Detta arbete har undersökt Rysslands agerande i Ukraina och annekteringen av Krim 2014, via en kvalitativ fallstudie med motivanalys som huvudsaklig metod. Studien har använt sig av en teoriprövande design där det teoretiska materialet har stått i centrum och testats utifrån det valda fallet. Dom teorier som har ställs mot varandra och prövats har varit den strukturella realismen och socialkonstruktivismen. Undersökningen riktade in sig på Rysslands egna motiveringar till deras agerande och resultatet pekade på att dessa motiveringar var otillräckliga för att förklara handlingen som undersöks. Istället så identifierades andra motivindikatorer och slutligen motiv där slutsatserna pekade på att handlingen kan identifieras och motiveras som egennyttjande motiv i korrelation till teorin kring strukturell realism.

Inom den internationella forskningen beskrivs det att barn med funktionsnedsättningar är en särskiltutsatt grupp samt att det, främst i utvecklingsländer, saknas ett större omfång av forskning kringdessa barns situation. Vidare betonas det genom internationella studier att det existerar en avsaknadav dessa, särskilt inom socialt arbete. I de studier som finns lyfts dock hur situationen, för barn medfunktionsnedsättningar samt deras anhöriga, på många sätt är kopplad till hur samhället ställer sig tilldessa individer och deras funktionsnedsättning. Risken för olika former av diskriminering och förtryckfrån familj, skola eller samhället beskrivs vara högre för denna grupp än för andra barn. Enligtforskningen bottnar orättvisan många gånger i en okunskap, vilket leder till en stigmatisering avdessa individer samt deras familjer. Det finns dock forskning som fokuserar på möjligheter tillförbättring inom såväl integration inom skolan som praxis inom arbetet, för att öka delaktigheten förbarn med funktionsnedsättningar. Skolans roll som en viktig plats för dessa barns positiva utvecklingär även något som forskningen inom området betonar.Syftet med studien har varit att undersöka skolpersonalens föreställningar av delaktighet för elevermed funktionsnedsättningar i en tanzanisk kontext. Våra frågeställningar har lyft hur personalenbeskriver elevernas möjlighet till delaktighet i skolan, hur personalen beskriver arbetet med attinkludera eleverna i skolan samt hur personalen beskriver exkludering av eleverna i skolan. Vi valdeatt använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara vårt syfte. Vi utförde sexsemistrukturerade intervjuer med skolpersonal på två stycken skolor för elever medfunktionsnedsättningar i norra Tanzania. Därefter gjorde vi en innehållsanalys och fann via vårafrågeställningar tre följande huvudteman: föreställningar av inkludering och exkludering, lärarnaspraktiska arbete med eleverna och uppdraget att förbereda för ett framtida liv. Dessa teman deladevi i sin tur in i åtta underordnade teman. Den insamlade empirin analyserade vi utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus på begreppen typifieringsscheman samt olikaformer av socialisation.Studiens resultat visar på att de föreställningar som skolpersonalen har gällande elevernasdelaktighet beskrivs i både positiva, men i största utsträckning negativa och begränsande termer. Detyttrar sig främst i personalens föreställningar av elevernas delaktighet sett till hur skolpersonalentalar om eleverna, hur de beskriver arbetet med eleverna samt deras egna föreställningar av vadeleverna är kapabla till och inte. Den bild som våra informanter beskriver har fått oss att inse att detstörsta hindret för dessa elevers möjlighet till delaktighet inte nödvändigtvis är ett resultat av derasfaktiska funktionsnedsättning utan möjligen av den konstruerade bild som andra människor i derasomgivning skapar. Det gäller inte endast skolpersonalen utan även övriga personer i deras omgivning.

Sammanfattning Syftet med studien är att belysa det specialpedagogiska uppdraget ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.  Historiskt sett har det specialpedagogiska uppdraget förändrats i takt med politik och utbildningskultur, vilket kan ha inneburit svårigheter med att befästa en yrkesgrupp.  Det kan också innebära att det finns otydligheter kring uppdraget, vilket i sin tur möjliggör olika tolkningar utifrån personlighet och kontext. I denna studie studeras det specialpedagogiska uppdraget genom samtal med några personer som innehar specialpedagogisk kompetens. Tanken är att försöka förstå det specialpedagogiska uppdraget med inspiration från Berger och Luckmanns (2010) tresidiga modell, som innebär att institutioner genomgår en rad processer för att slutligen bli socialt accepterade. Institutioner i detta sammanhang kan vara en yrkesgrupp eller en arbetsfördelning. Berger och Luckmann använder sig av termer som externalisering, objektivering och slutligen internalisering. När en internalisering har skett är också något socialt accepterat. Samtalen i studien kan beskrivas som en ostrukturerad intervju, då intervjuerna är upplagda utifrån olika kategorier. Ahlefeld Nissers (2009) kunskapande samtal har funnits med som en inspiration i intervjuerna, då vi kan mötas som likvärdiga och med ömsesidig respekt. Det specialpedagogiska uppdraget beskrivs av respondenterna som svårtolkat och i samtalen framkom olika dilemman som försvårar i exempelvis mötet med övriga pedagoger En slutsats är att det saknas en nationell tydlighet kring det specialpedagogiska uppdraget vilket kan betyda att uppdraget konstrueras genom egna erfarenheter och omgivningens behov. Utifrån respondenternas berättelse i denna studie framkommer flera olika processer som tyder på att mycket i det specialpedagogiska uppdraget inte är internaliserat det vill säga, helt accepterat av omgivningen. / Abstract The purpose of the study is to elucidate the special education assignment from a social constructivist perspective. Historically, the special education assignment has changed in line with politics and the culture of education, which may have entailed difficulties in consolidating a professional group. It can also mean that there are ambiguities about the assignment, which in turn enables different interpretations based on personality and context. In this study, the special pedagogical assignment is studied through conversations with some persons who have special pedagogical competence. The idea is to try to understand the special education assignment inspired by Berger and Luckmann's (2010) three-sided model, which means that institutions undergo a series of processes to finally become socially accepted. Institutions in this context may be a professional group or a division of labor. Berger and Luckmann use terms such as externalization, objectification and finally internalization. When an internalization has taken place, something is socially accepted as well. The interviews in the study can be described as an unstructured interview, since the interviews are arranged according to different categories. Ahlefeld Nisser's (2009) knowledgeable conversation has been an inspiration in the interviews, since we can meet as equals and with mutual respect. The special education assignment is described by the respondents as difficult to interpret, and in the conversations various dilemmas emerged that are difficult in, for example, the meeting with other educators. Based on the respondents' story in this study, several different processes emerge which indicate that much in the special education assignment is not internalized, that is, fully accepted by the environment.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa socialarbetares konstruktion av individer i prostitution samt deras beskrivningar av andra myndigheters attityder av målgruppen. Vi skapar även en ökad förståelse för konstruktionen genom att analysera utifrån ett intersektionellt perspektiv. Genom sju semistrukturerade intervjuer med socialarbetare, kvalitativ innehållsanalys samt socialkonstruktivism och intersektionalitet som teoretisk inramning så skapade vi oss en ökad förståelse för hur informanterna konstruerar individen i prostitution samt att vi synliggör olika former av underordnade maktpositioner som den utsatta målgruppen kan befinna sig i. Informanternas beskrivningar mynnade ut i temat konstruktionen av målgruppen med kategorierna den homogena målgruppen, attityder hos andra myndigheter samt målgruppens anledningar till prostitution. Temat och kategorierna har bidragit till viktiga byggstenar i analysen och tillsammans har de bidragit till att besvara studiens frågeställningar i diskussionsavsnittet. Våra slutsatser visar att socialarbetare med huvuduppgiften att arbeta med målgruppen inom prostitution i Sverige definierar och uppfattar målgruppen av individer inom prostitution som en homogen målgrupp. Den gemensamma nämnaren för denna homogenitet är att alla individer i prostitution konstrueras av informanterna som utsatta offer. Den grundläggande visionen med informanternas arbete är att stötta och hjälpa dessa individer ur prostitution. Informanterna ser även att en stor del av deras arbete innefattar att sprida kunskap om prostitution till allmänheten samt andra socialarbetare och professioner. Genom perspektivet intersektionalitet skapar vi en ökad förståelse för maktstrukturer uppdelat i kategorierna kön, etnicitet, klass, sexualitet och funktionalitet. Samtliga intersektionella kategorier beskrivs av informanterna och därmed kan detta styrka informanternas konstruktion av att individer i prostitution är utsatta offer.

This study examines secondary schoolteachers’ experiences regarding the conditions for learning and inclusion that the Swedish school system offers newly arrived students. The results suggest that the framework and guidelines for learning and inclusion are seen by the teachers as both enabling and restricting. Frames and guidelines regarding pedagogical inclusion were described as a tool for developing the students’ (Swedish) language and as a possibility for them to be a part of a Swedish school-context and other students. The opposite teaching-method where newly arrived students are placed in a separate class, apart from the regular classes, are described as enabling in that sense that it allows more individual-adapted teaching. But this way of teaching was also described to have negative effects on the student’s conditions for social inclusion. Further were some frames and guidelines regarding evaluation and grading not in line with most of the teacher’s images of newly arrived students and what these students need in order for the teachers to enable their possibilities for learning. All teachers described a restricted capacity to meet their images of what enables the student’s possibilities for learning as the power of their actions as teachers was perceived as governed by the frames ang guidelines composed by Swedish authorities. The study further suggested that these images of newly arrived students and the perceptions of restricted capacity to meet their needs were created through social processes.

The purpose of this study was to examine if the occupational identity of social workers is affected by mass media and their coverage. We have completed six semi structured interviews with social workers who work in the Swedish social services. An interview guide was designed with four main issues that was used as a template during the interviews.  We could, through our findings, identify themes that we analyzed with, among others, a systems theoretic perspective. The result of this study shows that we can identify two different discourses regarding social workers. One is the discourse in the media and public, one is the discourse within the social services.  Our conclusion in this study is that the occupational identity of social workers is not affected by the media because there is another, superior discourse. This discourse is created within the closed system that is the social services and it is within this system that the occupational identity is created.

Horoskopet som koncept sträcker sig långt tillbaka i tiden och är idag ett vanligt inslag i dags- och nöjestidningar. Eftersom horoskopet därmed är en samhällelig text innefattar det normer och normalföreställningar som reproduceras genom diskursiva handlingar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka normer och normalföreställningar som reproduceras i horoskop från 1971 och 2021 och vidare utforska hur de har ändrats under åren. Det analyserade materialet är 48 horoskop från tidningen Expressen och metoden som används är en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs tredimensionella boxmodell och den systemisk-funktionella grammatiken som grund för textanalys. Resultatet visar att horoskopet sett till form och struktur inte har genomgått några stora förändringar på 50 år men däremot visar innehållet på diskursiva skillnader. En språklig förändring som har skett är att horoskopen från 1971 tilltalar läsaren med ni medan de från 2021 använder ett du-tilltal. I horoskopen från 1971 går det även att urskilja ett kollektivt synsätt där öppenhet och generositet förespråkas medan horoskopen från 2021 har ett större fokus på individens egna välmående.

Det finns en allmän uppfattning att det gör våra barn gott att vi läser för dem. Att läsa bygger ett brett ordförråd och skapar en möjlighet att för barnet att lära sig saker om världen och samhället. Det ordas dock inte så mycket om vilken värld och vilket samhälle barnet får lära sig om i bilderböcker. Det syftar denna uppsats hänge sig åt, en del av det i vart fall. Nämligen hur kön reproducerar i bilderböcker och vilken diskurs bilderböcker för gällande könets inverkan på karaktärers möjligheter. Genom en kritisk diskursanalys granskas en topp100 lista över mest lånade bilderböcker i Göteborg 2019. Böckerna granskas utifrån vilka möjligheter och beskrivningar de olika könen har i bilderböcker och vilka allmängiltiga sanningar det går att finna om kön i bilderböckerna. Resultatet landar i att då böcker ur serier tar upp många av topplistans placeringar och det utöver det inte finns överhängande likheter mellan bilderböckernas beskrivning av kön att det inte går att presentera en allmängiltig sanning om kön utifrån denna studie. Däremot finns det flera lexikaliseringar och flera sociala ordningar värda att lyfta och diskutera i bilderböckerna även om de är kopplade till samma karaktärer så blir det repeterade för barn i olika böcker.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka mäns upplevelser av psykiskt våld i nära relation samt deras resonemang kring stöd och hjälp. Tidigare forskning visar på att mäns utsatthet för våld i nära relation är ett mindre utforskat område nationellt såväl som internationellt. När män utsätts för våld i nära relation, är psykiskt våld den vanligaste typen av våld som män utsätts för. I denna studie kommer vi belysa hur mäns upplevelser av psykiskt våld i nära relation har påverkat dem, genom flera olika faktorer. Vi har använt oss av teorier om normaliserande processer av våld och socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön som teoretisk utgångspunkt. Genom att titta på männens föreställningar om könsroller, där en man anses vara stark, trygg och hård som individ, samtidigt hur de normaliserande processer av våld påverkade männens syn på sin utsatthet. Detta bidrar till att det skapas en kultur som anser att män ska kunna “ta emot” och hantera psykiskt våld. Männen i vår studie menade att de väljer således hellre att må dåligt, både fysiskt och psykisk, än att bryta kulturen gällande de könsrollsföreställningarna som de anser råder. Genom att anlägga dessa två perspektiv kan vi förstå hur männen upplever en relation där de blir utsatta för psykiskt våld. Dessa två motpoler resulterar sedermera i en ambivalens inom männen, som påverkade männens upplevelser och hur de resonerade kring stöd. Vi vill i denna studie skildra männens upplevelser av en relation fylld av ambivalenta känslor som uppstår mellan kärlek och våld.

Forskning visar att undervisning av naturvetenskap i förskolans utemiljö främst innefattar ämnetbiologi men däremot förekommer inte kemi och fysik i samma utsträckning, vilket kan bero påbristande självförtroende och otillräcklig kunskap. Det är viktigt att barn redan i förskolan får mötade naturvetenskapliga ämnena och pedagogers PCK är en grundläggande faktor för barns utvecklingoch lärande. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur pedagogers beskrivningar av attundervisa om naturvetenskap i utomhusmiljön bidrar till deras pedagogiska innehållskompetens,samt om den skulle kunna fördjupas med hjälp av ett planerings- och reflektionsverktyg (CoRe).Föreliggande studie är kvalitativ och utgår ifrån förberedda aktivitetslådor, som tillsammans medCoRe utgör underlag för intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna analyserades medutgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori med PCK som teoretisk ram. I resultatet framkommerdet att pedagogerna anser naturvetenskap som ett komplext och svårdefinierat ämne, och det beskrivsatt de inte har tillräcklig ämneskunskap, praktisk erfarenhet och självförtroende för att undervisainom kemi och fysik. Det framkommer även att det inte enbart är ämneskunskaper som är avgörandeför undervisningen, utan de didaktiska kunskaperna är lika viktiga för att skapa en helhet förundervisningen samt för pedagogers PCK. Slutsatsen är att pedagogers medvetenhet om sin PCK äravgörande för att undervisning av alla naturvetenskapliga ämnen ska förekomma i förskolan, ochtillsammans med ett kollegialt arbete med exempelvis CoRe kan PCK utvecklas vidare. / Research shows that teaching science in the preschool's outdoor environment mainly includes subject biology, but on the other hand, chemistry and physics do not occur to the same extent, which may be due to a lack of self-confidence and insufficient knowledge. It is important that children already in preschool meet the science subjects and educators' PCK is a fundamental factor for children's development and learning. The purpose of the present study is to highlight how educators' descriptions of teaching science in the outdoor environment contribute to their pedagogical content competence, and whether it could be deepened with the help of a planning and reflection tool (CoRe). The present study is qualitative and based on prepared activity boxes, which together with CoRe forms the basis for interviews with six preschool teachers. The interviews were analyzed on the basis of social constructivist theory with PCK as the theoretical framework. The results show that the educators consider science to be a complex and difficult-to-define subject, and it is described that they do not have sufficient subject knowledge, practical experience and self-confidence to teach chemistry and physics. It also emerges that it is not only subject knowledge that is decisive for the teaching, but the didactic knowledge is equally important for creating an entirety for teaching as well as for educators' PCK. The conclusion is that educators' awareness of their PCK is crucial for teaching all science subjects to occur in preschool, and together with a collegial work with, for example, CoRe, PCK can be further developed.