Syftet med denna studie är att genom intervjuer öka förståelsen kring pedagogers tankar gällande anmälningsplikt vid oro om att barn far illa. I bakgrund och begreppsdefinitioner tydliggörs vad begreppet barn som far illa innebär. Vidare under tidigare forskning visar flera studier komplexiteten som kan uppstå när det gäller anmälningsplikten och oro om barn som misstänks fara illa med utgångspunkt i pedagogers resonemang. Utifrån studiens syfte har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer för att kunna möta respondenterna i deras svar och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse för deras resonemang kring barn som far illa. Sammanlagt blev det fyra personer, från en förskola som ställde upp på intervjuer. I teoridelen har vi använt socialkonstruktivism som ett övergripande perspektiv och de teoretiska begrepp som använts som analytiska verktyg är; barnperspektiv, formellt förhållningssätt, resonerande förhållningssätt och handlingsutrymme. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna är medvetna om sin anmälningsplikt men agerar utifrån ett resonerande förhållningssätt genom att hitta egna förklaringar till sin oro och på detta vis används handlingsutrymmet. Vårt resultat visar också att pedagogerna är mer benägna att anmäla vid fysiska än psykiska skador. Vidare har vi använt oss av en abduktiv analysmetod som gett oss möjligheten att pendla mellan empiri och teori för att kunna analysera materialet från intervjuerna.

Detta examensarbete handlar om lärarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstås och vilken betydelse de kan tänkas ha. Syftet är att visa och analysera de bilder av lärare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frågeställningar är följande: Vad är det för bilder av lärare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmärkande egenskaper och karaktärsdrag har de lärare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärarna? Hur påverkas skildringarna av den tid som återspeglas? För att besvara dessa frågor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar på en socialkonstruktivistisk teori och därtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus. Slutsatsen är att den samlade bilden av lärarna i svenska tv-serier för barn och unga är relativt mångfacetterad, men att bilder av läraren som kvinna, centrumperson och ensam återkommer. Undersökningen visar dessutom att de största skillnaderna mellan de lärarna som studerats kan kopplas till den tidsepok som skildras. Ur denna tidsaspekt observeras en övergång från en idyllbild under 1960-1980-talet till en nidbild under 1980-1990-talet och slutligen en mer komplex bild av läraren i nutid.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter.

Det framkommer tydligt i den svenska läroplanen och i kursplanen för ämnet kemi att laborationer ska vara en del av undervisningen. Laborationers inverkan på elevers lärande har dock ifrågasatts och vissa är kritiska till dess effekt. Andra anser däremot att laborationerna har en positiv påverkan på elevernas lärande, men att de ska ha en öppen karaktär för att bli givande. Slutna laborationer anses inte främja tänkande och resonerade och gynnar därför inte lärandet. Elevernas uppfattningar om laborationer har dock inte studerats i lika stor utsträckning. Syftet med uppsatsen är att lyfta gymnasieelevernas uppfattningar om laborationer. Uppsatsen belyser laborationernas betydelse för deras lärande och på vilka sätt de anser att laborationerna bör utformas för att bli givande. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, där eleverna har intervjuats i grupper. Sammanlagt 12 elever deltog i studien. Resultatet från studien visar att eleverna anser att laborationerna har en betydelse för deras lärande. Teorin blev genom laborationerna mer konkret, vilket bidrog till ökad förståelse. De påpekade även att begreppen förtydligades och att kopplingen mellan teori och praktik blev tydligare. För att laborationerna skulle vara givande framkom ett antal punkter som eleverna ansåg viktiga; de ville ha någon form av teori innan laborationen, syftet och målet med laborationen skulle vara tydligt, det var ett måste med återkoppling efter laborationen och att den skulle ske så snart som möjligt och att de helst ville utföra laborationen i par. Det var även viktigt att läraren var aktiv och hjälpsam under laborationen. Det framkom också att eleverna föredrog en variation av öppna och slutna laborationer, då de såg både fördelar och nackdelar med de olika utformningarna i förhållande till deras lärande.

Detta arbete syftar till att framställa lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ämnesområdet matematik och mer specifikt inom bråk. Planeringen är tänkt att kunna tillämpas i grundskolans senare årskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vårt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda områden så som utomhuspedagogik, laborativt arbetssätt, lärande, grupparbete samt bråk. Resultatet blev en planering som sträcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lärarhandledningar. Lektionerna innehåller del- helhets- och operationsbegreppen för bråk samt applicering av de fyra räknesätten på bråktal.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle. Vidare visar den här studien på en konstruktion av lärares och rektorers yrkespraktik i förhållande till de rådande förändringar som skolan genomgår i dagens samhälle. Vilket är i linje med det socialkonstruktivistiska perspektivet som belyser hur människan upplever det sammanhang vi deltar i samt att verkligheten är beroende av den kulturella kontexten som är konstruerad av människan.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a “tool” in working with clients. This study seeks to examine that “tool” in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys. We will take a constructivist approach on masculinity which means that the meaning of the concept isn’t static but dependent on time and place and changeable in the interaction between people. The theoretical base for the purpose, questions and analysis of our study lies on R.W Connell’s theory on the hierarchy of masculinities. Connell states that multiple masculinities are constructed among us that relates to one another in a hierarchical order measured by the content of hegemonic masculinity, which is defined as the culturally and socially accepted ideal of being a man, as defined at a certain time or place. The study seeks mainly to find and problematize the type of hegemonic and subordinated masculinity that could be constructed in the treatment area of adolescent boys, and are based on in-depth interview with six therapy assistants from one institution in southern Sweden. Our study finds that the hegemonic masculinity consists of the following characteristics: sensitivity, reliability, mental strength, honesty, stability and the ability to build relationships and with competence in boundary setting, which could be summarized as a macho-soft masculinity with an emphasize on soft. The subordinate masculinity consists of the following characteristics in a man: sexist, homosexual, immigrant and violent.

Barth, A. Det är väl inget jag kanske aktivt samtalar om. En kvalitativ studie kring föräldrars erfarenheter av att samtala med sina förskolebarn om sexualitet. Examensarbete i Sexologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.Barns sexualitet är ett ämne som väcker starka känslor bland vuxna i samhället och det har diskuterats vilken typ av information om sexualitet som är lämpligt för barn i låga åldrar att få ta del av. Det kan därmed bli svårt att veta hur man som förälder ska bemöta sexualitetsfrågor inför barnet. Syftet med denna uppsats blir således att undersöka om föräldrar har erfarenheter av att tala om sexualitet med sina förskolebarn (3-6 år) och deras förhållningssätt i samband med detta. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med totalt åtta föräldrar, hälften mödrar och hälften fäder. Uppsatsens huvudfrågeställningar behandlar hur föräldrarna förhåller sig till att tala om sexualitet med sina förskolebarn, deras upplevelser av dessa samtal samt deras syn på omgivningens förhållningssätt vad gäller deras förskolebarns sexualitet.Resultatet visade att föräldrarna i studien samtalade reaktivt med sina barn, de avvaktade barnens frågor och förekom inte med någon information innan barnet själv frågade. Under samtalen var fokus från föräldrarnas sida att ha en öppen inställning mot att sexuella variationer förekom. De önskade förespråka sexuell njutning och önskade inte skuld- eller skambelägga deras barns sexualitet. Det föräldrarna såg som problematiskt med samtalen var att lägga informationen på rätt nivå samt hur barnens omgivning samtalade med deras barn. De önskade att barnen skulle uppleva sexualiteten som något positivt och naturligt. Nakenhet och rädsla för sexuella övergrepp gjorde att föräldrarna talade om gränser med sina barn för att skydda dem mot sexuellt utnyttjande. Nyckelord: Barns sexualitet, förskolebarn, föräldrar, sexuella script, socialkonstruktivism, systemteori / Barth, A. That's not something I might actively talk about. A qualitative study of parents' experiences of talking with their preschool children about sexuality. Degree Project in Sexology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2017. Children's sexuality is a topic that raises strong feelings among adults in society and it has been discussed what kind of information about sexuality that is appropriate for young children to get to know. It can thus be difficult for the parent to know how to deal with sexuality issues for the child. The purpose of this paper is thus to investigate whether parents have experience of talking about sexuality with their preschool children (3-6 år) and their approaches in relation to this. The data has been collected through qualitative interviews with a total of eight parents, half mothers and half fathers. The main issues of the essay deal with how parents relate to sexuality with their pre-school children, their experiences of these conversations and their views on the environment's attitude towards the sexuality of their pre-school children. The results showed that the parents in the study responded reactively to their children, they awaited the children's questions and did not come up with any information before the child asked about it. During the conversation, parents' focus was to have an open attitude towards sexual diversity. They wanted to advocate sexual pleasure and did not want to put shame on their children's sexuality. The problems parents experienced with the conversations were to put the information at a correct level for the children and how the children's surroundings were talking to their children. They wanted the children to experience sexuality as something positive and natural. Nudity and fear of sexual abuse caused the parents to talk about limits with their children to protect them from sexual abuse. Keywords: Children's sexuality, preschool children, parents, sexual script, social constructivism, systems theory

Ambitionen med detta arbete är att undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar på att matematikboken har en väldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som ämnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begränsat utrymme gjorde även vi under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning. I vår SAG-uppsats bestämde vi oss för att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och användandet av matematikboken var knapphändigt efterforskat. Emellertid var respektive område efterforskat utan vidare relation till varandra. Utgångspunkten för detta examensarbete har därmed varit att försöka undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. En annan utgångspunkt för detta arbete har varit det socialkonstruktivistiska perspektivet på lärande, som kortfattat innebär att elever konstruerar sina egna kunskaper i samspel med andra, snarare än att de färdiga kunskaperna existerar och väntar på att bli inhämtade (Wyndhamn, Riesbeck & Schoultz, 2000). För att kunna göra en undersökning av detta problemområde har sju matematiklärare i grundskolan intervjuats, för att ta reda på hur deras undervisning ser ut samt deras syn på de bedömningsprocesser som äger rum i skolan. För att kunna undersöka huruvida det fanns något mönster mellan dessa områden analyserades svaren utifrån från en kategorisering av olika lärartyper, baserat på Ahlbergs (2000) forskning. På så sätt kunde vi urskilja vilka olika bedömningsmetoder som var vanligt förekommande inom varje kategori. Resultatet av vår undersökning ledde fram till att det finns vissa gemensamma företeelser inom respektive lärartypskategori. Till exempel var summativa prov och diagnoser vanligare i de klassrummen där matematikboken har en mer central roll. Resultatet innebär dock inte per automatik att slutsatserna av denna undersökning är allmängiltiga, däremot ger de en utökad insyn på detta undersökningsområde.

The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, “hedersrelaterat våld”, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women’s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family’s honor. The analysis of the news articles was performed from a theoretical perspective of Foucault and discourse analysis, together with previous studies on the role of media and journalism. The analysis showed a variety of contextual applications of the expression. Contexts and manners then formed the basis of the categorization, for example “Inquiries about effort” and “Exposure and victimization”. The findings were then discussed from a social construction perspective. This demonstrated that the experience of truth and reality in journalistic writing, as well as ones culture and traditions, may have a significant part in the occurrence of violence in the name of honor.