Denna uppsats har som syfte att analysera säkerhetisering av trygghet med fokus på den diskurs som används av Sverigedemokraterna och partiledare Jimmie Åkesson. Det teoretiska ramverk som används i studien bygger på Laclau och Mouffes diskursteori samt säkerhetiseringsteori, för att dekonstruera diskursen och dra slutsatser kring huruvida det kännetecknar ett säkerhetiserande agerande. Materialet som analyseras är Sverigedemokraternas särskilda principprogram från 2011 samt Jimmie Åkessons bok Det moderna folkhemmet. Genom diskursanalysen framgår en konstruktion av ett existentiellt hot mot det svenska samhället, vilket legitimerar en användning av okonventionella verktyg och akuta åtgärder utanför det normala inom politiska processer. Det argumenteras därmed att alla kännetecken för en säkerhetiserande diskurs framgår i artikulationer av Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Denna studie bidrar med vissa nya insikter om säkerhetisering av trygghet i koppling till högerpopulism, som kan utgöra grund för framtida forskning inom ämnet.

This study investigates how men are portrayed in two different textbooks designed for courses in English 5 and Swedish as a second langue 1 at Swedish upper secondary school level. By examining which type of character traits male characters display in mentioned textbooks the goal was to decide whether main characters of the male sex are portrayed as gender stereotypical or not. Discourse analysis, social constructionism theory and systematic functional linguistics have been used to reach the conclusion that examined textbooks do portray male characters in a gender stereotypical manner. The results show that nine out of ten characters have stereotypically male character traits. The two most common characteristics are successful and aggressive.

Den systematiska litteraturstudien som genomförts beskriver sambandet, utifrån ett genusperspektiv, mellan de tre variablerna lärares förväntningar, agerande och dess påverkan på eleverna inom matematikundervisningen. Studien belyser skillnaderna som finns mellan variablerna och elevernas kön. Resultatet som beskrivs i studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning och kommer bland annat att analyseras utifrån modellen: A model for the review of teacher beliefs and gender differences, samt utifrån teorierna socio-matematiska normer och socialkonstruktionism. Det resultat som framkommit i studien visar på en könssegregerad matematikundervisning.

Syftet i denna studie var att undersöka hur barn konstruerar genus i den fria leken på förskolan. Studien var av kvalitativ karaktär och utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Observation av barn i den fria leken var den valda metoden för datainsamling och denna registrerades med hjälp av observationsschema och ljudinspelning. Resultatet visade att barnens konstruktion av genus kom till uttryck i lekrollerna genom barnens olika sätt att använda kropp, röst, uttalanden och handlingar beroende på lekrollernas kön. Dessutom visade resultatet att genus konstruerades på olika sätt i barnens förhandlingar utifrån kläder, hårlängd, sättet att prata, användande av nikotin och vänlighet. Slutsatser vi dragit utifrån diskussionen av resultatet är att genus är föränderligt och att denna förändring sker i social interaktion mellan människor.

Fullständig konflikthantering leder till ett samhälle där konflikter blir hanterade på ett konstruktivt sätt. Studiens syfte var att undersöka skillnaderna på pedagogers respektive barns diskuterande, om vad som sker i mötet mellan pedagog och barn vid konfliktsituationer i förskolans verksamhet genom samtal om konflikthantering och inkludering efter konflikter. Studien är kvalitativ och utgår från socialkonstruktionismen. Metoden var gruppintervju och tog inspiration från fokusgruppssamtal. I fokusgruppssamtalen deltog tre kvinnliga pedagoger vid två olika tillfällen och vid gruppintervjun deltog fem barn från en äldrebarnsavdelning vid ett tillfälle. Resultatet visar att enligt barnen är de i behov av en medlare vid en konflikthantering. Utifrån barnens diskuterande blir ett behov av ökad stöttning av vuxna synligt, vilket tyder på att pedagogernas kunskap är otillräcklig. Barn belyser att pedagogers kunskap kring konflikthantering och inkludering inte är tillräcklig. Pedagogerna belyser betydelsen av barns delaktighet vid konflikthantering.

<p>I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och</p><p>1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.</p><p>Fenomenet kallas ”the leaky pipeline” och liknar den akademiska världen vid ett</p><p>läckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vid</p><p>Stockholms universitet, verkar kvinnor ”läcka ur systemet”; trots att kvinnor idag</p><p>generellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter att</p><p>studera på högre nivåer fortfarande låg.</p><p>Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, och</p><p>sociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnliga</p><p>studenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.</p><p>Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.</p><p>Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och de</p><p>senaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst. Eftersom fasta tjänster</p><p>är eftersträvansvärda inom universitetet är det viktigt att studera hur rekryteringen till</p><p>dessa tjänster går till.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer en jämställd rekrytering av</p><p>lektorer vid Sociologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Genom ett</p><p>diskursanalytiskt tillvägagångssätt analyseras därför sakkunnighetsutlåtanden till</p><p>samtliga tjänstetillsättningar av lektorer mellan åren 2003 till 2007.</p><p>Uppsatsens resultat visar inte på något systematiskt missgynnande av kvinnor.</p><p>Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade bland sakkunnigas toppkandidater.</p><p>Endast 4 av de 16 topp-fyra-placerade var kvinnor. Slutsatsen är att hur man disponerar</p><p>sin tid efter avlagd doktorsexamen är av högsta vikt för ens möjligheter till befordran.</p><p>Det som värderas högst visar sig vara hög forskningsmässig produktivitet av hög kvalité</p><p>En potentiell källa till sämre förutsättningar är därför främst att ägna för mycket tid åt</p><p>undervisning och publicera mindre, något som verkar vanligare bland kvinnor.</p>

<p>Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt. Kvinnorna gav till viss del uttryck för en kluven hållning till orgasmer och deras betydelse, medan männen tydligt sade att kvinnors orgasmer är viktiga. Respondenterna kunde med lätthet beskriva ett stereotypt sätt att ha sex på, vilket uppfattades som ”vanligt sex”. Inom ramen för vanligt sex lämnas ofta ett mindre utrymme för kvinnors orgasmer än för mäns.</p>

<p>Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-åringar kan se ut på ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på lärande och har även utgått från litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga ämnena. Studien bygger på intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfälle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa såväl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen. Vår undersökning synliggör att pedagogernas val av undervisningsform, Lärandets akt, såväl som deras val av de material som barnen får tillgång till och det språk som pedagogerna använder, påverkar barnens möjligheter att skapa kunskap om de naturvetenskapliga fenomen som undervisningen syftar till, Lärandets objekt. I denna studie använder sig pedagogerna av avbildande eller utforskande undervisning och barnen får med dem upptäcka fenomenet i sig eller representationer av fenomenet. Dessa val påverkar huruvida undervisningen ger barnen bra möjligheter till ett lärande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där barnen t ex ska få skapa egna teorier innan de möter de vetenskapligt sanna.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet. Även om sexualitetens betydelse för människans psykiska hälsa ansågs vara stor framträdde svårigheter att uttrycka på vilket sätt i mer konkreta och specifika termer. Vidare beskrev psykologerna att de inte aktivt tar upp sexualitet som ämne i terapi och att de undvek hellre än inbjöd till att prata om det. De konsekvenser som kan uppkomma är att viktiga områden riskerar att förbli outtalade i det terapeutiska samtalet.</p>