Städer fortsätter växa och omfattas av ökad urbanisering. En planeringsstrategi för att hantera ökad urbanisering på ett hållbart sätt kan vara den kompakta staden. Studien syftar till att studera hur den kompakta staden kan appliceras på Linköpings stadsmiljö, samt studera vilka konsekvenser det innebär när grönområden tas i anspråk. Vidare undersöker studien den kompakta stadens komponenter samt deras konsekvenser. Komponenterna är förtätning, täthet, social blandning, hållbar transport, transportsystem, gågator, tillgänglighet, blandad bebyggelse och stadsstruktur. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer. Vidare visar studien att kommunens planering och utförande är i linje med den kompakta stadens komponenter. Däremot framgår det att den kompakta stadens utfall kan innebära att grönområden påverkas negativt. / Cities continue to grow and are subject to increased urbanization. One form of planning strategy that can possibly achieve increased urbanization in a sustainable way is the compact city. This thesis aims to study how the compact city’s concept can be applied to Linköping’s urban environment. In addition, it studies the consequences of when green spaces are being sacrificed for increased urbanization. A further aim of the study is to examine the components of the compact city and its consequences. The components are densification, density, social mix, sustainable transport, transportation systems, pedestrian access, accessibility, mixed land use and urban structure. The study is based on a qualitative content analysis and qualitative interviews. Our research shows that the municipality of Linköping’s planning and execution are in line with the compact city’s components. On the other hand, the compact city’s outcomes could mean that greenspaces are affected negatively.

Populationen ökar i Sverige vilket skapar en ständig press på att fler bostäder behöver byggas och mer mat måste produceras. Förtätning är en metod inom stadsutveckling som har goda fördelar såsom färre avstånd och förvaltning av jordbruksmarken. Men denna strategi konkurrerar ut våra grönområden som är livsviktiga för att ett hållbart stadsklimat ska kunna upprätthållas trots vår utveckling. Urban grönska har vi inte råd att äventyra då klimatförändringarna är ett faktum. Vi är i stort behov av att få igång tänket kring nya tekniska gröna lösningar - för tiden är knapp. Människan, djur och natur blir påverkade av försämrad luftkvalitet, förhöjd stadstemperatur och minskning av naturliga gröna habitat.  Syftet med denna studie är att hitta en ny kreativ grön lösning som inte konkurrerar med ytan vilket därmed gör den lättare att fysiskt planera in i staden. Den tekniska lösningen som prövas är en småskalig vertikal trädgård. Studien har även undersökt allmänhetens intresse för denna metod som ny lösning. Den ska undersöka om det fungerar att skapa en grön vägg som både bistår med sociala kvaliteter men som även förbättrar klimatet och berikar den biologiska mångfalden. Det intervju- och enkätmaterial som samlats in styrker att det finns ett intresse från allmänheten och ett behov att hitta nya gröna lösningar.  Studiens resultat visar att det går att skapa en egen småskalig vertikal trädgård med enkla medel och av återvunnet material. Däremot måste modulen stå upprätt för att inte samla upp för mycket väta vilket påverkar växterna och insektshotellen. Tyngden är även en utmaning om modulen ska sättas på väggen, då mer avancerad beräkning krävs samt risker som fuktskador måste tas i beaktning. Slutsatsen är att forskningen kring vertikal trädgård är relativt smal i Malmö och det är svårt att få kontakt med kunniga inom ämnet. Den vertikala grönskan är inte en del av arkitekturen så som den gestaltas i Paris. Fysiska modellen av en småskalig vertikal trädgård visar att det är möjligt att som gemene man skapa en egen vertikal trädgård. Däremot är klimatet en utmaning för framförallt växternas överlevnad. Förslag till vidareutveckling är att skapa och jämföra andra metoder och materialval för en småskalig vertikal trädgård, för privatpersoner, samt ett utvecklat system vid bevattning.

Dagens Stockholm präglas av stor befolkningstillväxt, en ökande boendesegregation, bostadsbrist och socioekonomisk särskiljning i den fysiska miljön. Denna studie syftar till att klargöra och analysera de sociala planeringsinriktningar som förekommer i Stockholms stads översiktsplanering. Analysen sker utifrån en socialkonstruktivistisk ansats med ett diskursteoretiskt förhållningssätt med utgångspunkt i att stadsplanering är en social praktik som är diskursivt formad och dess utfall en diskursiv materialisering. Analysen fördjupas med teoretiska resonemang om social hållbarhet som begrepp och hur stadsplanering alltmer definieras av en omgivande nyliberal kontext. Material för studien består av Översiktsplan för Stockholms stad - Stockholm växer från 2018 och Stockholms Vision 2040 - Ett Stockholm för alla från 2017. Den nyliberala idén där ekonomisk hållbarhet likställs med ekonomiskt tillväxt gör sig gällande i de undersökta dokumenten. Stockholms planering utgår till stor del ifrån föreställningen om den attraktiva staden, med bakgrund i uppfattningen om internationell konkurrens mellan städer och med innerstadens levande stadsliv som normativ förebild. Social hållbarhet behandlas som ett prioriterat perspektiv men införlivas i en nyliberal logik där begreppet främst förstås som en avgörande faktor för stadens attraktivitet och en möjlighet till ekonomisk tillväxt. Stockholm stads planeringsideal om den attraktiva staden riktar sig till en välutbildad, urban medelklass, vilket i förlängningen leder till exkludering av andra sociala grupper och social orättvisa. / Stockholm is today facing a growing population, increasing residential segregation as well as housing shortage and socioeconomic separation in the built environment. The aim of this study is to clarify and analyze Stockholm’s orientation towards social urban planning. The analysis takes a social constructivist approach with influences from discourse theory in viewing urban planning as a social practice that is constructed by its surrounding discourse(s) which results in a discursive materialization in the built environment. A theoretical discussion about the conception of social sustainability and neoliberal planning is used to deepen the study’s analytical understanding. The material for the study constitutes of two planning documents, Stockholm’s general plan from 2018 and Stockholm’s vision for the city in 2040. The neoliberal notion of equating economic sustainability with economic growth is operative in the studied material. Stockholm’s approach towards urban planning has its foundation in the concept of an attractive city and the urban downtown areas, as well as the notion of an inter-urban competitive market. Social sustainability is considered a prioritized matter but is given meaning through a neoliberal logic as a critical factor in achieving an attractive city and enabling economic growth. Stockholm’s neoliberal planning approach towards the attractive city is aimed towards a well-educated, urban middle-class, which results in the exclusion of other social groups and social injustice.

In this minor field study, we have employed a qualitative methodology to examine the role of  the non-governmental organisation Wale Wale in the operationalisation of supranational mandates to improve the rights and experiences of children in Kenya through participatory activities. In doing so, this study is able to combine the literature on Sense of Place and The Right to The City with Critical Development in novel ways. This has allowed us to examine the chasm between supranational and national mandates and local articulations using an interesting case study. Indeed, Wale Wale  demonstrates the difficulty of (i) implementing analogous supranational legislation, such as the Convention of The Rights of The Child (CRC), without practical or legally binding frameworks; (ii) that reactionary government frameworks are ineffective  in implementing supranational policy at the local scale when compared with proactive non-governmental organisations; (iii) that participatory democracy introduced in childhood has played a fundamental role in the empowerment of local residents in reclaiming space in the city and that (iv) understanding this case study is impossible without uniting the disparate literatures on Sense of Place and The Right to The City in understanding the role of local organisations in Critical Development Studies.

This study aims to identify and describe discourses about the city and how they appear from different stakeholder’s views regarding the transformation of Storgatan to a pedestrian street during the summer in Linköping city. This creates a deeper insight into how work towards sustainability become visible in the planning of the inner city. The study uses a discourse analysis of interviews and texts to study which identified discourses about the city become apparent. Conflicts that appear regarding the transformation of Storgatan is also analyzed. Results show that while different stakeholders follow similar discourses about the city regarding their ideal, they are also expressed in different ways and can relate to different meaning. The conclusion is that the different stakeholders largely agree that the implementation of a pedestrian street on Storgatan is something positive, and that a good foundation for an eventual future permanent implementation of the pedestrian street is shown. / Studien syftar till att identifiera och beskriva vilka diskurser om staden som blir framträdande hos olika aktörer i samband med Storgatans omvandling till sommargågata och därigenom få en fördjupad förståelse för hur arbetet mot hållbarhet tas i uttryck i innerstadsplaneringen. Det görs via en diskursanalys av intervjuer och texter, där tidigare identifierade diskurser om staden används. Samtidigt undersöks även vilka konflikter som finns kring Storgatans omvandling. Resultaten visar att de olika aktörerna har liknande diskurser kring deras vision av stadens utformning, dock tar de sig i uttryck på olika sätt. Konflikter och utmaningar som uppstår kopplat till detta gäller främst trafiken i området där den största utmaningen är kollektivtrafikens omflyttning. Slutsatsen är att de olika aktörerna som varit delaktiga i studien generellt sett ställer sig positiva till gågatans implementering och det också finns en god grund för en eventuell framtida permanent implementering av den.

Climate change is progressing rapidly, largely due to human activities, and has resulted in an increase in the Earth's average temperature by over one degree since the 19th century. Sweden has also been affected, experiencing approximately double the temperature rise compared to the global average. In response to climate change, Swedish strategic planning has increasingly focused on the concept of the sustainable and smart city (den klimatsmarta staden). This concept is relatively new and, particularly in a Swedish context, has scarcely been addressed in academic literature or subjected to critical scrutiny. Swedish strategic planning is closely linked to and shaped by the issue of sustainability, as the fundamental provisions of the Swedish Planning and Building Act support the ecological, social, and economic dimensions of sustainable development. However, due to the relatively unexplored and unclear nature of the concept of the sustainable and smart city, it is uncertain how it expresses economic, social, and ecological sustainability. Themes such as climate change, humanity's relationship with nature, and the various interpretations of sustainability have been discussed and critically examined within the framework of ecofeminism. Ecofeminism posits a strong connection between the subordination of both women and nature by men, where the feminist aspect of ecofeminism critiques power structures through intersectional gender analyses, and the environmental aspect focuses on understanding the non-human world and human-nature interactions. Through a case study of strategic planning in The City of Stockholm, this study critically examines how sustainability is (and is not) expressed through the concept of the sustainable and smart city using ecofeminist analytical tools. The study finds that the manner in which sustainability is articulated through the concept of the sustainable and smart city in metropolitan strategic planning partially aligns with an ecofeminist perspective on sustainability. Throughout the study, it has become evident that ecofeminism provides more interesting analytical opportunities than could be fully explored within this study. / Klimatförändringarna pågår i snabb takt och till stor del på grund av mänskliga aktiviteter har jordens medeltemperatur ökat med drygt en grad sedan 1800-talet. Även Sverige är påverkat och har haft ungefär en dubbelt så stor temperaturhöjning än vad som skett globalt. För att hantera klimatförändringarna har den strategiska planeringen bland annat kommit att fokusera på konceptet den klimatsmarta staden. Konceptet den klimatsmarta staden är relativt nytt och har, särskilt i en svensk kontext, knappt behandlats i den akademiska litteraturen eller utsatts för kritisk granskning. Den svenska strategiska planeringen är tydligt kopplad till och präglad av frågan om hållbarhet, bland annat genom att plan- och bygglagens grundläggande bestämmelser stöttar de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna i konceptet hållbar utveckling. På grund av konceptet den klimatsmarta stadens outforskade och förhållandevis oklara innebörd är det dock ovisst hur konceptet ger uttryck för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Klimatförändringarna, människans förhållningssätt till naturen samt hur olika uppfattningar om hållbarhet kommer till uttryck och förhåller sig till varandra är alla exempel på teman som diskuterats och kritiskt granskats inom den så kallade ekofeminismen. Ekofeminismen menar att det finns ett starkt samband mellan mäns underordnande av både kvinnor och natur, där den feministiska delen av ekofeminismen kritiserar maktstrukturer genom intersektionella genusanalyser och den miljöinriktade delen sätter förståelsen av den icke-mänskliga världen och interaktioner mellan människa och natur i centrum. Genom en fallstudie av Stockholms stads strategiska planering, granskas kritiskt hur hållbarhet kommer (och inte kommer) till uttryck i konceptet den klimatsmarta staden med hjälp av ekofeministiska analysverktyg. Studien konstaterar att sättet som hållbarhet kommer till uttryck genom konceptet den klimatsmarta staden i storstadskommunal strategisk planering till viss del överensstämmer med en ekofeministisk uppfattning om hållbarhet. Under studiens gång har det visat sig att ekofeminismen möjliggör fler intressanta analysmöjligheter än vad det har funnits möjlighet att beakta i denna studie.

The city is characterised by unequal living conditions and inequities. Residential segregation – in the sense that people with different socio-economic resources and of various ethnicities live separately from one another – is a major cause of urban inequities. Urban planning has contributed to segregation but also provides the potential for change by facilitating a more just and non-segregated city. Social sustainability and social justice objectives, however, usually conflict with a neoliberal planning mindset, one that shapes both the planning conditions and approach and benefits economic growth. The aim of this thesis is to examine how and for whom Stockholm is being planned in order to thus clarify whether the planning reduces segregation and contributes to creating a more just city. This is done by looking at Stockholm’s overall planning approach, based on the ambitious objective of ‘a world-class Stockholm’, and the present planning of two areas – Järva and Stockholm Royal Seaport. Vision Järva 2030 is a strategy to develop segregated neighbourhoods, while Stockholm Royal Seaport is a new urban development project. The analysis highlights that Stockholm’s planning is in a dialectical state between a socially sustainable approach – with the goal of reducing inequities and segregation – and a neoliberal development logic focusing on competing with other cities to attract investment. The latter, however, predominates, for instance resulting in social strategies taking place on neoliberal terms and so losing their true meaning. The planning focuses primarily on developing the city for a neoliberal subject associated with economic growth. In accordance with this, a lifestyle philosophy based on the city centre’s urban city ideals and middle-class consumption and activity patterns is in evidence in the planning. The overall conclusion is that the planning cannot be deemed to reduce segregation or contribute to the creation of a just city as a result of how and for whom the city is being planned.

Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning.  Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen.   Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar?

Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a. sina rutiner för urkopplade ledningar och genomförda projekt där ledningar tagits upp. Samma bolag frågades även om sina respektive fjärrvärmenät. Utöver dessa ingick telenätägaren Skanova, kommuner med anknytning till de tillfrågade nätägarna, metallåtervinningsföretag, entreprenörer och myndigheter i studien. Dessutom gjordes en litteraturstudie på området metallåtervinning.De viktigaste drivkrafterna för upptagning och återvinning av urkopplade infrasystem i mark visade sig vara ekonomi, utrymmeskonflikt i ledningsgatorna, krav i form av lagar, avtal eller egen policy, samt risk för miljöpåverkan. Alla förutom utrymmeskonflikt kan dessutom, beroende på omständigheterna, vara hinder för återvinning. En viktig möjliggörande faktor är att ledningens läge är känt och att den inte riskerar att förväxlas med andra ledningar.I dag är det vanligt att ledningar ligger kvar i marken en tid efter att de tagits ur bruk. I de fall de tas upp sker det ofta i samband med andra grävarbeten längs ledningen. Miljörisker, utrymmeskonflikter och krav kan tvinga fram upptagning av en ledning, medan ekonomi, med nuvarande metallpriser, är mer av ett hinder. Om återvinning av ledningar i mark ska bli norm krävs det att lönsamheten ökar. Detta kan ske genom ökade metallpriser, användande av alternativa metoder för upptagning, ett bredare synsätt som tar hänsyn till att återvinning kan minska behovet av primära metallresurser, eller kanske subventionering av återvunnen metall. Hårdare lagstiftning skulle kunna tvinga fram ökad återvinning, men för att alla inblandade ska vara med på det är det bättre att låta marknadskrafterna styra och att det baseras på frivillighet.Om återvinningen av infrasystem i mark ska ökas måste det göras insatser på flera nivåer. Nya metoder, som utvecklas av fristående entreprenörer, kan göra återvinning mer lönsam. Nationella mål och riktlinjer bör tas fram av Naturvårdsverket för att vägleda nätägare och markägare. Om ekonomiska styrmedel behövs måste det beslutas om av Riksdagen. Branschorganisationer och länsstyrelser kan samordna arbetet bland sina medlemmar och inom sina regioner. Markägarna måste sedan komma överens med nätägarna om vad som är lämpligt och vad som fungerar för just deras områden. / Earth’s natural mineral resources have, to some extent, already been used and depleted, and the future is both uncertain and debated. No one knows for certain exactly how much metal there is left in Earth’s crust, how much we can extract or for how long the resources are going to last. Meanwhile, we have installed ores of metal in our cities, in the form of electric cables, telecom cables and district heating pipes. Many of these are of course in use, but many have also reached end of life and been disconnected, and are thus available for recycling.The purpose of this study is to clarify barriers, drivers and enablers for metal recycling of disconnected underground infrasystems within the local electricity, telecom and district heating networks in Sweden. In order to do this, ten of Sweden’s largest owners of local underground electricity networks were asked e.g. about their routines and about projects where cables were taken up. The same companies were also asked about their district heating networks. Apart from these, the study included the telecom network owner Skanova, municipalities with connections to the ten electricity network companies, metal recycling companies, contractors and authorities. Furthermore, a literature study on metal recycling was conducted.The main drivers for taking up and recycling disconnected underground infrasystems proved to be economy, conflicts of space in the ground, rules and regulations in terms of legislations, contracts or company policies, and environmental impact risks. All of these, except for conflicts of space, could also, depending on the circumstances, be barriers for recycling. One important enabler is to know the exact position of the cables or pipes and that they don’t risk being confused with other cables or pipes.Presently, cables and pipes are commonly left in the ground for some time after they have been taken out of service. When they are eventually taken up, it is often done simultaneously with other digging operations along the cable or pipe. Environmental risks, conflicts of space and rules and regulations can force the excavation of cables and pipes, while economy, with current metal prices, is more of a barrier. If recycling of underground infrasystems is to become norm, the profitability needs to increase. This can occur through increased metal prices, use of alternative excavation methods, a wider view that takes into account that increased recycling can decrease the need for primary metal resources, or perhaps through subsidization of recycled metals. Tougher legislations could force a higher recycling rate, but in order to include all involved parts and not upset anyone, it is better to let the market drive and base it all on free will.If the recycling of underground infrasystems is to increase, efforts must be made on several different levels. New methods, developed by independent entrepreneurs, could make recycling more profitable. National goals and guidelines should be presented by the Swedish EPA, to guide and direct network owners and landlords. If financial instruments are needed, these must be decided upon by the parliament. Business associations and county administrations can coordinate the work among their members and within their regions. The landlords and the network owners must then agree on what is appropriate and applicable for their specific areas.

[pt] A presente tese tem como Leitmotiv o discurso fundador de Hans Staden acerca da terra e do homem no Brasil quinhentista. A passagem do século XV para o século XVI foi marcada pela descoberta e conquista do Novo Mundo. O processo colonizador dessas terras empreendido pelos europeus se deu, contudo, não apenas por meio de práticas de coerção e violência sobre os povos nelas existentes, mas também através da produção de consensos e convencimentos, sempre mediada pela construção de uma imagem do outro. A literatura da época, sobretudo os relatos de viagem, fornece amplo material a partir do qual se pode apreender essas imagens e compreender, por meio de ferramentas analítico-discursivas, o processo de construção imagética que se fazia do outro. Dentre as narrativas que chegaram até os dias de hoje, a wahrhaftige Historia und Beschreibung... de Hans Staden exerceu, sem dúvida, grande ressonância no imaginário social. Partindo, portanto, da Análise do Discurso de linha francesa, em especial das contribuições de Michel Pêcheux e Eni Orlandi, procura-se aqui analisar a narrativa elaborada por Staden, suas concepções acerca da terra e do homem no Brasil quinhentista, o processo de produção de sentido(s) desse discurso fundador e suas implicações no ensino do português como segunda língua para estrangeiros (PL2E). / [de] Die vorliegende Doktorarbeit hat als Leitmotiv den Gründungsdiskurs von Hans Staden uber Land und Mensch Brasiliens im 16. Jahrhundert. Der Übergang vom 15. zum 16. Jahrhundert ist von der Entdeckung und Eroberung der neuen Welt gepragt worden. Der von den Europäern unternommenen Kolonialisierungsprozess dieser Länder erfolgte jedoch nicht nur durch Zwangs- und Gewaltpraktiken gegenüber den darauf bestehenden Völkern, sondern auch durch die Herstellung von Konsens und Überzeugungen, die stets durch die Konstruktion eines Bildes des Anderen vermittelt wurden. Die Literatur der Zeit, insbesondere die Reiseberichte, bietet reichlich Material, woraus man solchen Bildern erfassen und den Konstruktionsprozess von Bildern des Anderen durch analytisch-diskursive Werkzeuge verstehen kann. Unter den Erzahlungen, die am heutigen Tag angekommen sind, hat die wahrhaftige Historia und Beschreibung… Hans Stadens groBe Resonanz in der sozialen Vorstellungskraft zweifellos ausgeübt. Ausgehend von der Diskursanalyse der franzosischen Linie, insbesondere aus den Beiträgen von Michel Pêcheux und Eni Orlandi, zielt die vorliegende Arbeit darauf ab, die von Hans Staden ausgearbeitete Erzählung, ihre Vorstellungen über Land und Mensch Brasiliens im 16. Jahrhundert, den Prozess der Produktion von Bedeutung(en) dieses Grundungsdiskurses und ihre Auswirkungen auf den Portugiesisch Unterricht als Zweitsprache fur Auslander (PL2E) zu analysieren.