• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • 1
  • Tagged with
  • 11
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Du får gärna bo i Sverige – om du sköter dig, talar svenska och skaffar ett jobb : En analys av en svensk riksdagsdebatt om krav på kunskaper i det svenska språket för permanent uppehållstillstånd

Lundkvist, Paulina January 2022 (has links)
Syftet med denna uppsats är att, utifrån en debatt som fördes i Sveriges riksdag den 22 juni 2021, undersöka diskursen om språkkrav för permanent uppehållstillstånd. Undersökningen görs utifrån huvudanförandena i debatten med samtliga riksdagspartier representerade. Anförandena analyseras utifrån Michael Foucaults maktbegrepp och kompletteras med en retorisk analys, en analys av uteslutande kategorier, en analys av ords erfarenhetsvärden samt en analys av attributions- och nominaliseringsprocesser. Resultatet visar en diskurs där språkkrav förväntas bidra till integration och tydliggöra förväntningar. Språkkrav ställs upp som en ”treenighet” tillsammans med försörjnings- och vandelskrav där det ena förutsätter det andra och där ett samhälle utan något av dessa krav är ett sådant i förfall. Politikerna uttrycker genom pronomenet man att alla, också de själva, måste förhålla sig till dessa krav. Genom det outsagda uttalas att det att inte vilja leva upp till något av kraven är att vilja bidra ett polariserat samhälle utan integration. Politikerna talar väldigt lite om hur språkkraven ska testas av, vilket gör undersökningen svår att jämföra med tidigare forskning, men något som återkommer i föreliggande undersökning är att ordet integration har fått ersätta ordet assimilation med bibehållen betydelse. Debatten kommer att fortsätta i Sveriges riksdag, och det är värt att också fortsätta följa den i forskningen – eventuellt med fokus på om den omnämnda ”treenigheten” ligger kvar också i framtida debatter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>
2

Vi såg inte det komma : Förändrad syn på språkkrav för svenskt medborgarskap

Lindén, Nikita January 2023 (has links)
No description available.
3

Språkkrav och integration : En studie om debatten gällande språkkrav i valrörelsen 2018. / Language requirements and Integration : A study of the debate concerning language requirements in the election campaign 2018

Elander, Mia January 2019 (has links)
Föreliggande studie ämnar undersöka hur politiker i Sverige talar om införandet av språkkrav för olika ändamål i valrörelsen 2018. Materialet som genomsökts är tidningsartiklar från två av de ledande dagstidningarna i Sverige, samtliga rikspartiers valmanifest samt en enkät från Språkförsvaret. Analysen av materialet har följt en innehållsanalytisk tradition med ett kompletterande kritisk diskursanalytiskt angreppsätt. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur språkkrav figurerar i debatten samt synliggöra underliggande språkideologier som är närvarande då politiker talar om språk. De språkideologier som varit främst relevanta för den här studien har varit ideologin om språkhierarkier, standardsspråksideologin och ideologin en nation – ett språk. Resultatet efter genomförd studie visar att samtliga språkideologier är närvarande i rikspolitikernas uttalanden och då politikerna pratar om språk blir även en ”vi” och ”dom”-relation synlig. Språkkraven riktar sig främst till de nyanlända i Sverige och resultatet visar att politikerna symboliserar det svenska språket som en väg in för dem in i det svenska samhället. Därmed framställs språkkraven även som en lösning på integrationsproblemen.
4

Ett paradigmskifte i den svenska integrationspolitiken? : Den politiska debatten om språk-och kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap i Sverige

Antunovic, Sara January 2023 (has links)
The following study explores the political debate on integration requirements for permanent residence and citizenship in Sweden between the years of 2000 and 2023. Prior research by Christian Joppke shows that Europe is undergoing a policy trend called civic integration, wherein a large number of countries have introduced various types of requirements for permanent residence and citizenship. The trend emphasizes the fulfilment of duties as a precondition for obtaining certain rights, such as the right to stay permanently in the host country.  Sweden has been considered an exception from the policy trend, having not introduced any formal language and civics tests for immigrants. Previous research by Karin Borevi argues that Sweden´s integration politics are rights-based, in contrast to the duty-based approach characterizing civic integration.  However, in 2019 the Swedish government changed its stance on the integration requirements and proposed their introduction. Although these requirements have not yet been voted on in the parliament, recent developments suggest that it is only a matter of time.  By studying the political debate on language and civics requirements among different Swedish governments, findings show that the country has shifted from the rights-based approach to the duty-based approach within integration politics. The findings support previous research by Joppke and show that the country has become more aligned with the policy trend of civic integration.
5

"Även om utredningen måste förhålla sig till sina direktiv" : Intertextualitet i lagstiftningsprocessens texter om språkkrav för medborgarskap

Brimberg, Andreas January 2024 (has links)
Inställningen till språkkrav för medborgarskap har under 2000-talet förändrats från politiskt håll: från att en minoritet i riksdagen förespråkade ett införande till att det sedan 2019 är en majoritet. Tidigare undersökningar som har använt material efter detta skifte har främst fokuserat på sådant som partipolitiska texter och debattartiklar. Syftet med föreliggande uppsats är att visa på intertextuella relationer i (början av) den lagstiftande processens texter (en politisk överenskommelse, ett kommittédirektiv, ett delbetänkande och femton remissvar), vilket kan säga något om diskussionen gällande språkkrav för medborgarskap. Intertextualiteten undersöks med en diskursanalytisk utgångspunkt, specifikt genom att fokusera på manifest intertextualitet. Resultatet visar att texterna utgör en textkedja, både genom tydliga referenser mellan dem och genom att vissa formuleringar återkommer. Speciellt kommittédirektivet och delbetänkandet framstår som texter med stor auktoritet. I ett vidare perspektiv tyder resultatet på att de diskurser om språktest och språkkunskaper som tidigare har identifierats i partipolitiska texter har tagit sig in i lagstiftningsprocessens texter.
6

Maktkamp om svenska språkets spelregler : En fältanalys av språkets relation till medborgarskap i Sverige / The power struggle over the rules of the Swedish language

Ekström, Daniel, Hermansson, Johnny January 2020 (has links)
Denna studie behandlar den offentliga debatt som uppstått i kölvattnet av januaripartiernas förslag om språktest för medborgarskap som presenterades i januari 2019. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt undersöks de språkideologier och de synsätt på medborgarskap som kommer till uttryck i debattinläggen. Utifrån ambitionen att placera in diskursproducenternas positioner har studien tillämpat Bourdieus fältteori och med denna riktat fokus mot två specifika fält: det politiska och det vetenskapliga fältet. Vidare har studien fokuserat på de motsättningar som föreligger i debatten, inom såväl som mellan fälten.      Resultaten redovisar att det framkommer olika ståndpunkter som kan förklaras utifrån vilken position aktörerna talar och vilket fältkapital de besitter. Studien visar också att de språkideologiska villkoren förändrats under det senaste decenniet i synen på svenska språkkunskapers roll i naturalisationsprocessen. Detta har lett till att den språkvetenskapliga forskningen gett sig in i debatten och argumenterat mot språkkrav för medborgarskap. Resultaten indikerar att de två fälten bryter mot det kunskapsutbyte som karaktäriserat svenskt språkpolitiskt beslutsfattande där vetenskaplig forskning legat till grund för diskursiva slutsatser.
7

Språkkrav i den digitala kommunikationen : En kvantitativ studie om uppfattningen om språkkrav i digital kommunikation / The language requirements in the digital communication : A quantitative study about attitudes about language requirement in digital communication

Carlsson, Hanna January 2022 (has links)
In the digital communication channels, the language is often described as more liberated and informal than the language used for other forms of writing. On the other hand, research has shown that the languages and the way it's used, are not detached from the commonly accepted norms that exist. This thesis aims to investigate what aspects and characteristics that are perceived as important when communicating through digital texts and chat conversations. The study further illustrates how respondents perceive their own language and how it may vary throughout various age groups. Previous research exhibits that there is an accommodation in the language based upon the receiver and situation. Furthermore, it also shows that what language is being used, is closely connected to a person’s identity. With this serving as a foundation, this paper examines how the elder respectively younger age group perceive their speech and language characteristics and what demands they possess on what language that is being used.  This study has been carried out through a quantitative method. More specifically, a questionnaire focused on respondents’ attitude of the language used in digital communication channels has been sent out. The sample was selected by a random sample strategy where the essay was shared on Facebook. To execute a comparative analysis, the respondents have been divided into two age groups; these two are “Respondents born 1991 or later” and “Respondents born 1990 or before”. This paper has successfully concluded that language norms and rules such as spelling, word order, punctuation marks and complete sentences, are perceived as important in texts and chat conversations. While both age groups consider the language norms and rules to be important, they do however differentiate to what degree. The elder age group perceive norms and rules as being more important than the younger age group. The characteristic that is the most important, in both age groups, is correct spelling. The study shows that there is a wider dispersion within the younger age group in comparison to the older age group, which is more cohesive and considers the rules and norms to be more important.
8

Har språkkravet för svenskt medborgarskap förändrats under senaste år? : En kvalitativ textanalys av de svenska riksdagspartiernasståndpunkter och argument 2014-2022

David, Amilda January 2022 (has links)
Medborgarskapet har en betydande roll i alla delar av världen. Det kan ges till medborgare antingen vid födelse eller via en medborgarskaps anmäla. Vissa krav bör uppfyllas innan man ansöker om ett medborgarskap, men just nu debatterar en del partier i Sveriges riksdagen i syfte att försvåra medborgarskapskrav och föreslår språktester som ett krav inför medborgarskapsanmälan. Att inte få ett medborgarskap i ett land, kan det innebära utanförskap och olika rättigheter. Därför blir studiens syfte att undersöka om riksdagsdebatten har förändrats mellan år 2014 och 2022 gällande språkkravet, att se vilka ståndpunkter och argument som förekommer i riksdagsdebatten samt att ta reda på anledningar på partiernas agerande. Studien är en kvalitativ textanalys med inslag av innehållsanalys. För att utföra studien har all fakta i stor omfattning valts från riksdagens webbsida och andra trovärdiga sidor. Resultatet har visat en begriplig förändring i riksdagsdebatten vid de undersökta åren. 2014 har språkkrav inte ägt rum såsom att införa obligatoriska ceremonier, medan 2022 har flertal partier debatterat om vikten att införa språktester. Partiernas olika ställningstaganden har berott på den ideologiska- och strategiska aspekten, såsom att antingen sträva efter fler röster, vilket kräver förändringar eller att hålla fast vid en enda ideologin som inte kräver ändringar. Dessutom har partiernas ståndpunkter och argument kring språkkravet kopplats till det liberalistiska- och kommunitära synsättet. Forskaren har hävdat i slutsatsen att ett språkkrav är mindre viktigt att uppfyllas inför medborgarskapsansökan. Detta baseras på tidigare forskning som har uppvisat att språktester leder bland annat till utanförskap.
9

“Språket är nyckeln!” : Språkideologier och problemrepresentationer i Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas diskurser om språk kopplat till integration och invandring

Zetterström, Johanna January 2022 (has links)
Den här studien undersöker vilka diskurser om språk kopplat till integration och invandring som framträder på Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas webbplatser under insamlingsperioden 2018 och 2019. Studiens syfte är att analysera vilka problemrepresentationer och språkideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas diskurser. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser som är centrala, vilka språkideologiska föreställningar som genomsyrar diskurserna och vilken bild av `invandrare` och nyanlända som förmedlas genom partiernas problemrepresentationer. Centrala begrepp är transitivitet och språkideologi, vilka analyseras med kritisk diskursanalys. Metodologiskt används flera kompletterande verktyg för analys och strukturering av material, främst Carol Bacchis WPR-ansats, `Whats the problem represented to be?`. Även begreppen begreppsliga metaforer och lexikala oppositioner används för att vidga begreppsapparaten. Genom analys har fem framträdande diskurskategorier identifierats: Ineffektiva `invandrare` och nyanlända, Språket som nyckel, I Sverige talar vi svenska, Krav som lösning, och Godtycklig och ineffektiv språkutbildning. I dessa diskurser om språk kopplat till integration och invandring framträder en negativ bild av `invandrare` och nyanlända, där de görs ansvariga för en rad olika problem särskilt kopplat till sin egen integrationsprocess. Denna grupp framställs på flera sätt som ineffektiv genom att ha för låg aktivitetsnivå, vara för dålig på att lära sig svenska, inte tillräckligt snabbt lär sig svenska för att i förlängningen bli anställningsbar och få jobb, som någon som lever på bidrag och som inte gör tillräckligt för att bidra till sin egen integrationsprocess. Detta främst genom otillräckliga ansträngningar att skaffa sig språkkunskaper. Genom denna framställning framträder även en tydlig kontrast genom det lexikala oppositionsparet `vi och de`, där `vi`, Sverige/värdsamhället framhävs positivt i motsats till `de`, `invandrarna` och de nyanlända som undermineras. Vidare visar en del av studiens resultat att språket ses som det främsta verktyget för att uppnå integration i form av att skaffa sig arbete och bidra till samhället. Den språkideologiska ingången visar hur det verkar råda en slags enspråkighetsnorm där det svenska språkets status höjs på bekostnad av andra språktillgångars värde. Analysen har även kommit fram till att de lösningar som partierna presenterar för är av kravkaraktär riktat till den enskilde individen. Det fanns även en diskurs som handlade om att den språkutbildning som bedrivs idag inte är tillräcklig, denna linje förde främst Sverigedemokraterna.
10

Språkkrav vid rekrytering : Var går gränsen mellan ett lämpligt och nödvändigt kunskapskrav i svenska språket och etnisk diskriminering? / Language requirements in the recruitment process : An appropriate and necessary mean or discrimination on grounds of ethnicity?

Erlandsson, Amanda January 2017 (has links)
The migration to Sweden has increased in the last few years and in order to diminishsegregation and unemployment among the population, it has been a prioritized matterto help the migrants to enter the Swedish labour market. Employers that set languagerequirements when recruiting can reduce the possibility for a person with a differentethnical background to obtain employment. These language requirements can beappropriate and necessary to achieve a legitimate purpose. This study aims toinvestigate in which cases the employer has the right to set a language requirementand in which circumstances setting the requirement is discriminatory on grounds ofethnicity. In order to answer the research question, a legal dogmatic method has beenused.The investigation indicates that the court judge discrimination on grounds of ethnicityvery restrictively and in some cases fails to enforce the law correctly. Employersseem to evade sanctions easily, for example by implying that the decision is based onthe applicant’s personal qualities. This could be a reason why there are only a fewcases taken to the court.

Page generated in 0.0498 seconds