Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras ständigt med behovet av tillförlitliga företagsvärderingar. Det finns inte någon värderingsmodell som är generellt vedertagen. Det finns också alternativa institutioner som utför värdering . Revisorer och deras tjänster är en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar på hur värderingsmodeller används vid värdering och hur resultatet av värderingen används för att bedöma andra omständigheter. Problem: Enligt viss litteratur kan vilka modeller som används, och hur de används, i hög grad bestämmas av den subjektiva bedömningen. Det är inte lika känt att andra faktorer, institutioner som omger subjektet, kan ha en viktig roll vid fastställandet av användningen av modellerna. Därför har vi utvecklat en modell som till stor del illustrerar det här problematiska förhållandet (se Modell 1, s. 5). Problem: Enligt viss litteratur kan vilka modeller som används, och hur de används, i hög grad bestämmas av den subjektiva bedömningen. Det är inte lika känt att andra faktorer, institutioner som omger subjektet, kan ha en viktig roll vid fastställandet av användningen av modellerna. Därför har vi utvecklat en modell som till stor del illustrerar det här problematiska förhållandet (se Modell 1, s. 5). Utifrån problematiken som nämns ovan, har vi följande frågeställningar: 1: Hur går personer inom bankverksamhet och revisorer till väga vid en värdering av ett tillväxtföretag? 2: Vilka likheter och skillnader uppstår de båda institutionerna sinsemellan vid en sådan värdering? 3: Hur motiveras dessa eventuella likheter samt skillnader? Teoretisk referensram: Studien är inspirerad av Giddenss sociologisk teori och begreppet strukturer. Begreppet struktur har tillämpats för att genomföra tolkningar och analysera de institutionella faktorerna kring företagsvärdering. Vidare tillät Giddens struktureringsteori oss att undersöka relationerna mellan subjekt (de som tillämpar värderingsmodeller), objekt (vad som värderades) och institutioner (regler och normer som omger processen för värdering). Giddens struktureringsteori gör att vi kan förstå hur handlingsstrukturer och mer omfattande generella strukturer påverkar subjektets utvärderingsprocess. Berger och Luckmanns socialkonstruktivism ingår också i den teoretiska ramen för att betona hur värderingsprocessen är socialt konstruerad enligt överenskommelser. Dessutom innehåller vår teoretiska ram några värderingsmodeller som har praktisk betydelse. Studiens bidrag: Vår studie visade att: 1: Vi kunde expandera Modell 1, vilket gjorde att vi ytterligare kunde förklara sambanden mellan subjekt, objekt och modell. 2: Syftet styr värderingen. 3: Subjektet påverkas av institutioner som omger den. Dels genom andra individer inom institutionen och dels genom socialt upparbetade system. 4: Modeller väljs av subjektet. Valet i sin tur påverkas av olika strukturer, i detta fallet handlingsstrukturer och generella strukturer. Strukturer kan leda till begränsningar och således medföra att vissa modeller inte tillämpas. 5: Objektets karaktär har stor påverkan på hur värderingen går till. Tillväxtföretag är svårare att värdera med ett större riskmoment. Det leder till att skillnaderna i värderingen av företag de två institutionerna sinsemellan växer. / Program: Civilekonomprogrammet

År 2004 riktades media mot tätorten Knutby i Uppsalas kommun i Sverige. Sara Svensson, en medlem i den lokala religiösa församlingen, hade skjutit två personer. Denna kvalitativa undersökning formades med hermeneutiken som metodansats. Med Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska teori och med understöd av Hjalmar Sundéns rollteori som teoretiskt perspektiv tolkades och gavs hennes handlingar en förklaring. Undersökningen visade att Sara Svenssons verklighetsuppfattning kom att förändras i och med intåget i Knutby församling. Hennes religiösa uppfattning och den relation hon hade till andra medlemmar förändrande och utvecklade hennes verklighetsuppfattning till att rättfärdiga de förödande handlingar hon utförde.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka vilken betydelse humor tillskrivs av professionella i behandlingsarbete med ungdomar, vilken betydelse humor beskrivs ha i att skapa meningsfulla relationer med ungdomarna samt vilken betydelse humor upplevs ha för de professionellas egna samarbete. Studiens empiri är baserad på två fokusgruppsintervjuer om fyra deltagare vardera samt två enskilda semi-strukturerade intervjuer. Sammantaget har 10 informanter från fyra verksamheter deltagit i studien. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är socialkonstruktivism. Studiens empiri har primärt förståtts genom Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och begreppen “Roll” samt “Ram”, Michel Foucaults diskursperspektiv och begreppet “Biomakt”. Som komplement har även begreppet “Att göra kön” Från Candace West och Don Zimmerman använts. Det empiriska materialet har bearbetats med en tematisk analys där fyra huvudsakliga teman identifierats: “Professionalitet och humor”, “Kommunikation och humor”, “Relation och humor” samt “Kultur, klimat och humor”. Dessa teman utgör grunden för studiens analys- och resultatdel, och blir på så vis också det som tolkas för att besvara studiens frågeställningar. Den tolkning vi gjort av studiens material visar att humor beskrivs som en ständigt närvarande faktor i arbetet med ungdomarna, samt även inom personalgruppen där den uppges fungera som en coping-strategi. Humor återges av de professionella som en funktion som kan fungera avväpnande i spända situationer, exempelvis kan den ge en mänsklig aspekt i det första mötet med institutionen. Det som främst belystes i materialet var att humorns främsta egenskap var att verka relationsskapande. Vidare redogjordes för att humor var något som främst “bara finns” i sammanhanget, men att ett korrekt användande av humor är en stor del av den professionella rollen. Återkommande i studien betonades att ett korrekt användande var svårt att formulera, då användandet i sig är väldigt kontextbundet och att en stor del “fingertoppskänsla” är av yttersta vikt. / The purpose of this qualitative study has been to investigate the how the importance of humour is described by professional social workers in residential care. Additionally, the significance humour is given in creating meaningful relationships with adolescents as well as its importance for the professionals own cooperation has been investigated. The empirical material from this study is based on two focus group-interviews consisting of four participants each and two semi-structured interviews with one professional each. A total of ten informants from four different institutions were interviewed for this study. The theoretical perspective of the study is social constructivism.The studies empirical material have foremost been understood through Erving Goffman’s dramaturgical perspective including his theoretical concepts of “Role” and “Frame”, and Michel Foucault’s discourse perspective and the concept “Biopower”. The concept “Doing gender” from Candace West and Don Zimmerman was also used as a complementary perspective in the analysis. The empirical material of the study has been processed with a thematic analysis in which four main themes were developed. “Professionalism and humour”, “Communication”, “Relation and humour” and “Culture, climate and humour”. These themes made the foundation of the analysis- and results chapter of the study, and was therefore also what was interpreted to answer the question formulation of the study. The interpretation made out of the empirical material of the study show that humour is a constantly present factor in the work with the adolescents as well as with the professionals themselves where humour worked as a coping-strategy. Humour has a disarming feature in tense situations, and can for example give a human touch in the first meeting with the institution. What was mostly highlighted in the material was that the primary characteristic of humour was its function to aid people in forming relationships. Furthermore humour was described merely as something that’s “just there” in the context, but that a proper usage of humour played a major role in what it meant to be a professional. Recurrent in the study was how the professionals emphasized that a proper usage of humour was difficult to formulate since the usage in itself was described as very contextual and that a great deal of sensitivity is of utmost importance.

<p>Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.</p>

<p>Ekonomistyrning har under lång tid intresserat människor och att styrning innebär att några ska bestämma över andra är ingen hemlighet, det var åtminstone ingen hemlighet. Tiderna förändras och att bestämma över andra, att ha makt ligger inte i tiden.</p><p>En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de människor som tidigare varit så viktiga i företagen. Den här utvecklingen gjorde människorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lätt som t.ex. maskiner. Detta synsätt är i dagens samhälle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsättet överlevde heller inte. Trots detta kan vi fortfarande i litteratur rörande ledarskap ta del av formuleringar som att personalen är företagets viktigaste resurs.</p><p>I Sverige i dag finns en näst intill föraktfull inställning till makt och maktförhållanden, att andra kan ha makt är en tanke man kan förlika sig med men man vill inte förknippa sig själv med ordet makt, men att ha förmånen att vara med och påverka det är en helt annan sak. Detta till trots är det uppenbart att makt och kontroll ligger i kärnan av byråkratiska och hierarkiska organisationer, och att dessa i sig alstrar makt. Användandet av denna kontroll och makt blir vitalt för organisationens resultat. I dessa organisationer förekommer ett enkelriktat flöde av information, information går uppåt och direktiv och standards är det enda som går nedåt. Resultatet blir en centralisering av makten till toppen av den hierarkiska pyramiden, där slutprodukten är den traditionella top-down styrningen.</p><p>De nyare koncepten som t.ex. empowerment har fått en framträdande roll och anses av många som ett bättre alternativ än den traditionella top-down styrningen. De nyare koncepten ses som mjukare och de framtonas med en annan människosyn än den som förekommit traditionellt. Med den debatt som förekommer i dagens samhälle kan man mycket väl förstå att det framstår som bättre att utveckla företagskulturen än att styra människor i den riktning man vill. Att styra människor dit man vill eller att styra dem genom företagskulturen ger en hårfin skillnad som enbart upplevs på papper.</p><p>Man kan också se att empowerment i dagens organisationer omges av omfattande diskussioner. Skillnaden som borde finnas, finns nog till största delen på papper och undersökningar visar att det är ett stort gap mellan hur ledare och anställda uppfattar att det fungerar. Kan de nyare styrkoncepten ses som traditionell ekonomistyrning med moderna metoder? Skulle man våga påstå att dessa koncept är det gamla förpackat på nytt sätt?</p><p>Jag har valt att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för genomförandet av detta arbete och kan konstatera att det till att börja med så finns det ingen sanning utan enbart upplevelser, det är upplevelsen av det vi skapar som gör den stora skillnaden. Det är upplevelsen som räknas, kan vi med hjälp av ett nytt koncept skapa en upplevelse av förändring, en upplevelse av gemenskap som kanske inte funnits tidigare, då har vi också åstadkommit någonting. Genom upplevelser har vi kommit en bit på vägen, vi har konstruerat någonting nytt där konceptet haft rollen som verktyg, som någonting att samlas kring.</p><p>För genomförandet kändes det därför viktigt att ta del av andras upplevelser kring styrning detta förverkligades genom min empiriska undersökning som genomfördes vid Sandviken Energi AB.</p> / <p>Management Accounting has interested people during a long period of time and the fact that management imply that somebody takes control over others is not a secret, or at least it was not. Times are changing and to control others, to have power is not up to date.</p><p>A development started with Taylor and the scientific management- movement, a development that pushed away the people who earlier had been so important to the enterprises. This development made assets of people and as an asset you can easily be replaced, as easily as fore example a machine. This point of view is not politically correct in today’s society and the scientific approach did not survive. In spite of all efforts we can still read in books concerning management that the employees are the companies most important assets.</p><p>In Sweden today there is an almost scornful attitude towards power and power relations, that others is able to have power is something we can accept, but thinking of power in relation with one self is unbearable, to have the opportunity to influence is quite another thing. Despite all this it is obvious that power and control is in the core of bureaucratic and hierarchical organisations, and they generates power. The usage of this control and power becomes vital to the organisational results. In this kind of organisation there is a one-way flow of information, information passes upwards, and only directives and standards flow downwards. The result of this is a centralisation of power at the top of the hierarchical pyramid, where the end-item is the traditional top-down control.</p><p>The newer concepts, concepts as empowerment have gained a prominent role and are by many considered as better alternatives than the traditional top-down control. The newer concepts are considered as softer and they are presented with a more humane vision than the traditional. With the debate in today’s society it is understandable that it is more acceptable to develop the corporate-culture than directing people the way you want. To direct people in a seatrain way or to direct them through the corporate culture gives a minimal difference only experienced in the papers.</p><p>You can see that empowerment in today’s organisations is subject to extensive discussions. Differences that should exist are merely a paper fiction and research shows that there is a gap between how it is experienced by managers and employees. Can the newer concepts be seen as traditional management accounting with modern methods? Would we venture to declare that these concepts are the old thing in a new package?</p><p>I have chosen to have a social constructive point of view for the accomplishment of this paper and as a starting point we can establish that there is no truth only experiences, it is the experience of what we create that’s makes the difference. It is the experience that counts and if we can create a felling of change with help from a new concept, f feeling of community that hasn’t been there before, then we have accomplished something. Through experience we have taken a step towards creating something new, where the concept has been the tool, something to be gathered around.</p><p>I felt it important for the accomplishment to take part of others experiences concerning management and this was realized through my empirical study that was accomplished at Sandviken Energi AB.</p>

<p>The aim of this paper is to critically examine and analyze how the informal performance about masculinities and femininity are being expressed and produced by the text and pictures in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration. The concrete questions are:</p><p>By which patterns constructs the performance of gender in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration?</p><p>Are the femininity and masculinities being expressed in a static way or have it changed in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration throw the examined years 1985, 1995 and 2006?</p><p>A quantitative and qualitative method is used. The point of departure is organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory we examine the structures, leadership, symbolics and changes through the examined years. Our perspective is a social contructionism.</p><p>Our conclusion is that the patterns about femininity and masculinity changes through the years, but the most significant changes are made by women. That conclusion is in spite of the facts that the quantitative data shows that women have increased by the numbers of pictures.</p><p>The qualitative examination confirms that masculinity is still the norm and therefore women do change more than the man does.</p>

Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.

Ekonomistyrning har under lång tid intresserat människor och att styrning innebär att några ska bestämma över andra är ingen hemlighet, det var åtminstone ingen hemlighet. Tiderna förändras och att bestämma över andra, att ha makt ligger inte i tiden. En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de människor som tidigare varit så viktiga i företagen. Den här utvecklingen gjorde människorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lätt som t.ex. maskiner. Detta synsätt är i dagens samhälle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsättet överlevde heller inte. Trots detta kan vi fortfarande i litteratur rörande ledarskap ta del av formuleringar som att personalen är företagets viktigaste resurs. I Sverige i dag finns en näst intill föraktfull inställning till makt och maktförhållanden, att andra kan ha makt är en tanke man kan förlika sig med men man vill inte förknippa sig själv med ordet makt, men att ha förmånen att vara med och påverka det är en helt annan sak. Detta till trots är det uppenbart att makt och kontroll ligger i kärnan av byråkratiska och hierarkiska organisationer, och att dessa i sig alstrar makt. Användandet av denna kontroll och makt blir vitalt för organisationens resultat. I dessa organisationer förekommer ett enkelriktat flöde av information, information går uppåt och direktiv och standards är det enda som går nedåt. Resultatet blir en centralisering av makten till toppen av den hierarkiska pyramiden, där slutprodukten är den traditionella top-down styrningen. De nyare koncepten som t.ex. empowerment har fått en framträdande roll och anses av många som ett bättre alternativ än den traditionella top-down styrningen. De nyare koncepten ses som mjukare och de framtonas med en annan människosyn än den som förekommit traditionellt. Med den debatt som förekommer i dagens samhälle kan man mycket väl förstå att det framstår som bättre att utveckla företagskulturen än att styra människor i den riktning man vill. Att styra människor dit man vill eller att styra dem genom företagskulturen ger en hårfin skillnad som enbart upplevs på papper. Man kan också se att empowerment i dagens organisationer omges av omfattande diskussioner. Skillnaden som borde finnas, finns nog till största delen på papper och undersökningar visar att det är ett stort gap mellan hur ledare och anställda uppfattar att det fungerar. Kan de nyare styrkoncepten ses som traditionell ekonomistyrning med moderna metoder? Skulle man våga påstå att dessa koncept är det gamla förpackat på nytt sätt? Jag har valt att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för genomförandet av detta arbete och kan konstatera att det till att börja med så finns det ingen sanning utan enbart upplevelser, det är upplevelsen av det vi skapar som gör den stora skillnaden. Det är upplevelsen som räknas, kan vi med hjälp av ett nytt koncept skapa en upplevelse av förändring, en upplevelse av gemenskap som kanske inte funnits tidigare, då har vi också åstadkommit någonting. Genom upplevelser har vi kommit en bit på vägen, vi har konstruerat någonting nytt där konceptet haft rollen som verktyg, som någonting att samlas kring. För genomförandet kändes det därför viktigt att ta del av andras upplevelser kring styrning detta förverkligades genom min empiriska undersökning som genomfördes vid Sandviken Energi AB. / Management Accounting has interested people during a long period of time and the fact that management imply that somebody takes control over others is not a secret, or at least it was not. Times are changing and to control others, to have power is not up to date. A development started with Taylor and the scientific management- movement, a development that pushed away the people who earlier had been so important to the enterprises. This development made assets of people and as an asset you can easily be replaced, as easily as fore example a machine. This point of view is not politically correct in today’s society and the scientific approach did not survive. In spite of all efforts we can still read in books concerning management that the employees are the companies most important assets. In Sweden today there is an almost scornful attitude towards power and power relations, that others is able to have power is something we can accept, but thinking of power in relation with one self is unbearable, to have the opportunity to influence is quite another thing. Despite all this it is obvious that power and control is in the core of bureaucratic and hierarchical organisations, and they generates power. The usage of this control and power becomes vital to the organisational results. In this kind of organisation there is a one-way flow of information, information passes upwards, and only directives and standards flow downwards. The result of this is a centralisation of power at the top of the hierarchical pyramid, where the end-item is the traditional top-down control. The newer concepts, concepts as empowerment have gained a prominent role and are by many considered as better alternatives than the traditional top-down control. The newer concepts are considered as softer and they are presented with a more humane vision than the traditional. With the debate in today’s society it is understandable that it is more acceptable to develop the corporate-culture than directing people the way you want. To direct people in a seatrain way or to direct them through the corporate culture gives a minimal difference only experienced in the papers. You can see that empowerment in today’s organisations is subject to extensive discussions. Differences that should exist are merely a paper fiction and research shows that there is a gap between how it is experienced by managers and employees. Can the newer concepts be seen as traditional management accounting with modern methods? Would we venture to declare that these concepts are the old thing in a new package? I have chosen to have a social constructive point of view for the accomplishment of this paper and as a starting point we can establish that there is no truth only experiences, it is the experience of what we create that’s makes the difference. It is the experience that counts and if we can create a felling of change with help from a new concept, f feeling of community that hasn’t been there before, then we have accomplished something. Through experience we have taken a step towards creating something new, where the concept has been the tool, something to be gathered around. I felt it important for the accomplishment to take part of others experiences concerning management and this was realized through my empirical study that was accomplished at Sandviken Energi AB.

The aim of this study was to shed light on the phenomenon of sex purchase amongst men from the perspective of professionals working at KAST*. Our main research questions concerned who the sex-purchasing men are, what their incentives are and furthermore how the professionals depict their work with these clients. In order to examine this we conducted three qualitative research interviews. The theoretical framework used to examine our results consisted of social constructivism and professional acting space. Main results show, contrary to research, that the “typical” sex buyer does not exist, nor do specific motives. Instead, our interviewees prefer to speak of a mutual pattern amongst the sex buyers, referred to as an obsessive-compulsive sexual behaviour. In addition, our interviewees emphasize the importance of distinguishing between the act and the individual. Other findings show that although none of the units use evidence-based practice, all interviewees claim their methods are effective and moreover they all describe their professional acting space as almost unlimited. With our interviewees’ testimonies differing in several ways from the image of sex buyers common amongst the public and some researchers, we hope our findings can contribute to a more nuanced view of sex buyers.   * Abbreviation for the unit within the social services working with sex buyers

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur. Utifrån detta måste vi då ställa oss frågan om världen har förändrats, eller åtminstone om den militära verkligen har gjort det och hur militären har uppfattar denna förändring. Studien tar sin utgångspunkt i en diskursanalys av militär verklighet och ställer sig frågan hur verkligheten konstrueras utifrån detta paradigmskifte. Genom att skapa ett militärfilosofiskt begrepp, undersöks om det finns en ontologisk medvetenhet inom denna diskurs. Studiens resultat visar på att verklighet konstrueras utifrån nationalstatens ontologi och epistemologi. Begrepp, kategorier och metaforer från det industriella kriget används i hög grad för att konstruera verklighet genom att dessa flyttas till nya områden, där nya "slagsfält" skapas. / Rupert Smith (2006) argues that there has been a paradigm shift in warfare, from the industrial war - into a "war amongst the people". Modern conflicts today in Iraq and Afghanistan might be understood as examples of this kind of warfare. The opponent is no longer a different nation-state, but a non-state actor who is not behaving in a traditional military way. Hence, nowadays other entities than platforms are important, for example, clan structures and culture. From this, we must then ask ourselves whether the world has changed, or at least if the military reality has changed and how military has understood (comprehended) this change. The study is based on a discourse analysis of military reality and the question is how reality is constructed based on this paradigm shift. By creating a military-philosophical concept the study will examine whether there is an ontological awareness within the military discourse. The result shows that the reality is constructed from the nation state ontology and epistemology. Concepts, categories and metaphors from the industrial war are heavily used in the construction of reality and those are moved to new areas where new "battlefields" are created.