Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer. Att flickorna och pojkarna valde att leka med vissa typer av material i studien kan tyda på att de kan vara medvetna om vilka förväntningar det finns på de och att de intar de förväntande könsroller för att bli accepterade av gemenskapen. / How and with what do boys and girls play with in preschool?A comparative qualitative study about gender role in children’s play and their choice of material in preschools in Sweden and Bosnian-Hercegovina.

Swedish as second language: A qualitative Study of Teachers view of pupils learning ability the Swedish language as the second language

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ”Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom – en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder på internet. (You Don't Want to Look All Crazy – a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att kartlägga en grupp ungdomar i gymnasieålders vanor vad gäller att ladda upp bilder på nätet samt att undersöka deras medvetenhet om konsekvenser av detta. I vilken utsträckning och i vilka forum laddar unga idag upp bilder? Hur uppfattar de att de förhåller sig till den information de sprider på nätet och den bild av sig själva de bygger upp där? Hur förhåller de sig till andras bilder av sig själva? Vilken roll spelar uppladdningen av bilder för identitetsskapande och det sociala samspelet med andra?Arbetet bygger på ett litteraturbaserat teoriavsnitt där teorier om identitetsskapande, socialisation, självporträtt och media literacy lyfts fram. Med hjälp av gruppintervjuer har vi sedan undersökt i vilken utsträckning ungdomar laddar upp bilder och deras kommentarer kring olika aspekter av användandet av internet.Resultaten pekar på att de intervjuade ungdomarna idag är medvetna om konsekvenser av att ladda upp bilder men upplever att de positiva effekterna är viktigare. Internet spelar stor roll för ungdomarnas sociala liv och är fullt implementerat i deras vardag som en artefakt för social samvaro och medel för att uttrycka sig själv. Vidare kan konstateras att ungdomarna upplevt att de fått väldigt lite information från skolan om upphovsrätt och internetkunskap. Det finns också en tydlig vilja för ungdomarna att dra gränser mellan sitt egna liv på internet och vuxnas liv på internet. Vi menar att som lärare är det av stor vikt att säkerställa hög media literacy hos sig själv samt att känna till de forum där elever uttrycker sig själva och socialiserar med andra.

Min utgångspunkt för den här undersökningen var att de sociokulturella förändringar som samhället genomgår påverkar litteraturen och vår läsning av den. Eftersom jag utbildar svensklärare så var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklärare har för erfarenheter av litteratur och läsning och hur de ser på sin läsning. Jag var också intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om värdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen håller på att marginaliseras i förhållande till andra medier. Mitt material bestod av två delar, dels läshistorier som 22 blivande svensklärare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet. Den första var en innehållsanalys av alla läshistorierna utifrån sju teman. Den andra var en narrativ analys av sex läshistorier som skrevs av de studenter som jag sedan intervjuade. Den tredje analysen var en innehållsanalys utifrån samma sju teman som i den första analysen men av de sex intervjuerna. Analyserna av det empiriska materialet visade att de här blivande svensklärarna hade mycket positiva attityder till litteratur och läsning och denna attityd tycktes ha grundlagts tidigt i livet i familjen. Skolan tillmättes ingen större betydelse för deras litteraturläsning. De gjorde en markant polarisering av nyttoläsning och lustläsning. När det gällde värdehierarkier hade de en klar uppfattning om att högt och lågt existerar men deras uppfattning om vad som är högt och lågt skilde sig åt. De hade ingen klar uppfattning i frågan om litteraturen håller på att marginaliseras av andra medier. Resultatet av den här undersökningen är framför allt intressant i diskussionen av en svensklärarutbildnings innehåll och upplägg men också för framtida undersökningar av litteraturundervisningen i skolan.

International Masters students face daunting challenges in adjusting to a startlingly different UK academic discourse within a short time. Little research has been conducted into these challenges and successful transition strategies. A review of learning development literature identified a set of three models, which has not been related theoretically to international Masters students. The latest, critical model, Academic Literacies, especially offers important insights into these students’ difficulties and potential for integration. This research design explored these learning journeys in depth through interviews in a longitudinal study of MBA and MSc students during the 2009-10 academic year. The rich data were investigated through the qualitative methodology of narrative analysis, with twin aims of recognising similarities but also important differences across the students’ learning experiences. A majority experienced strongly emotional learning journeys. These followed an affective pattern with a downturn early in the academic year influenced by the degree of unfamiliarity in the new culture and academic discourse, mirrored by a corresponding improvement in emotional state during Semester 2 or 3 as these external issues became more familiar and comfortable. Self-efficacy emerged as an especially important factor in achieving academic success, and students’ progression was mapped against this variable using an established, U-shaped transition curve model. The study identifies practical learning development interventions, but also highlights the importance of educational practitioners becoming pedagogically self-reflective to empathise more genuinely with international students’ struggles, and to learn from their diverse experiences in ways that can enrich the process of internationalising western education.

La présente étude s'intéresse à la contribution de l'hyperactivité à l'explication du statut auprès des pairs. L'association entre l'hyperactivité et l'agressivité ainsi que l'association entre l'agressivité et le statut auprès des pairs sont considérées. L'échantillon est constituée de 774 enfants de troisième et cinquième année. L'évaluation des comportements de l'enfant est recueillie auprès des enseignants(es), des parents et des pairs. La victimisation, la préférence sociale et le nombre de liens affiliatifs constituent les mesures de la qualité de l'insertion sociale. Les résultats indiquent que l'hyperactivité apparaît spécifiquement associée à des troubles d'insertion sociale et ce, malgré l'association entre l'agressivité et les difficultés d'ajustement auprès des pairs. La discussion porte sur les résultats observés. L'implication des résultats obtenus est discutée. L'importance de considérer l'hyperactivité de façon distincte de l'agressivité est amenée. Des perspectives d'interventions et d'évaluations sont suggérées.

La présente recherche a pour but d’étudier les pratiques éducatives qui soutiennent les comportements prosociaux des enfants âgés de 3 à 5 ans en contexte d’éducation par la nature. Six éducatrices et trente-six enfants en services de garde éducatifs qui font partie d’un projet d’éducation par la nature dans la région de Québec (Québec) participent à cette étude de cas. Un entretien individuel et une observation ont été menés afin de documenter les pratiques éducatives en soutien aux comportements prosociaux des enfants. Les résultats permettent d’identifier et de décrire les pratiques de chacune des six éducatrices à partir de l’analyse de ses propos et des données issues de l’observation menée dans son groupe. Il en ressort que les éducatrices soutiennent les comportements prosociaux des enfants âgés de 3 à 5 ans en contexte d’éducation par la nature en misant sur le jeu en nature qui suscite des occasions d’interagir positivement avec autrui, en ayant confiance en les capacités des enfants, en étant sensible aux occasions pour soutenir leurs comportements prosociaux et en les saisissant, en observant les enfants et en documentant leurs comportements prosociaux. De plus, les résultats montrent qu’en nature, les éducatrices soutiennent l’autonomie des enfants et évitent parfois d’intervenir, demandent à un enfant de poser un comportement prosocial, modélisent un tel comportement, manifestent de l’intérêt envers les enfants, soutiennent leur autoévaluation ou leur donnent une rétroaction et enfin, utilisent la littérature jeunesse. Ces résultats sont discutés à partir des points de convergence entre les pratiques relevées chez les éducatrices. Ce mémoire de maîtrise contribue aux connaissances scientifiques sur l’éducation par la nature en petite enfance au Québec en ce sens où il documente pour une première fois dans ce contexte le soutien des éducatrices aux comportements nécessaires à la socialisation et à la réussite éducative des enfants

I denna uppsats redogörs för fotbollstränares väg till att de blir anställda på elitnivå. Studien utgår från att undersöka tränarnas sociala bakgrund utifrån faktorerna socialisation, sociokulturellt perspektiv, sociala fält samt kapital. Studiens metodval är av kvalitativ grund, i form av intervjuer. Detta för att djupgående besvara syftet och forskningsfrågorna. Denna studie har påvisat olika vägar som en tränare kan ta för att nå till svensk elitfotboll, dessa grundar sig i socialisationen de vill säga, hur en tränares fotbollsintresse växt fram via sin omgivning. Ur ett sociokulturellt perspektiv går det att se viktiga faktorer, bland annat framkommer det att ens föräldrars engagemang inom idrottslivet format tränare till att själv få ett intresse för idrott. Det visar även att det är viktigt med ett brett kontaktnät inom det sociala fältet (idrottsfältet), vilket även kan ses som ett kapital som ökar chanserna till att få ett jobb inom svensk elitfotboll.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers strategier för att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Fokus finns även på de utmaningar som pedagogerna stöter på i interaktionen med flerspråkiga barn. Följande frågeställningar har formulerats för att söka svar på studiens syfte: “Vilka utmaningar bemöter förskollärare i samspelet med flerspråkiga barn?” samt “Vilka strategier använder förskollärare i syfte att främja barnens språkutveckling i interaktionen med flerspråkiga barn?”. Vi har tagit del av tidigare forskning som visat att barnen behöver använda sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Samt olika strategier som kan vara fördelaktiga i arbete med flerspråkiga barn för att stödja deras språkutveckling. Vi har använts oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer på en förskola i södra Sverige. I resultat delen kopplas observationerna samman med den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visade att förskollärare har kunskaper samt tillvägagångsätt för att arbeta med flerspråkiga barn i syfte att främja deras språkutveckling. Det uppstår en del utmaningar i interaktionen med flerspråkiga barn då deras ordförråd är begränsat. Men pedagogerna använder sig av olika strategier såsom bild stöd och TAKK-tecken för att stödja deras språkutveckling.

Forskning visar att svenska skolungdomar läser allt mindre skönlitteratur i skolan. Avancerad läsförmåga anses av Tengberg (2019) vara en förutsättning för ett framgångsrikt deltagande i högre utbildning och ett meningsfullt deltagande i det moderna samhället, där läsning av skönlitteratur har en viktig uppgift att fylla. Det innebär att den litterära socialisation som skolan förmedlar kan sägas ha en avgörande roll för elevernas framtid. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämneslärare i svenska ser på svenskämnets skönlitterära läsundervisning. Sammanfattat kan de svensklärare som besvarat enkätundersökningen i denna studie sägas förespråka en litteraturundervisning som tillgodoser de olika uppfattningar av vad läsundervisning, enligt forskningen, ska innehålla. Som exempel kan nämnas litteraturanalys och befästande av demokratiska värderingar. Som begränsande faktorer i litteraturundervisningen omnämns bland annat elevernas bristande läsförmåga och faktorer kopplat till tid och ekonomi.