomiskt lönsam investering bedöms utgöras av skillnaden i fastighetsvärde före och efter att investering har genomförts. Effekter på samhället av ökad sysselsättning och minskad kriminalitet beräknas i en investeringskalkyl och nuvärdet adderas till den fastighetsekonomiska lönsamheten med jämförelse på lägenhetsnivå. Resultatet visar på att investeringarna inte är lönsamma för samhället enligt den metod som används, däremot bedöms en längre kalkylperiod samt inkluderade av ytterligare variabler kunna medföra lönsamhet på samhällsnivå. Vidare konstateras att Svenska Bostäder erhåller sämre lönsamhet än privata bolag för liknande standardhöjningar i bostaden, vilket kan ha en effekt på den långsiktiga värdeutvecklingen i beståndet. Trots att analysen ej påvisar lönsamhet i dessa investeringar dras ändå slutsatsen att det finns potential för en förbättring av metoden för hur renoveringar genomförs. Det bedöms samtidigt som möjligt att sänka kostnaderna för drift och administration ytterligare. Det finns även stor potential för allmännyttiga bolag att genom sin storlek som beställare och genom samordning med andra fastighetsägare bidra till en positiv social utveckling av dessa områden och i förlängningen en stor ekonomisk vinst för samhället. / A large share of the existing multi-family housing units built during the Swedish million homes programme includes a major amount of neglected maintenance. Several municipal housing companies have initiated large and costly investments within their stock of million program units. The extent of which kind of measures that is undertaken by each company varies and it is uncertain if the measures are profitable in the long term. A large share of residents within these areas undergoes marginalization as a result of heavily developed segregation. Investments are therefore estimated to not only affect real estate companies but also provide an opportunity to change the development of the society within these areas. This paper aims to evaluate profitability of these investments through a case study of the municipal housing company Svenska Bostäder AB and its renovation program of socially exposed housing areas within the northern parts of Stockholm. Since 2011 it is however unclear if social investments within the area can be justified by municipal housing companies due to a legislative change. The analysis differentiates profitability on single property level from profitability on municipal level. The method, which is used on single property level, is based on valuation of the real estate asset before and after renovation. Maximum level of investment on single property level which could be seen as profitable comprises of the difference in value of the asset before and after renovation. Effects on the society from increased employment, reduced criminality is estimated through a cash flow analysis and the present values of reduced costs are added to the existing analysis on property level. The result shows that the investments are not profitable for the society according to the method that has been used. However, an extension of the cash flow period and addition of extra variables could lead to profitability. Further, it is stated that Svenska Bostäder AB obtains lower net operating income compared to private real estate companies for similar quality improvements within their renovations; this could affect the value of the real estate asset in a longer run. Despite the fact that the analysis do not show any proof of profitability from these investments, the conclusion that there is room for potential improvements in how these renovations are executed could still be drawn. It should also be possible to lower the costs of operation and administration further. The municipal housing companies also have a great potential to contribute to further progress of social wealth fare within these areas through their size as clients and through coordination with other real estate companies.