Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivs som en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med en genomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån något självklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder och hur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är en diskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra och problematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består av deltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser på temat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurser och vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts. Arbetet utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt och använder Norman Faircloughs tre dimensioner av kommunikaton som ram för en kritisk diskursanalys. Resultatet presenteras i form av en kategorisering av olika diskursiva positioneringar och hur dessa förhåller sig till varandra i ett maktperspektiv och visar på hur inomvetenskapliga och utomvetenskapliga intressen ofta kommer i konflikt och att de inomvetenskapliga perspektiven har en tydligt dominant ställning som marginaliserar betydelsen och inflytandet från utomvetenskapliga perspektiv. Arbetet diskuterar även hur detta kan vara en spegling av en större social praktik och relaterar det till grundskolans bildämne och de nya läroplanerna för grundskola och gymnasium.

Vi exponeras dagligen för rapporter om börsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter från världens alla hörn. Individens världsbild kan i dag påstås vara genomsyrad av föreställningen att världens ekonomi och politik är global snarare än nationell. Syftet med detta arbete är att med diskursanalys som ansats visa på hur svensk media språkligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan tänkas bidra till vår förståelse för och hur vi tänker kring fenomenet i fråga. En vidare ambition är att studera om media förefaller göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt. Analysunderlaget omfattar artiklar från svensk dagspress, närmare bestämt Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet, samtliga artiklar publicerade under år 2010. Analysen har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med premisserna som ligger till grund för kritisk diskursanalytisk metod, i synnerhet Norman Faircloughs modell av denna. Resultatet har sammanfattats under fyra teman, Globala utmaningar – beroende makt och konflikter, Sverige - Kunskapslandet, Omställning – tillväxt och utveckling respektive Diskursiv inordning – behovet av anpassning. Globaliseringen, med betoning på den ekonomiska dimensionen av fenomenet, framstår i artiklarna som ett mångfacetterat och i flera avseenden motsägelsefullt projekt i artiklarna. Språkbruket ter sig därtill inte sällan hotfullt, vilseledande och mångtydigt. Huvudsakliga lösningar och svar på globaliseringen som lyfts fram i artiklarna syftar till ekonomisk tillväxt, kunskapsutveckling, konkurrens och investeringar. Ekonomipolitiska omställningar och anpassning är ytterliga centrala moment. Genom sättet att presentera, artikulera och förklara den globaliserade ekonomin förefaller media göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt.

Samtida humanitära kriser och väpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. När humanitära och militära aktörer samexisterar i områden med överlappande intressesfärer uppstår ett problem. De humanitära aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhållande till de militära aktörernas, vilket inverkar negativt på humanitär-militär samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhållsamheten från de humanitära aktörerna att samverka med militären till stor del grundas på hårda faktorer som bl.a. ängslan för den humanitära personalens säkerhet. Med stöd av socialkonstruktionism och social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa på andra förklaringsmodeller till samarbetssvårigheterna. Undersökningen utgår från att det i policys, doktriner och rapporter rörande civil-militär samverkan finns utsagor, vilka genom diskursanalys kan skildra ett antal mjuka signifikanta faktorer, vilka inverkar på social identitetskonstruktion. Diskussion skildrar hur denna identitetskonstruktion inverkar på och kan förstås i kontexten av humanitär-militär samverkan. De humanitära aktörernas sociala identitet kan skildras utifrån karakteristik och framtagna signifikanta faktorer. Skillnader aktörerna emellan bidrar till att de agerar utifrån olika verklighetsuppfattningar. Undersökningen visar att de humanitära aktörernas identitets- konstruktion i hög grad inverkar på humanitär-militär samverkan. Genom att förstärka skillnader stärks den inre sammanhållningen och distanseringen till den andra gruppen ökar. Vår förståelse för problemet kring humanitär-militär samverkan kan ändras genom ökad kunskap och en förändrad diskurs om de humanitära aktörernas ideologiska, intresse- och maktbetonade processer.

”Så länge jag är glad, liksom” är en kvalitativ studie av människors sätt att se på sin egen – och i viss mån även andras – sexualitet. Genom intervjuer med människor med olika sexuell läggning, lyfter den fram de egna erfarenheterna av att vara hetero-, homo- eller bisexuell i Sverige idag. Intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och belyser på så sätt ett antal centrala kategorier. Dessa fokuserar på frågor kring sexualitetens orsaker och vad som anses naturligt samt sexualitet som en del av identiteten.

No description available.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ”arbetslinjen”. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet.  Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys. I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen. Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima.

Den identitetsförvirring som råder i dagens samhälle tar sig en mängd olika uttryck. Ett av dessa är det faktum att många idag genom internet skapar sig parallella virtuella identiteter. En av de som gjort detta är Alexandra Nilsson, som under namnet Kissie driver en av Sveriges idag mest välbesökta bloggar. Syftet med denna studie är att utifrån ett postmodernistiskt perspektiv och teorier om social konstruktion undersöka identitetskonstruktion i bloggar, med fokus på bloggen Kissies.se Mina frågeställningar är: Hur beskrivs undersökta identitetskonstruktioner i bloggen Kissies.se? Hur skiljer sig beskrivningen av de olika identitetskonstruktionerna åt? och Hur ter sig utvecklingen av den fortlöpande identitetskonstruktionen? För att besvara dessa frågor har jag, med utgångspunkt i det postmoderna samhället och grundat på teorier om social konstruktion, genom en hermeneutisk process studerat de olika identitetskonstruktionerna. Slutsatserna av denna studie är att användandet av olika identiteter skapar möjligheter att passa in i fler sammanhang än vad som annars vore möjligt; att det sociala utbytet har stor påverkan i konstruerandet av virtuella identiteter; samt att det uppstår svårigheter då en identitet rycks ut ur den arena där den var tänkt att existera.

Uppsatsen söker svara på vilken typ av "sanning", om någon, ett bearbetat fotografi kan förmedla. För att kunna finna svar på min huvudfråga undersöker jag även hur det fotografiska mediets sanningsbörda skapats och skapas diskursivt. Genom arbetet har jag tagit hjälp av en hel del teoretiker samt den amerikanske fotografen Brian Walskis bilder från Basra, Irak. Fotografiska bilder är så integrerade i vår kultur att vi tar dem för självklara. Just därför behöver de problematiseras. En medvetenhet om fotografiets godtyckliga karaktär är en viktig del i allmän medie- och samhällskunskap som alla elever bör besitta. Som blivande medielärare är ämnet högst aktuellt. I det gestaltande arbetet undersöker jag vilka olika möjligheter ett bearbetat fotografi har att förmedla sanning. Vidare undersöker jag mottagandet av bearbetade fotografier, hur vetskapen av att ett fotografi är bearbetat påverkar vår förståelse och vårt mottagande av detsamma. Detta gör jag genom att själv fotografera och sedan bearbeta bilderna digitalt. I presentationen av gestaltningen ämnar jag lämna det till betraktaren att avgöra huruvida bilderna är bearbetade eller ej. Resultatet av min undersökning visar på hur fotografiers trovärdighet är helt avhängig på dess avsändare och kontext. Vilket i sin tur innebär att även bearbetade fotografier kan förmedla sanningsenliga utsagor. Dessa utsagor är dock subjektiva, dess innebörder förändliga både i tid och rum. Förbehållen gäller alla fotografiska utsagor, bearbetade eller ej. Vår tilltro till och förståelse av fotografiska bilder är kulturellt konstruerad. Insikt i detta gör det möjligt att ifrågasätta rådande förhållanden och öppnar upp för nya sätt att se på och tänka kring fotografier. / BI/Media

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ”Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former?”Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv. / The purpose of this paper is to examine how the job interview, when understood as socialinteraction, can be interpreted using a social psychological perspective. The question that hasguided my work is: “ How can the social interaction that emerges and progresses throughout thejob interview, and its consequences, from the recruiters point of view, be understood in a socialpsychological sense using a social constructionist perspective focusing on the different aspects ofrole taking, intersubjectivity, emotional labor and the different forms of sociality”With the use of qualitative method based in hermeneutic science tradition I have analyzed fivesemi-structured themebased interviews that form the basis of my research using four theories basedin a socialconstructionist perspective, to answer the above mentioned question. My results indicatethat both the job interviews purpose as a recruitment tool, when understood as social interaction,and the recruiters and leaders as practitioners of the trade, may benefit from a more relationalperspective.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och 1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt. Fenomenet kallas ”the leaky pipeline” och liknar den akademiska världen vid ett läckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vid Stockholms universitet, verkar kvinnor ”läcka ur systemet”; trots att kvinnor idag generellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter att studera på högre nivåer fortfarande låg. Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, och sociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnliga studenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor. Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor. Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och de senaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst. Eftersom fasta tjänster är eftersträvansvärda inom universitetet är det viktigt att studera hur rekryteringen till dessa tjänster går till. Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer en jämställd rekrytering av lektorer vid Sociologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt analyseras därför sakkunnighetsutlåtanden till samtliga tjänstetillsättningar av lektorer mellan åren 2003 till 2007. Uppsatsens resultat visar inte på något systematiskt missgynnande av kvinnor. Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade bland sakkunnigas toppkandidater. Endast 4 av de 16 topp-fyra-placerade var kvinnor. Slutsatsen är att hur man disponerar sin tid efter avlagd doktorsexamen är av högsta vikt för ens möjligheter till befordran. Det som värderas högst visar sig vara hög forskningsmässig produktivitet av hög kvalité En potentiell källa till sämre förutsättningar är därför främst att ägna för mycket tid åt undervisning och publicera mindre, något som verkar vanligare bland kvinnor.