Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om hur förskolepersonal uppfattar rollen som närvarande pedagoger vid utevistelse och hur deras förhållningssätt vid utevistelsen kan bidra till eller begränsa barns sociala samspel. De kvalitativa intervjuerna används i arbetet för att svara på studiens syfte och undersökningsfrågor, där intervjuerna har genomförts med sex pedagoger. Svaren har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och därefter har svaren diskuterats utifrån vad tidigare forskning har kommit fram till. Den tidigare forskningen har visat att barns sociala samspel stimuleras och utvecklas med hjälp av den pedagogiska närvaron som ett förhållningssätt och utemiljöns möjligheter. Studiens resultat visar att det finns olika möjligheter men även begränsningar beroende av hur vi som pedagoger förhåller oss till, samt att verksamhets behov leder till att utomhuspedagogiken tar mindre betydelse i förskolans verksamhet.

The use of digital technology in preschool has been a question about if it will be used. By the new curriculum for preschool, it now is a question about how it will be used. My experience shows that many pedagogues are still afraid that the children will miss the interaction whit other children when they are using digital technology. The aim of the study is to see if it is social for the children to use digital technology in preschool. This study is made by inquiry, qualitative interviews and observations. My result shows that children are social active with each other while using digital technology. Turn taking and time determines who will play and what the conditions are. The thesis concludes that children perform social interaction when using digital technology. The study also shows that the children see advantages by working together on the computers, smartboards or tablets. What the children mainly stress as positive is enhanced knowledge and learning while collaborating. The children also make different characters while using digital technology. The children occupy characters like leader, participator, spectator and mediator. / Användningen av digitalteknik är genom den nya läroplanen inte längre en fråga om det ska användas, utan hur och vad det genererar. Min erfarenhet säger att många pedagoger blir oroliga för att barnen inte får det sociala samspel med andra barn när de använder digitalteknik, som de annars får genom annan lek eller aktivitet på förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka om digitalteknik är en social sysselsättning för barnen i förskolan. Undersökningen är gjord med hjälp av enkäter, kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet undersökningen visar att barn utför mycket stort socialt samspel när de använder digitalteknik. De använder sig av turtagning och tid för att avgöra vem som spelar och på vilka villkor. Undersökningen har också visat att barnen själva ser fördelar med att vara flera vid de digitala verktygen. Det de främst framhåller som positivt är ökad kunskap och lärande, då de samarbetar. Barnen intar olika roller då de använder digitalteknik. Resultatet visar att barnen intar roller som ledare, deltagare och medlare.

Denna studie handlar om pedagogers arbete med små barns tidiga littracitetsutveckling. Vårt syfte med studien var att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar och tänker gällande miljöns erbjudanden likväl som den egna rollen för att väcka och fånga upp barns intresse och lärande i litteracitetsaktiviteter i spontana situationer. För att uppnå detta har datainsamlingen innefattat såväl observationer av pedagogers arbete med barn under icke styrda aktiviteter, samt efterföljande intervjuer med pedagogerna. Resultatet har visat att pedagogernas individuella kunskapsnivå i området varierar och verksamhetens utformning har varit mer fördelaktig på de avdelningar där pedagogerna besitter en större kunskap. Detta kan antas påverka i vilken utsträckning de tar sig an rollen som stöttande och inspirerande pedagog i och till litteracitets-aktiviteter. Genom analys av observationer och intervjuer synliggjordes det kopplingar mellan miljöns erbjudanden och pedagogernas kunskap för området.Vi upplever att pedagogernas intresse och vilja att arbeta på ett litteracitetsfrämjande sätt finns men att detta inte synliggjorts under studien. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Leken är central i barns vardag på förskolan. Läroplanen för förskolan framhäver lekens betydelse för barns utveckling och lärande, eftersom den har ett helt avsnitt om lek i dess värdegrund (Läroplanen 2018 Lpfö 18). Det finns även mål och riktlinjer som säger hur pedagoger ska fullfölja sitt uppdrag och det genom exempelvis tillgodose möjligheter för barn att leka och att lära genom lek. Därmed har pedagogerna en central roll i verksamheten för att stödja barns utveckling och därför är det betydelsefullt att pedagogerna ser leken som en viktig del i barns sociala utvecklingen. Det förklaras i tidigare forskning vilken påverkan leken har för barns kognitiva och sociala utvecklingen. Vår avsikt för denna studie är att ta reda på hur pedagoger uppfattar och upplever lekens betydelse för barnens sociala samspel och relationer. Förutom det vill vi även undersöka vilka pedagogiska verktyg som pedagoger tillämpar vid lek för att främja barns relationer och sociala samspel. Vi har använt oss av kvalitativa metoder och använt oss av self-report som sex pedagoger har svarat på samt därmed gett en inblick på hur de ser på lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken spelar en avgörande roll för barnens sociala samspel och relationer. Vårt resultat betonar även vikten av en pedagogs närvaro och att det är väsentligt att pedagoger anpassar sitt arbetssätt och förhållningssätt utefter barnens behov.

Under början av 2020 drabbades världen av en omfattande snabbspridande pandemi som drabbat många på olika plan i hela samhället. Syftet med studien är att presentera en post-Covid rapport gällande i vilken mån förskollärare upplever att barns lek och samspel i förskolan idag påverkats av pandemin och dess begränsningar av social närkontakt. Med frågeställningar kring hur de upplever det och hur de stöttar barnen i de sociala samspelen i leken. Studien har tagit ansats i ett sociokulturellt perspektiv och empirin har samlats in genom en enkät som till störst del spridits via sociala medier. Resultatet visar att förskollärare har upplevt en viss påverkan på de sociala samspelen i leken, men även i anknytning till personalen. Arbetet kring att stötta barnen i de sociala samspelen i leken visar sig till störst del vara likvärdig med innan pandemin. / In early 2020, the world was hit by a widespread, fast-spreading pandemic that affected many at different levels throughout society. The purpose of the study is to present a post-Covid report on the extent to which preschool teachers feel that children's play and interaction in preschool today has been affected by the pandemic and its limitations of social close contact. With questions about how they experience it and how they support the children in the social interactions in the play. With questions about how they experience it and how they support the children in the social interactions in the play. The study has taken an approach in a socio-cultural perspective and the empirical data has been collected through a survey that has mostly been disseminated via social media. The results show that preschool teachers have experienced a certain impact on the social interactions in play, but also in connection with the preschool teachers. The work around supporting the children in the social interactions in play turns out to be largely equivalent to before the pandemic.

Arbetet belyser barns kamratrelationer ur ett förskollärarperspektiv och syftet är att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns kamratrelationer i förskolan. För att uppnå syftet intervjuades tio förskollärare som arbetar aktivt i förskolans verksamhet. Innan intervjun fick de fylla i en webbenkät som en förberedelse inför kommande intervju. Enkäten bidrar också med en övergripande bild över kamratrelationer i förskolan. Resultatet visar att förskollärare arbetar aktivt på olika sätt för att främja barns kamratrelationer, exempelvis genom att vara närvarande i barngruppen och påverka barns sociala samspel. Resultatet har tolkats genom den sociokulturella teorin som framför att barn lär och utvecklas i sociala samspel. Studiens slutsats är att förskollärarens arbete med att främja barns kamratrelationer påverkar barns lärande och utveckling. / Our study will illustrate children's relationships, between peers, from a preschool teacher´s perspective. The purpose is to investigate how preschool teachers work to promote children's relationships in preschool and how preschool teachers can contributeto. To achieve this aim, ten preschool teachers were interviewed who actively work in preschool. Before the interview, they had to fill in a webb questionnaire as a preparation for future meetings. The inquiry also contributes to an overall picture of relationships in preschool. The result shows that preschool teachers work actively in different ways to promote children's relationships, for example by being present in the children's group and influence the children´s social interaction. The result has been interpreted by the socio-cultural theory that children learn and develop in social interaction. The study's conclusion is that the preschool teachers´ work to promote children's relationship affects children's learning and development.

The purpose of the study is to elucidate how students use image creation at the youth leisure centre. We also want to highlight the the differences that exist between the students' image creation from a gender perspective as well as how the students interact with each other during the image creation. We have chosen to use a qualitative approach when we use observations as a method for the data collection. In the study, we have used socio-cultural and gender perspectives. The result shows that tools and materials are very central to the creation of the image. The result also show that during the image creation, social interaction appears between the students through communication and the choice of classmate is based on gender. Furthermore, the results show that the students most often use image creation based on their own interests, which then leads to the students' image creation being gender-typical. This usually depends on whether the image acitivity is free or teacher controlled. / Syftet med studien är att belysa hur eleverna använder bildskapande i fritidshemmet. Vi vill även belysa hur eleverna samspelar och interagerar med varandra under bildskapandet ur ett genusperspektiv samt skillnader som finns mellan elevernas bildskapande ur ett genusperspektiv. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats då vi använder observationer som metod för insamling av data. I studien har vi använt oss utav sociokulturella perspektiv samt genusperspektiv. Resultatet visar att redskap och material är väldigt centrala för bildskapandet att ske. Resultatet visar även att under bildskapandet sker sociala samspel mellan eleverna genom kommunikation samt val av kamrat baserat på kön. Vidare visar resultaten att eleverna oftast använder bildskapande utifrån egna intressen som sedan leder till att elevernas bildskapande är könstypiska. Detta beror oftast på ifall bildaktiviteten är fri eller lärarstyrd.

Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning. Högläsning kan bidra till att eleverna får en positiv läsupplevelse vilket i sin tur kan stimulera elevernas läslust och läsförståelse, samt utveckla deras ordförråd och förmåga att lyssna och koncentrera sig. Resultatet i studien är baserat på våra tolkningar av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio verksamma lärare i förskoleklass. I resultatet framgår det att lärarna anser att högläsning har en viktig del i elevernas språk- och läsinlärning eftersom högläsningen utvecklar elevernas ordförråd och fantasi i samspel med läraren och klasskamraterna. / We have conducted a qualitative study which investigates how educators in the preschool setting work with teacher-led oral reading activities (reading aloud) in the larger student group. Reading aloud in the classroom setting can contribute positively to the overall student reading experience, which in turn has the potential to stimulate students' interest in reading and overall reading comprehension, as well as the development of increased vocabulary skills, listening skills and overall concentration and focus. Our analysis and overall results of this study are based on these researchers’ interpretations of semi-structured interviews conducted with ten active preschool teachers. Our results show that the teachers believe that reading aloud with the larger group is an important step in their students' overall language learning in that teacher-led reading/instruction helps in the development of the students' vocabulary and imagination, as well as establishes positive social interactions with both teachers and classmates.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som angriper dopaminbildandenervceller i hjärnan som orsakar motoriska och icke motoriska symtom (Eker 2007).Sjukdomen innebär regelbundna möten med vården, där sjuksköterskans bemötande avpatienter med Parkinsons sjukdom är viktigt för patientens upplevelse av mötet. År 2016 fanns det i Sverige ca. 18 000 till 20 000 personer som led av Parkinsons sjukdom, ochmedelåldern för insjuknandet var 65 år (Socialstyrelsen 2016). Syfte: Syftet med arbetet är att belysa hur personer med Parkinsons sjukdom uppleversjuksköterskans bemötande av dem som patienter genom att sammanställa kvalitativavetenskapliga artiklar. Metod: Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och envetenskaplig artikel med mixed-method där endast kvalitativa data användes som baseras påformulär och intervjuer. Databassökningen gjordes i Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s mall (2014) och kvalitetsgranskningsmall (2017). Artiklarnakommer i från olika länder och är från år 2000 och nyare. Alla valda artiklar har varit påengelska. Åtta artiklar har varit av hög kvalitet och två artiklar har varit av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman sociala samspel, känslor och sjuksköterskanskommunikation som svarade på syfte med tillhörande sex underkategorier kommunikation,bemötande, upplevelse, motoriska symtom, icke-motoriska symtom, samt stöd och vägledning. Konklusion: Personer som lever med Parkinsons sjukdom drabbas av olika svårigheter i sittliv. Symtom kan vara olika besvärliga beroende på person. Vid möte med en sjuksköterska ärdet viktigt för personer med Parkinsons sjukdom att vara bemötta med respekt, empati och fåtydlig information. Personer med Parkinsons sjukdom ville känna att en sjuksköterska har tidatt svara på deras frågor och har kunskap inom Parkinsons sjukdom. / Background: Parkinson's disease is a neurological disease that attacks dopamine-formingnerve cells in the brain that cause motor and non-motor symptoms (Eker 2007). The diseaseinvolves regular meetings with the care, where the nurse's treatment of patients withParkinson's disease is important for the patient's experience of the meeting. In 2016, therewere approx. 18,000 to 20,000 people suffering from Parkinson's disease, and the average ageof onset was 65 years (National Board of Health and Welfare 2016). Purpose: The purpose of the work is to shed light on how people with Parkinson's diseaseexperience nurses' treatment of them as patients by compiling qualitative scientific articles. Method: The literature study is based on nine scientific articles with a qualitative approachand a scientific article with a mixed-method where only qualitative data were used based onforms and interviews. The database search was done in Pubmed, Cinahl and PsycInfo. Thereview was based on SBU's template (2014) and quality review template (2017). Articles come from different countries and are from the year 2000 and newer. All selected articleshave been in English. Eight articles have been of high quality and two articles have been ofmedium quality. Results: The results revealed three themes for social interaction, emotions, and nursecommunication that answered the purpose of the associated six subcategories communication,treatment, experience, motor symptoms, non-motor symptoms, and support and guidance. Conclusion: People living with Parkinson's disease suffer from various difficulties in theirlives. Symptoms can be variously troublesome depending on the person. When meeting witha nurse, it is important for people with Parkinson's disease to be treated with respect, empathyand receive clear information. People with Parkinson's disease wanted to feel that a nurse hastime to answer their questions and has knowledge in Parkinson disease.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till matematik i årskurs 3 och fördjupa kunskapen om hur olika undervisningsmaterial och olika undervisningssätt kan påverka elevers intresse, motivation och attityd till matematik. Studien utgår utifrån enkäter från fyra olika skolor och åtta olika klasser. Studiens teoretiska perspektiv utgår utifrån Vygotskij syn på den sociokulturella lärandeteorin.  I resultatet framgår det att sociala samspel är en väsentlig del för elevers utveckling, skapa intresse, och för att skapa ett socialt lärande. Studiens resultat har sammanställts i fem rubriker: Elevers attityd till ämnet matematik, Elevernas emotionella aspekt till matematik, Undervisningssätt, Undervisningsmaterial och Enkätens öppna utsaga. / The purpose of the study is to investigate students 'attitudes to mathematics in year 3 and deepen the knowledge of how different teaching materials and different teaching methods can affect students' interest, motivation, and attitude to mathematics. The study is based on questionnaires from four different schools and eight different classes. The study's theoretical perspective is based on Vygotsky's view of sociocultural learning theory. The results show that social interaction is an essential part of students' development, creating interest, and creating social learning. The results of the study have been compiled in five headings: Students 'attitude to the subject of mathematics, Students' emotional aspect to mathematics, Teaching methods, Teaching materials and the survey's open statement.