Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ”jämställdhet” kontra ”valfrihet” konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet. Mina data har bestått av 30 tidningsartiklar, utkomna under det senaste året, som på något sätt berört mitt ämne. I studiens resultat framkommer att orden ”jämställdhet” och ”valfrihet” används flitigt i debatten men ges olika innebörd beroende på i vilken kontext de används. Jämställdhetsargumentet utesluter i princip alltid valfrihetsargumentet men omvänt kan de två ståndpunkterna ofta förenas. Debatten ger upphov till att klassiska könsroller reproduceras snarare än omkonstrueras.

SUMMARY   Aim: Dignity is a concept that is very central in the care of elderly in Sweden. Many studies have tried to define dignity but very few have focused on the deeper meaning of dignity. The aim of this study was to explore a deeper understanding of dignity by looking at the public documents which are the foundation of the national values of dignity in elderly care.   Methods: This study has used a qualitative approach while analyzing the documents. The documents were chosen through a strategic selection which resulted in five public documents, all of them related to dignity in some way. An own interpretation of discourse analysis was used as the method to analyze the empiric material. When studying the results we have weighed the analysis against a theory we believed best suited to the aim of the study.   Results: The study resulted in three types of themes. The first theme that was found showed that dignity could be constructed through a person’s identity whilst another showed a view on dignity as a human right. The third construed dignity in the interactions between the people who work with elderly and the elderly. In the discussion we conclude that the result may provide a deeper understanding of the view on dignity that is presented in the empiricism.   Keywords: Social constructionsim, dignity, elderly care / SAMMANFATTNING   Syfte: Värdighet är ett begrepp som är mycket centralt i vården av äldre i Sverige. Många studier har försökt att definiera värdighet men väldigt få har fokuserat på den djupare innebörden av värdighet. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse av värdighet genom att titta på offentliga handlingar som ligger till grund för de nationella värdegrunden inom äldreomsorgen i Sverige.   Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ ansats för att analysera de dokument som ligger till grund för studien. Dokumenten valdes ut genom ett strategiskt urval som resulterade i fem offentliga handlingar som alla berörde värdighet. En form av egentolkning inspirerad av diskursanalys, användes som metod för att analysera det empiriska materialet. När vi studerade resultaten använde vi oss den teori vi ansåg bäst lämpade för syftet med studien.   Resultat: Studien resulterade i tre typer av teman av sociala konstruktioner. Ett tema visade att värdighet konstruerades genom en persons identitet och människovärde medan en annan visade en syn på värdighet som en rättighet. I det tredje temat skapas värdighet i samspelet mellan de människor som arbetar med äldre och de äldre. I diskussionen kan vi dra slutsatsen att resultatet kan ge en djupare förståelse för synen på värdighet som presenteras i empirin.   Nyckelord: Socialkonstruktionism, värdighet, äldreomsorg

Som förskollärare gäller det att vara öppen och se vad olika saker kan få för konsekvenser. I denna studie har det studerats hur vit hudfärg respektive mörkare hudfärg bland karaktärerna i barnböckerna fördelar sig mellan böckerna som finns på två förskolor i två olika kommuner i Sverige. Syftet är att kartlägga karaktärer i barnböcker med hudfärg som identitetsmarkör och utifrån resultat dra slutsatser om barns möjligheter till igenkänning och identitetsskapande. För att nå syftet har två forskningsfrågor använts 1. Hur fördelar sig karaktärer med vit respektive mörkare hudfärg i förskolornas barnböcker? och 2. Vilka konsekvenser för barns igenkänning och identitetsskapande kan uppdelningen mellan vit och mörkare hudfärg få?   Sammanlagt studerades 938 böcker på dessa två förskolor. För att nå ett resultat har ett noga genomtänkt kategorischema använts. Uppdelningen har skett genom att granska böckerna med variablerna endast vit hudfärg, en eller flera av huvudkaraktärerna har mörkare hudfärg, en eller flera av birollerna eller statisterna har mörkare hudfärg samt om boken endast innehåller djur eller materiella artefakter. Detta har gjort det möjligt att kunna få syn på hur fördelningen ser ut i böckerna som finns ute i förskolorna.   Studien har utgått från en kvantitativ ansats, där resultatet utgörs av siffror som sammanställts i olika diagram. Resultatet visar att endast vit hudfärg med 39 procent förekommer i betydligt högre omfattning än mörkare hudfärg som endast förekom 14 procent, 11 procent av dessa utgör statister eller biroller med mörkare hudfärg vilket lämnar 3 procent till huvudkaraktärer med mörkare hudfärg. Det visar på en stor skillnad och olika slutsatser har dragits om resultatets utfall, bland annat att de flesta barnboksförfattarna kanske själva har vit hudfärg och aldrig reflekterat över sitt budskap av vad som anses normalt. Vit hudfärg blir norm medan mörkare hudfärg blir det avvikande. För att få en förändring kan hudfärgerna på karaktärerna i barnböckerna vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle med start i tidig ålder.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur massmedia framställt socialtjänsten i en svensk kontext. Vi har valt att utgå från tre specifika fall – ”Fallet i Oskarshamn”, ”Fallet Louise” och ”Flickan bakom pansarglas” – för att ta reda på hur socialtjänsten framställts i massmedia under tidsperioden 2002–2017. Vi har inhämtat nyhetsartiklar som berör de tre fallen och analyserat dessa med stöd av Faircloughs kritiska diskursanalys och med socialkonstruktionismen som vägledande teoretisk utgångspunkt. Vad studien har visat är att merparten av rapporteringen kring socialtjänsten är negativ. I datamaterialet har vi kunnat identifiera totalt sex diskurser, varav fem av dessa var av negativ karaktär. De diskurser vi fann var: diskursen om socialtjänsten som förövare, diskursen om brister, kompetent och resonlig diskurs, diskursen om nonchalans, diskursen om den hotfulla socialtjänsten samt diskursen om misslyckande. Vi har funnit hur socialtjänsten har framställts negativt och diskursen om brister har varit återkommande i samtliga av de tre fallen.

I den här studien är fokus på förskollärares resonemang kring naturvetenskap till skillnad från hur det arbetas med ämnet vilket forskning vi tagit del av framförallt varit inriktad på. Syftet med studien var att undersöka förskollärares resonemang kring naturvetenskap som helhet i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som ställdes för att närma oss syftet var: Hur resonerar förskollärare kring naturvetenskap i förskolans vardag? samt: Hur resonerar förskollärare kring barns möjligheter till kunskapsutveckling inom naturvetenskap i relation till läroplanen?. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. För att lyfta fram förskollärarnas resonemang valdes semistrukturerade intervjuer som metod vilka är utförda på två svenska förskolor. Resultatet av studien pekar på att det trots en variation i förskollärarnas uttryck syns tydliga diskurser bakom deras resonemang. Studiens slutsats är att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring innehållet av naturvetenskap som helhet samt hur undervisningen av ämnet ska ske i en förskolekontext. Vidare framskrivs att det framförallt är barnens intressen som styr arbetet med naturvetenskap i de berörda förskolorna vilket ger varierade förutsättningar för barn på olika avdelningar eller förskolor.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare resonerar kring pedagogisk planering i förskolans kontext. Vilket besvarades genom forskningsfrågan: vilka diskurser framträder genom samtal med förskollärare och barnskötare gällande den pedagogiska planeringen i förskolan. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism med diskurspsykologi som analysmetod. Analysverktygen som används i studien var tolkningsrepertoar, retorik samt funktion och effekt. Det producerade materialet har skett med en kvalitativ ansats genom tre semistrukturerade gruppintervjuer med nio deltagande respondenter. Studiens resultat redovisas i tre teman: den svårtolkade läroplanen, det betungande arbetet i förskolan och vem planerar vi för samt diskurserna läroplanens tvetydighet och den osäkra förskolläraren. Det framkom i resultatet att förskollärarna visar en osäkerhet kring planeringsarbetet i relation till förskolans läroplan samt att kvalitetsarbetet ses som ett betungande och tidskrävande arbete.

The aim of this study was to examine how the portrayed images of mental ill-health has been constructed and re-constructed in the online publications of the tabloid Aftonbladet, in the year of 2004 and 2014. The study also examined similarities and differences in the portrayed images of mental ill-health published by the writers, recurred as metaphors. The study also aimed to increase awareness and understanding about how conveyed images in news media about mental ill-health can influence people. The study is grounded in a social constructionist approach and the collected data was analyzed with impression management, the looking glass self and performativity. The result indicated similarities concerning that Sweden’s mental ill- health increases, and a taboo about the mental ill-health. Differences in the result indicated distinction in modality between the years, i.e. with how much certainty the portrayed images were published. The result showed a more alarming situation concerning mental ill-health 2014 than 2004. In the empiric of 2014 the conveyed image appeared slightly more bound to person and the stressed environment of the contemporary individual was portrayed as the cause of the increase of mental ill- health. Recurring, images of certain exposed groups were portrayed as victims of the mental ill-health. The social worker has an important task revealing how the prevailing conceptions about mental ill-health in society affects the social work as well as the client. / <p>Andra författaren Maria Carlzon heter numera Maria Fransson.</p>

This study examines how the social service construct a gendered parenthood in child welfare investigations. The aim is to describe in which way maternity and paternity is described by gender and what differences are found in these descriptions based in normative constructions. As well as the way in which social services investigations reproduce society´s family norms. Through a qualitative thematic analysis of 9 child welfare investigations from a social office in a small municipality in Sweden, five themes were found. These themes have been analysed from a social constructivist gender perspective. The main outcome of the study shows that maternity is reproduced as a norm within parenting. Because of this the mother´s parental ability, regardless of what the family´s problems consist of, is being investigated. As the investigations focus on maternity, the consequence of this is that paternity is reproduced as absent but at the same time sufficiently good in its mere existence. Another of the conclusions of the study is that the social service has the task to educate the individual towards a social ideology, and when they do that the consequence of the family is that they are being fostered against the heteronormative traditional familyideal.

Alwaysland är en metafor för hemmet i författarens mening. Denna studie har sin grund i enautoetnografisk undersökning som gjordes under tidigare studier på Konstfack i Stockholm.Där undersöktes bildframställningar och dess betydelse, resultatet blev måleriet som ett svarpå hemlängtan. Genom en kvalitativ undersökningsmetod där en film med tillhörande frågorpublicerades på sociala medier inkom ett deltagarantal på sju personer. En fortsättning påursprungsundersökningen blev att klargöra vad hem kan vara för de olika deltagarna baseratpå deras personliga beskrivningar. Även hur dessa bilder och framställningar av hem kananvändas som utgångspunkt och material för konstnärligt arbete. Studien som presenterasnedan är således uppdelad i två. Först ett textunderlag från ett frågeformulär med deltagarnassvar som grund för en innehållsanalytisk undersökning. Senare ett gestaltande arbete däranvändningen av metaforer kring deltagarnas svar resulterat i en film som presenterades påKonstfacks vårutställning 2017. I studien används ett socialkonstruktionistiskt perspektiv därindividens uppfattning i förhållande till platsen undersöks. En fenomenologisk strategianvänds för en förståelse för deltagarnas känslor relaterat till hem. Som metod användsinnehållsanalys och utifrån detta skapandet av metaforer genom en dramaturgisk ingång.Studien resulterar i en nyanserad bild av vad hem är för deltagarna, där frihet, gemenskap,lugn och barndomsminnen är en stor del av beskrivningen. Genom de känslor som deltagarnabeskriver i förhållande till hem skapades en film där användningen av metaforer ochmetonymer möjliggjorde användningen av andras berättelser i ett personligt konstnärligtuttryck. Symboliken i filmen kopplar ihop beskrivningar av minnen i relation till färger,känslor och material. Även rörelse och närvaro representeras genom huvudpersonens kropp iförhållande till miljön som omger den. Filmen är uppbyggd av en dramaturgisk infallsvinkeldär metaforer beskriver olika känslor, artefakter eller platser och metonymer beskriverhelheten av deltagarnas gemensamma överenskommelse kring hem. I filmen behandlasupplevelsen och erfarenheten av hem i sin helhet.

Varje år ska ett utvecklingssamtal genomföras med barnets vårdnadshavare i förskolan, därför har ett intresse växt fram hur dessa samtal utformas. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med utvecklingssamtal i förskolan samt undersöka vad de väljer att förmedla till barnets vårdnadshavare. Detta uppnås med hjälp av tre frågeställningar: Hur arbetar förskollärare med utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande i förskolan? Vad väljer förskollärare att förmedla av innehållet i utvecklingssamtalet och på vilket sätt förmedlas det till vårdnadshavare? Hur väljer förskollärare att samtala om barnet i utvecklingssamtalet? Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fyra fokusgrupper med sammanlagt elva förskollärare. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har förskollärarnas konstruerade beskrivningar analyserats med hjälp av fyra begrepp: typifiering, objektifiering, institutionalisering och habitualisering. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i hur förskollärarna väljer att utforma och genomföra utvecklingssamtal i förskolan. Dessutom har det framkommit att tiden är avgörande för hur samtalet blir. I den avslutande diskussionen sätts studiens resultat i kontrast till den tidigare forskningen om utvecklingssamtal. Studien har bland annat bidragit med kunskap om de ”svåra” utvecklingssamtalen och om hur känsliga ämnen kan förmedlas till barnets vårdnadshavare. Förhoppningsvis leder studien till att andra förskollärare börjar reflektera om deras sätt att utforma och genomföra utvecklingssamtal i förskolan.