Syftet med studien är att identifiera och undersöka hur instagramkontot @ungdomsmottagningenvastmanland använder normkritiskt språk i både text och bild med utgångspunkt i queerteorin. Även hur språket kan användas för att engagera mottagarna genom olika språkhandlingar. Studien lyfter också fram problematiken och möjligheterna med normkritiskt språk. Metoderna för denna studie är en tematisk analys som är kvalitativ och en multimodal analys. Resultatet visar en hög utsträckning av normkritiskt språk och språkhandlingar i text. Resultatet visar också på en brist gällande utsträckningen av normkritiskt språk i bild. Denna brist och risken för exkludering med normkritiskt språk diskuteras i diskussionen.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för värdegrundsarbetet som explicit och implicit sker, när undervisningen bygger på användandet av läromedel. De värden som undersöks i studien är undervisning ska vila på vetenskaplig grund, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt värdet att aktivt delta i samhällslivet. Normkritik och värdepedagogik är uppsatsens teoretiska verktyg. Den textuella data som ligger till grund för den kunskapskritiska analysen är Arena 123 skriven av Lars-Olof Karlsson, och publicerad 2021. Det är ett läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Denna studie visar att läromedlet Arena 123 explicit förmedlar värden vilka speglar skolans läroplans värden. Samtidigt förmedlas kunskap som skapar motsatsförhållanden mellan grupper genom att genomgående utgå från normen, och inte kritisera normen i sig.

2010 avskaffades den allmänna värnplikten och Försvarsmakten stod inför nya rekryteringsutmaningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmakten använder sina rekryteringskampanjer mellan 2011 och 2013 för att förmedla en bild av organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Analysmetoden utgår från den systemisk funktionella grammatikens språksyn och från analyskategorierna dialogicitet, språkhandlingar, visuella aspekter och multimodalitet. Materialet för uppsatsen består av prints och videos från Försvarsmaktens rekryteringskampanjer från år 2011, 2012 och 2013. Materialet består av samtliga fem kampanjer under dessa år: Välkommen till vår verklighet 2011, Vem bryr sig 2012, Det där löser sig nog 2012, Vad håller du på med 2013 och Det är mycket nu 2013. Resultatet visar att Försvarsmakten riktar innehållet i kampanjerna mot specifika delar av tjänster samt breddar vad och vem som avbildas vilket medför att de kan nå ut till en bredare målgrupp. Myndigheten gör detta genom modalitet, språkhandlingar och visuella aspekter som skapar kontrast mellan mottagarens vardag och Försvarsmaktens verklighet.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur gymnasielärare utformar respons på elevtexter och vad de kommenterar i texterna. I undersökningen har 1 982 kommentarer från tre lärare i 130 elevtexter analyserats. Genom närläsning av lärarkommentarerna har en innehållsanalys genomförts. Lärarnas kommentarer har undersökts med utgångspunkt i kategorierna textnivå och språkhandling. Analysen visar att lärares respons framförallt handlar om textens lokala nivå, alltså i huvudsak stavning, skiljetecken och ordval kommenteras hos samtliga lärare. I de sammanfattande kommentarerna som lärarna ger ökar dock förekomsten av kommentarer på den globala nivån. Lärarna använder främst påståenden i sina kommentarer. Eftersom påståenden och uppmaningar förekommer mest i kommentarerna intar lärarna i studien en auktoritär roll i sin responsgivning. Lärare 1 använder vidare fler frågor än lärare 2 och 3, som använder fler uppmaningar, vilket resulterar i att lärare 1 kan upplevas som mindre auktoritär i sin responsgivning än lärare 2 och 3.

No description available.

I den här uppsatsen har tre interpersonella aspekter av språket i Facebooks och Googles användarvillkor undersökts med ett övergripande syfte att öka kunskapen om språket i användarvillkor. Analysen har gjorts utifrån den systemisk-funktionella grammatiken, och de aspekter som har undersökts är språkhandlingar, modalitet samt tilltal och omtal. Av analysen av språkhandlingar framkommer bland annat att påståenden är den dominerande språkhandlingen i båda användarvillkoren, och att uppmaningar i form av uppmaningssatser är ovanliga och främst fungerar läsarvägledande. Frågor förekommer inte alls i användarvillkorens brödtext, och erbjudanden förekommer men är långt ifrån lika vanligt förekommande som påståenden. Modalitet förekommer i Facebooks användarvillkor främst genom modala verb, men också i form av modalitetsmetaforer. Båda dessa varianter förekommer även i Googles användarvillkor men där är fördelningen något jämnare, och även modala satsadverbial förekommer. Användarvillkoren präglas i stort av att mottagaren tilltalas som du, och avsändaren som vi. Dock förekommer även andra sätt att omtala både mottagare och avsändare. Facebook är mer konsekventa i sitt vi-omtal, medan Google är mer konsekventa i sitt du-tilltal. Även om det finns vissa skillnader de två användarvillkoren emellan visar resultatet att texterna har stora likheter, bland annat genom det personliga tilltalet och att uppmaningar främst uttrycks i modifierad form vilket ger en lägre grad av förpliktelse. Detta kan tyda på att Facebook och Google medvetet försöker bygga en relation till användarna genom hur språket används i användarvillkorstexterna.

Denna uppsats undersöker hur Instagramprofiler använder språket för att skapa en relation till sina följare och analyserar språkhandlingar utifrån den interpersonella textstrukturen. Syftet är således att analysera användningen av språkhandlingar hos profiler inom tre temaområden på Instagram, samt undersöka om det finns skillnader mellan dessa temaområden. Materialet består av totalt 180 Instagraminlägg och samlades in genom Instagramappen. Instagram­inläggen undersöktes genom att analysera textpartierna för att fastställa vilka språkhandlingar som används. Resultatet visar att påstående och indirekta språkhandlingar är de vanligaste språkhandlingarna hos alla tre temaområden, samt att två temaområden använder språkhandlingar på ett likartat sätt. / This essay examines how Instagram profiles use language to create a relationship with their followers and analyzes language actions based on the interpersonal text structure. The purpose is thus to analyze the use of language actions in profiles within three theme areas on Instagram, and to investigate whether there are differences between these theme areas. The material consists of a total of 180 Instagram posts and was collected through the Instagram app. The Instagram posts were examined by analyzing the text sections to determine which language actions are used. The results show that assertion and indirect language actions are the most common language actions in all three theme areas, and that two theme areas use language actions in a similar way.

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

English as a Foreign Language (EFL) teaching should not only aim at providing learners with the linguistic resources to communicate in English, but also develop learners’ pragmatic competence in order for them to be able to use language efficiently and appropriately for different purposes. The present study examines what pragmatic input learners receive from two Swedish EFL textbook series regarding the speech act of request. The analysis was conducted by identifying all instances of requests and all metapragmatic information about the specific speech act. In addition, the present study also focused on finding exercises that provide learners with the opportunity to practice making requests. The findings show that the two examined EFL textbook series differ in terms of which directness levels are most frequently used, and both series lack explicit information about requests that may increase students' understanding of this speech act. Moreover, request exercises are few and practicing requests is rarely the main learning objective. Consequently, teachers will need to use supplemental material and exercises in order for learners to develop their pragmatic competence in the case of requests. / Engelskundervisning bör inte bara syfta till att ge elever de språkliga resurser som krävs för att kommunicera på engelska, utan även utveckla elevernas pragmatiska kompetens så att de lär sig att använda språket effektivt och lämpligt för olika ändamål. Det som undersöks i den här studien är i vilken utsträckning språkhandlingen uppmaning förekommer och lärs ut i två olika läromedel i engelska för högstadiet. Analysen utfördes genom att identifiera alla exempel av uppmaningar och all metapragmatisk information om den specifika språkhandlingen. Utöver detta fokuserade den här studien även på att hitta övningsuppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på språkhandlingen uppmaning. Resultaten visar att de två läromedlen skiljer sig åt vad gäller fördelningen av direkta och indirekta uppmaningar. Dessutom saknar båda läromedlen explicit information som kan öka elevers förståelse för denna språkhandling. Övningsuppgifterna är få och fokuserar inte på att utveckla elevers förmåga att formulera uppmaningar i första hand. Följaktligen behöver lärare använda kompletterande material och övningsuppgifter för att elever ska kunna utveckla sin pragmatiska kompetens vid uppmaningar.

Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom  att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.