No description available.

Skolan har förutom kunskapsuppdraget även ett demokratifostrande uppdrag som ska genomsyra alla skolans verksamheter och aktiviteter. Ett demokratiargument motiverar bildämnet i kursplanen vilket i forskning främst lyfts genom bildämnets kommunikativa aspekter. Dock visar forskning att bildlärare, på grund av stoffträngsel och ämnets hotade status, nedprioriterar kommunikativa aspekter till förmån för mer traditionell bildframställning. Flera studier visar på brister i skolans demokratiarbete och att utformningen till stor del baseras på lärares egna engagemang och värderingar. Kollegiala samtal och en gemensam struktur kring demokratiarbetet tycks saknas. Det här arbetet ämnar därför undersöka bildlärares utsagor om sin syn på och arbete med skolans demokratiska uppdrag. Med ett socialkonstruktivistiskt och diskursanalytiskt förhållningssätt samt med Öhmans undervisningstraditioner som teoretiskt ramverk, har vi gjort en intervjustudie med sex bildlärare. Vårt resultat överensstämmer i stor utsträckning med tidigare forskning. I vår analys delas intervjupersonernas utsagor upp i olika diskurser samt olika subjektspositioner som kommer till uttryck. Slutligen delas även utsagorna in i normerande, faktabaserad och pluralistisk undervisningstradition.

Syftet med vår studie var att undersöka socialnämndens tillämpning av rekvisitet annat socialtnedbrytande beteende för att se vilka miljöer som räknas in i rekvisitet samt hur ungdomensbeteende beskrivs i förhållande till dessa miljöer. Vårt urval innefattade ungdomar mellanåldrarna 15-18 år där socialnämnden ansökte om vård mot bakgrund av annat socialtnedbrytande beteende. Materialet för vår studie bestod av 34 stycken domslut frånFörvaltningsrätten i Stockholm. Metoden vi använt i studien är diskursanalys, med inriktningkritisk diskursanalys, där vi kombinerat fyra diskursanalytiska verktyg för att genomföra våranalys. Med hjälp av dessa verktyg har vi kunnat identifiera fyra teman som varit mestframträdande i det empiriska materialet. Dessa teman valde vi att kalla för den avvikneungdomen, den nätverkskriminelle ungdomen, den missbrukande ungdomen och den utnyttjadeungdomen. Socialnämnden tillskriver ungdomen handlingar och beteenden i förhållande tillmiljön som ungdomen antas vistas i. Och dessa handlingar i förhållande till miljön utgörgrunden när socialnämnden kan tillämpa rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende.Resultatet visade att annat socialt nedbrytande beteende utgör ett brett spektrum av beteendenoch miljöer. Vår slutsats är att det inte handlar om ett specifikt beteende, inte heller om enspecifik miljö som kan definieras som en bestämd geografisk punkt. Det är inte miljön i sigsom är riskfylld eller olämplig, utan det är vad som sker i miljön som avgör om den är riskfylldeller inte. En annan slutsats är att miljön är språkligt konstruerad både explicit och implicit idomsluten. Miljön konstitueras av de beteenden och handlingar som förekommer i den.Ytterligare en slutsats är att miljön kan betraktas som dynamisk i meningen att den förflyttarsig när ungdomens handlingar och beteenden gör det

Denna studie har utförts för att besvara en problematik som upptäckts inom metoden för kooperativt lärande Jigsaw. Studien vill även undersöka hur svenska matematiklärare upplever hur det är att använda metoden samt hur de upplever metodens för- och nackdelar. Dessa upplevelser har fångats genom två semi-strukturerade intervjuer med två olika lärare. Dessa upplevelser har sedan jämförts med vad tidigare forskning kring metoden har funnit för att se om metoden är en effektiv metod för att bedriva kooperativt lärande inom matematik.    Datan från intervjuerna kodades och tematiserades för att ge en bild kring vad informanterna hade upplevt under testandet av metoden. Dessa teman summerades och presenterades sedan i ett resultat.   Resultatet som framkom, var att Jigsaw upplevdes vara en fungerande metod för matematikundervisning, och hade styrkor i att utveckla elevernas kommunikationsförmåga, dock så fanns den upptäckta problematiken, att information förvanskas mellan expertgrupp och hemgrupp i en viss utsträckning. Metoden upplevdes också kunna skapa problem med att ge eleverna möjlighet att kunna arbeta utifrån sina egna nivåer vid övergången från expertgrupp till hemgrupp.

Hedersrelaterade frågor har fått alltmer uppmärksamhet i samhället, dock har debatten kring hederskultur endast fokuserat på kvinnors utsatthet. Studiens syfte är därför att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga män som har personliga erfarenheter av att leva inom ramarna av hederskultur. Resultatet av studien visar på att ungdomarna känner press på att fylla kraven som familjen och släkten ställer på en för att bli accepterade samt ansedda som hederliga. Ett motstånd resulterar i bestraffning. Följer man inte de normer och regler som existerar i familjen förekommer det konsekvenser. Ungdomarna känner ett tvång över att underkasta sig familjens värderingar för att behålla tryggheten i familjen. De slutsatser vi drar är att män också utsätts för hedersförtryck och våld. De unga männen får dubbla roller som förövare och offer då de med tvång utför kontrollerande handlingar mot kvinnliga familjemedlemmar samtidigt som de själva blir kontrollerade av familj och släkt, vilket försvårar anpassningen av samhällsinsatser för detta dilemma.

Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för vilken människor kan uppfatta det som sanning. Resultatet tyder på att det med viss säkerhet går att påvisa upprätthållandet och reproducering av rasifieringsprocesser i den kriminalpolitiska debatten. Resultatet visar även på en stark neoliberal diskurs och en hållning om skärpta straff snarare än brottsförebyggande åtgärder som kan förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet- och gängkriminalitet i utsatta områden. De demokratiska konsekvenser som kunnat påvisats är främst en förstärkning av stigmatisering av segregerade områden vilket i sin tur även stärker den ojämlikhet som kan ses för boende i dessa lokalsamhällen.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen. Den ena diskursen betonade en monokulturell undervisning, där stor uppmärksamhet riktades mot europeisk historia. Den andra diskursen betonade en interkulturell undervisning med hänsyn till elevernas skiftande ursprung. Den monokulturella diskursen fick stort utrymme vilket ur socialkonstruktivismens postkoloniala synvinkel kan tolkas som att den anses stå högre och vara mer berikande än den interkulturella.

This scientific essay examines how preschool teachers relate to the subject of popular culture in preschool. The essay is based on two self-experienced stories from my workplace and from the preschool practice. Both situations depict how the educator dismisses a child's interest in Ninja Turtles while she pays attention to Pippi Longstocking that another child is interested in. One story deal with an unacceptable topic of conversation while the other deals with a "game of violence" inspired by Ninja Turtles. In my reflection, I reflect on and demonstrate how situations like these are treated by many preschool teachers with the help of literature. In my literature review, I also demonstrate why popular culture creates divided opinions and why popular culture should or should not be used as a resource in the development of children in preschool. I also address a perspective of power and a social constructivist perspective in conjunction with the rejection of popular culture to examine a possible reason why these situations arose. I also conducted interviews with three preschool teachers in my own workplace, which gave me a greater perspective of others' perceptions of the concept and view of popular culture in children. Finally, I have analyzed the literature along with the results from the interviews. In my analysis, I mean that popular culture is a complicated subject for educators and the literature is divided, but there is still much to suggest that popular culture is necessary for children for their development.   I have chosen to use a scientific essay with my own empirical material in the form of interviews as the reflection of the literature and the answers from the interviews are necessary to involve as many different perspectives as possible to investigate whether there is any right or wrong that is relevant for this situation and what it looks like in the preschools 'activities when it comes to exercising power and the educators' own backpacks of experience. This study is important and relevant as popular culture is a concept that becomes larger over time and is highly relevant in children's everyday lives. / Denna vetenskapliga essä undersöker hur förskollärare förhåller sig till ämnet populärkultur i förskolan. Essän utgår från två egenupplevda berättelser ifrån min arbetsplats och från verksamheten. Båda situationerna gestaltar hur pedagogen avfärdar ett barns intresse för Ninja Turtles samtidigt som hon uppmärksammar Pippi Långstrump som ett annat barn är intresserad av. Den första gestaltningen behandlar ett icke accepterat samtalsämne och den andra behandlar en ”våldslek” inspirerad av Ninja Turtles. I min reflektion reflekterar jag över och påvisar hur situationer som dessa behandlas av många förskollärare med hjälp av litteratur. I min litteraturgenomgång påvisar jag också varför populärkultur skapar delade meningar och varför eller varför inte populärkultur bör användas som en resurs i utvecklingen för barn i förskolan. Jag tar även upp ett maktperspektiv och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i samfund med avvisningen av populärkulturen för att undersöka en möjlig anledning till varför dessa situationer uppstod. Jag genomförde även intervjuer med tre förskollärare på min egen arbetsplats vilket gav mig ett större perspektiv av andras uppfattningar om begreppet och synen på populärkultur hos barn. Slutligen har jag analyserat litteraturen tillsammans med resultaten från intervjuerna. I min analys menar jag att populärkultur är ett komplicerat ämne för pedagoger och litteraturen är delad, men mycket tyder ändå på att populärkulturen är nödvändigt för barn för deras utveckling.    Jag har valt att använda mig av en vetenskaplig essä med eget empiriskt material i form av intervjuer då reflekterandet av litteraturen och svaren från intervjuerna är nödvändiga för att involvera så många olika perspektiv som möjligt för att undersöka om det finns något rätt eller fel som är relevant för denna situation och hur det ser ut i förskolornas verksamheter när det kommer till maktutövande och pedagogernas egna erfarenhetsryggsäckar. Denna undersökning är viktig och relevant då populärkultur är ett begrepp som blir större med tiden och är högst relevant i barnens vardag.

Det är från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som uppsatsen tar upp frågan om hur generationer av unga och -gamla framhäver sin identitet med digital teknik på Hallands konstmuseum. Utifrån den yngre generationens sätt att använda sig av digital teknik, baserad på tidigare forskning har en jämförelse gjorts mot hur den äldre generationen framhäver sin identitet med digital teknik på Hallands konstmuseum. Den data som samlades in består av tolv dagars observation och deltagande observation samt en enkätundersökning på plats. Resultatet av analysen, antyder att sättet som generationerna fotografera såsom att dela och komponera sitt fotografi kan ha en påverkan på vart deras sociala nätverk historiskt sett har befunnit sig i, antingen i det fysiska eller digitala rummet.

Syftet med arbetet var att få förståelse för de föreställningar personal i fritidshem harom funktionshinder. Syftet var även att undersöka uppfattningar hos yrkesverksampersonal om elevers särskilda behov i fritidshem. Hur de talade om funktionshindersamt elever med särskilda behov analyserades baserat på två modeller avfunktionshinder - den kategoriska modellen samt den relationella modellen. Trefritidspedagoger samt en fritidsledare i södra Sverige deltog i kvalitativa djupintervjuer.Resultat visar att trots fritidshemsverksamhetens möjlighet att erbjuda inkluderandeaktiviteter baserade på varje elevs särskilda behov visade intervjupersonerna ett synsätt,medvetet eller omedvetet, som domineras av den kategoriska modellen avfunktionshinder. Slutsatsen är att medvetenhet gällande de två modellerna avfunktionshinder samt hur de kan påverka inkluderingen av elever med särskilda behov,kan ge möjligheter att skapa en kultur av förståelse, solidaritet och enfritidshemsverksamhet som möter varje elevs behov.