Malmö stad ökar snabbt i population och planerar därför att fortsätta den pågående tätbebyggelsen innanför Yttre Ringvägen för att tillgodose boende och arbetstillfällen. Planeringen skapar en osäker framtid för grönytor i Malmö som redan idag har ett av Sveriges lägsta grönyta per capita. Att ha tillgång till kvalitativa grönområden omfattas bland annat av Globala målen. Stadsrum av grönska är många människors vanligaste interaktioner med naturen och är därför viktiga för människans naturkontakt. Studien undersöker arbetet med och åsikter kring att införliva mer vild stadsnatur för syftet att förbättra kvaliteten på Malmös natur i form av biologisk mångfald för att vild stadsnatur ska bidra till en ökad naturkontakt i staden. Arbetet med och åsikter om vild stadsnatur undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med invånare och stadsutvecklare i Malmö. Studien presenterar fyra teman som uppkommit vid intervjuerna om vild stadsnatur samt om möjligheten att knyta an till naturen i staden: naturkontakt, miljörättvisa, risk samt människans ambivalens gentemot naturen. Resultaten visar att konflikterna kring hur en stadsnatur får se ut samt huruvida en vild stadsnatur är farlig eller inte präglar diskussionen kring hur vi kan skapa en hållbar stadsutveckling om naturen inte får ta plats. Vidare visar diskussionen att man borde utöka arbetet inom stadsplanering med att främja naturkontakt för att den kan leda till miljövänligt beteende som främjar en hållbar stadsutveckling. Kunskapsförmedling om fördelar med vild stadsnatur bör även kommuniceras vidare till invånare för att öka en förståelse och acceptans till vild stadsnatur. / The city of Malmö is rapidly increasing in population and therefore plans to continue the ongoing dense development within the Yttre Ringvägen to accommodate housing and work opportunities. This development creates an uncertain future for green areas in Malmö, which already today has one of Sweden's lowest green areas per capita. Having access to qualitative green areas is covered by the Global Goals, among other things. Urban spaces of greenery are many people's most frequent interactions with nature and are therefore important for people's nature connectedness. The study examines the work with, and opinions about, incorporating more wild urban nature for the purpose of improving the quality of Malmö's nature in the form of biological diversity so that wild urban nature will contribute to increased nature connectedness in the city. The work with and opinions about wild urban nature were investigated through semi-structured interviews with residents and urban developers in Malmö. The study presents four themes that arose during the interviews about wild urban nature and the possibility of connecting with nature in the city: nature connectedness, environmental justice, risk and human ambivalence towards nature. The results show that the conflicts around what an urban nature is allowed to look like and whether a wild urban nature is dangerous or not characterize the discussion about how we can create sustainable urban development if nature is not allowed to take its place. Furthermore, the discussion shows that one should expand the work in urban planning to promote nature connectedness because it can lead to environmentally friendly behavior that promotes sustainable urban development. Knowledge transfer about the benefits of wild urban nature should also be communicated to residents to increase understanding and acceptance of wild urban nature.

Adapting urban planning policies to upcoming effects of climate change is becoming increasingly important to municipalities all over the world. Therefore, the purpose of this study is to examine how Jönköping municipality prioritizes sustainability dimensions in their planning of waterfront areas, as well as how they implement climate adaptation in their regulatory documents. To achieve the results for this study, a qualitative content analysis with predetermined codes has been used. The predetermined codes are based on a part of the analytical framework of the study, which is “Sustainable urban planning development framework”. The framework consists of four sustainability dimensions, environmental, social, economical, and planning, accompanied by subthemes and codes. Another analytical framework that has been used to analyze the results is the Sustainable Development Goals. The results of the study indicates that Jönköping municipality addresses the sustainability dimensions differently in their planning documents. The results of the study also demonstrates how Jönköping municipality incorporates climate adaptation strategies in a majority of their urban planning documents, with a significant focus on managing future flood risks.

L'objectif de cette thèse est d'analyser la mise en oeuvre de la notion de développement durable dans l'espace urbain et la pertinence de son application en urbanisme. À partir d'une observation comparée qui prend pour cadre empirique deux terrains, Nîmes (France), et Sherbrooke (Québec, Canada), cette recherche étudie la problématique de l'appropriation de la notion de développement urbain durable dans les représentations des acteurs locaux, son intégration dans la planification territoriale, et son éventuelle traduction en projets urbains « durables ». En effet, si le cadre des réglementations nationales mises en place au cours des dernières années, tout comme les volontés et les orientations exprimées au niveau des organismes internationaux, font de la notion de développement durable un véritable outil d'aménagement du territoire, son appropriation et sa traduction concrète en projets opérationnels au niveau local peinent à être visibles.Cette recherche montre, que l'utilisation par les acteurs locaux de cette notion répond à l'injonction des protocoles internationaux, de la loi et de la réglementation en vigueur. Ce qui implique un ensemble de procédures, d'ingénierie, de moyens et de savoir-faire à s'approprier à l'échelle locale. Elle démontre que ces stratégies conçues au niveau des échelles supra locales, sont souvent incompatibles avec les réalités locales. Cela interroge la capacité de la notion de développement durable à atteindre les objectifs attendus, et met en cause sa pertinence comme notion majeure dans le développement territorial. / The objective of this thesis is to analyze the implementation of the notion of sustainable development in urban areas and the relevance of its application in urban planning. On the basis of a comparative observation of two case studies, Nimes (France) and Sherbrook (Quebec, Canada), the research analyses how the local actors appropriate the concept of sustainable development, its integration in the process of urban planning, and its translation in sustainable urban project. Even if the national and international guidelines and regulations developed in recent years, purse the integration of the notion of sustainable development into urban planning, its appropriation and translation into concrete operational projects at the local level is still limited.This research shows that the adoption of the concept of sustainable development by local actors is largely provoked by the injunction of the international protocols, national laws and regulations. This process implies the local adoption of a new set of procedures, engineering, resources and expertise. Yet the strategies that are developed at national level are often incompatible with the local realities. Therefore, the thesis questions the ability of the concept of sustainable development to achieve the expected goals and its relevance as a major concept in urban development.

Det är endast mark som ägs av kommunen som kan markanvisas och när kommunen markanvisar finns det olika förfaranden som de kan välja att använda sig av; ett av dessa förfaranden är markanvisningstävlingar. Oftast gäller det speciella områden där kommunen har en vision och grundidé om hur området ska utformas. Kommunen sätter ihop ett tävlingsprogram och låter byggherrarna utforma sina bidrag som sedan bedöms av kommunen efter de uppsatta kraven i tävlingsprogrammet. Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges kommuner utformar sina markanvisningstävlingar samt klargöra vilka typer av krav som kommunerna ställer på byggherrarna i tävlingsprogrammen för markanvisningen. Sveriges 290 kommuner har kontaktats varav 200 stycken har svarat på frågan om de använder sig av markanvisningstävlingar eller ej. Undersökningen visar att 43 kommuner har genomfört markanvisningstävlingar från 1 januari 2015 och framåt. Totalt sett har 57 stycken tävlingsprogram granskats. Vidare visar resultatet av undersökningen att kommunerna ställer en rad olika typer av krav, vissa mer specificerade än andra. Resultatet visar också att kommunerna ställer krav som går utöver deras befogenheter, alltså att de bryter mot särkravsförbudet i 8 kap. 4 a § PBL. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kommunerna strävar i samhällsbyggnadsprocessen att uppnå hållbarhetsmålen. I arbetet med detta ställer kommunerna höga krav på att bebyggelsen ska bidra till en god bebyggd miljö samt en modern hållbarhetsstad. / Land allocations can only be performed by the Swedish municipalities on the land they themselves own. When the municipalities design a land allocation, they have different types of procedures to choose from. One of these is called land allocation competition, when chosen its often for an area which the municipality already have formed a vision regarding what it should become. A competition program is created with certain demands set by the municipality, following the developers create a design for the area and present this. Subsequently the municipality consider the designs and choses the one which falls best in line with the competition program. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities frame the land allocation competitions, and which types of demands they outline in the competition programs. All 290 Swedish municipalities were contacted and 200 of them responded on whether they use land allocation competitions, in total 43 municipalities use such. The study only contains land allocation competitions that have been completed after January 1st, 2015. A total of 57 land allocation competitions have been examined.The result of the study shows that the Swedish municipalities requires different types of demands, some more specified than others. It can also be shown that demands are outlined which extends beyond such defined in the Swedish constitutional law and the planning and building act. In conclusion, municipalities strive to reach goals of sustainable development in the process of building a city. Municipalities demands that exploitation contribute to a sustainable urban planning and design.

近二十年來，環境低碳永續思潮可謂國際城市規劃顯學，各國在城鄉及建築規劃領域之設計思維及技術手法也積極提升，日益精進。台灣政府也不自外於此風潮，施政走向積極回應此地球公民責任，將節能減碳、綠色永續列為政府規劃標案之關鍵議題。工程顧問業面對此項國際競爭挑戰，應透過設計思考程序來養成工程師永續思維，建立解析環境永續低碳議題之整合規劃能力，為本研究之主要研究動機與目的。 本研究爰引歐盟生態城市規劃流程為基礎，導入設計思考理念與手法，建立一套具備全球生態城市規劃思潮、可科學化具體操作雙重特點之整合規劃作業程序。同時，透過平潭總體規劃國際競圖案之實際操練，讓設計團隊體驗在嚴謹的論證前提框架內，藉由科學程序引導，激發出創新提案，也讓設計者體認到整合規劃之必須與重要度。 建置永續城市規劃整合模型亦為本研究之重要成果，主要功能係可檢核運算規劃方案對生態永續層面之達成率。此整合模型以歐盟生態城市規劃流程為主要框架，再納入國內生態社區評估系統之分項指標，兼俱國際前瞻思潮、與國內既有評估系統儘量相容兩項特性。另為因應不同規模尺度規劃任務之精細度要求，將整合模型區分成快速評估及詳實評估兩種版本，並以江蘇啟東濱江新城總體規劃案進行快速評估版之實證演算。 本研究將設計思考導入城市規劃實質作業，誠屬首創，研究成果所建立之整合規劃作業程序與永續城市規劃整合模型，亦屬城市規劃在製程(Process)與供應(Offering)兩類項之創新突破。未來，將持續進行相關專業評估指標之細化、模型執行電腦程式化、成果數值轉化等模型優化擴充，俾使成為引導永續規劃之重要專業工具，戮力工程顧問應盡之企業社會責任。 關鍵詞：生態城市規劃流程、設計思考、永續城市規劃 / During the past two decades, the low-carbon-emission and sustainability should be the two most important issues of urban planning, while all the theory and technical approach related to urban planning are enhanced increasingly sophisticated. Taiwan government is also engaged in this trend. For actively responding to the responsibility as an international citizen, energy saving, carbon reduction, and green sustainable development are requested as key issues of government tenders. Facing these international challenges, how engineering consultancy to develop the integrated planning capability through design thinking process to resolve environmental sustainability and low-carbon agenda, is the principal motive and purpose of this research. Based on the EU eco-city planning process, the integrated planning standard process is established through the concept of design thinking and practices. The global eco-city planning concept and scientific specific operation are both characteristics of this comprehensive planning procedure. Besides, through the practical exercises of Ping-tan conceptual master planning international competition, the design team is experienced how an innovation proposal could be created in this rigorous scientific procedure and the synergy of integrated planning. Establishing the sustainable urban planning integrated model is the important result of this research. This model could evaluate the sustainability commitment of each planning alternatives. The model is developed with the main framework of the EU eco-city planning process and detailed indicators of EEWH-EC model. Taking into account the international forward-looking thought and compatible with the local EEWH-EC model are two significant characteristic of this integrated model. This integrated model is functionally developed into two versions, rapid assessment and detailed assessment, to cope with the different scale of planning tasks. In addition, the rapid assessment version is implemented for the Qi-Dong Riverside new district conceptual master planning project. In this research, the design thinking initiated into urban planning process is a pioneering undertaking. The two findings of this research, integrated planning standard process and sustainable urban planning integrated model, are having innovation breakthrough each other in process and offering of urban planning. The further expansion of the model, Including professional assessment indicators refinement, computer programming implementation, and the output solution formation, will be continued. In the future, the model is expected to be optimized as an important tool for urban planning. It will be the best practice of corporate social responsibility for engineering consultancy. Keywords： eco-city planning process, design thinking, sustainable urban planning

Notre recherche s'inscrit dans le cadre de la problématique générale du développement et de la ville durable. En partant de l’analyse de notre environnement construit et notamment des réponses architecturales et urbaines à apporter en vue de diminuer de façon significative les émissions des gaz CO2, limiter l'effet de serre et préserver la biodiversité, nous nous sommes attachés à l'étude d'un écoquartier situé dans une ville emblématique du point de vue écologique, celle de Grenoble, et dans l'un de ses espaces urbains : la caserne de Bonne. Nous sommes partis de l'hypothèse que c'est tout d’abord au plan local, puis régional et national que l’on devra élaborer et mettre en pratique des solutions adaptées pour lutter contre toutes les formes de pollution, créer et innover en matière d'énergie renouvelable, tout en diminuant de façon progressive l'usage des énergies fossiles. C'est en tant qu'architecte urbaniste praticien que nous avons voulu apporter notre contribution dans ce domaine, en optant pour une analyse approfondie de l’écoquartier de l'ancienne caserne de Bonne à Grenoble. / Our research addresses the general issue of urban development and how to design sustainable cities through architecture and town planning. Our analysis focused on a study of caserne de Bonne, an ecodistrict located in Grenoble, which is an emblematic city from an ecological viewpoint. Our task was to significantly reduce CO2 gas emissions, limit the greenhouse effect, and preserve biodiversity. We developed our hypothesis to devise satisfactory solutions to fight pollution, reduce the use of fossil fuels, and create innovative ways to employ renewable energy. Our program will start locally, then expand on a regional and national level. We observed that in residential districts, remedies such as reducing transportation generated pollution, conserving energy, treating household waste, and other parameters,can be scaled up and implemented regionally and nationally. As architect and urban planner, we wanted to contribute to this field by providing an analysis of Bonne ecodistrict.

Denna rapport tar avstamp i forskning om resiliens och ekosystemtjänster. Vidare syftar studien till att framställa en grundläggande grönytefaktor-modell för att främja resiliens genom att undersöka vilka grönytefaktorer som ska finnas med. För att besvara frågeställningen: Vilka grönytefaktorer ska finnas med i den grundläggande modellen för att främja högre resiliens i staden?tillämpas de kvalitativa metoderna innehållsanalys och fokusgrupp. Innehållsanalysen innefattar en tematisk analys över Stockholm, Göteborg och Malmös befintliga grönytefaktor-modeller och fokusgruppen består av tjänstemän från Norrköpings kommun. Det empiriska materialet kopplas till det teoretiska ramverket om resiliens och mynnar ut i en framställd grundläggande grönytefaktor-modell som utgår från de tre perspektiven: sociala värden, biologisk mångfald och klimatanpassning. De grönytefaktorer som resultatet av rapporten visat bidrar till högre resiliens och som integrerats i den framtagna grundläggande modellen är: genomsläppliga ytor, gröna markytor, träd, nya träd, bevarade träd, buskar, gröna tak, gröna väggar, dammar, vattendrag och diversitet i grönska. / This report aims to examine what a fundamental biotope area factor (BAF) should contain to support resilience in urban areas based on scientifical studies on resilience and ecosystem services. To be able to address this issue the qualitative methods content analysis and focus group have been used. The content analysis consists of three existing municipal BAF-models from Stockholm, Gothenburg and Malmö. The result of the focus group is based on the experience and knowledge of five officials at the municipality of Norrköping planning office. This study’s empirical material is linked to the theoretical framework of resilience and is the foundation for the BAF-model in the report which is based on the three perspectives: social values, biodiversity and climatization. The factors that this report has found increase resilience in urban areas are: permeable areas, green ground areas, trees, new trees, preserved trees, shrubbery, green roofs and walls, ponds, water courses and diversity in greenery.

There has been a continual emergence of shopping centres in the 21st century. In recent years the prevailing shopping centres have been designed as an indispensable part of city centres having all the urban elements and qualities of traditional streets in combination with convenience, commercial efficiency, and high functioning design. The evolving shopping malls are challenged to add diversity to the range of shopping facilities and add on to the new experience keeping up with the ever-changing trends in society. This study aims to investigate if shopping malls are over-managed consumer spaces embedded in privatisation and commercialisation, thus creating a hindrance for true public spaces to emerge, or do they have a possibility of becoming a real public realm with true public spaces. Two case studies of shopping centres provided valuable insights on how stakeholders pursued planned public spaces in shopping centres and how the public perceives them. The placemaking model, highlighting the fundamental rights in a public space by covering the tangible and intangible aspects, has been central to this research. The results indicate that the malls should integrate more into the cities. They should focus on incorporating adaptive flexibility with the diversity of usage inclusive of changing demographics and increased urbanisation, which means a greater need for public spaces for mingling and congregation. / Det har skett en ständig uppkomst av köpcentra under 2000-talet. Under de senaste åren har de rådande köpcentrumen utformats som en oumbärlig del av stadskärnan med alla urbana inslag och kvaliteter av traditionella gator i kombination med bekvämlighet, kommersiell effektivitet och hög fungerande design. De utvecklande köpcentrana utmanas att lägga till mångfald i utbudet av shoppingfaciliteter och lägga till den nya upplevelsen som följer de ständigt föränderliga trenderna i samhället. Denna studie syftar till att undersöka om köpcentra är överhanterade konsumentutrymmen inbäddade i privatisering och kommersialisering, och därmed skapa ett hinder för att verkliga offentliga utrymmen dyker upp eller har de en möjlighet att bli en riktig allmänhet med verkliga offentliga utrymmen. Två fallstudier av köpcentrum gav värdefull insikt om hur intressenter förföljde planerade allmänna utrymmen i köpcentra och hur allmänheten uppfattar dem. Platsframställningsmodellen, som belyser de grundläggande rättigheterna i ett offentligt rum genom att täcka de konkreta och immateriella aspekterna, har varit centralt i denna forskning. Resultaten indikerar att köpcentra bör integreras mer i städerna. De bör fokusera på att integrera anpassningsbar flexibilitet med mångfalden av användning inklusive förändrad demografi och ökad urbanisering, vilket innebär ett större behov av offentliga utrymmen för mingling och församling.

Planeten blir allt varmare, luften mer förorenad och städerna trängre, men trots en överväldigande enighet kring att samhället måste förändras går arbetet trögt. Beslutsfattare på både lokal och nationell nivå sätter ständigt upp nya hållbarhetsmål, men det är tydligt att de förorenande och platsineffektiva bilarna fortsatt tar en central roll i det urbana landskapet. Hur kommer det sig att man, trots en medvetenhet om att bilismen måste minska, fortsatt planerar städer där parkering får ta upp värdefull yta på bekostnad av människan, naturen och klimatet? Arbetet syftar till att undersöka dagens parkeringsplanering med fokus på att identifiera och förstå de hinder som motverkar en hållbar stadsutveckling. Rapporten utforskar via intervjuer med planerare och forskare samt en fallstudie varför man idag planerar med relativt höga parkeringstal i samhället och specifikt i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Resultatet vägs mot nutida teorier kring beteende, klimatförändringar och hållbarhet för att belysa de problem som dagens parkeringsplanering orsakar samt de hinder som gör att planeringen inte bidrar till att miljö- och hållbarhetsmål uppfylls. Resultatet visar att det bland planerare finns en vilja att utforma hållbara lösningar, men de goda intentionerna hindras till följd av tre huvudsakliga systemfel. Till att börja med är regelverket föråldrat och möjliggör en ohållbar planering, vidare är planeringsansvaret utspritt och decentraliserat vilket hindrar bra helhetslösningar och slutligen finns det en rädsla bland beslutsfattare för att bli kritiserad av stadens medborgare. Avslutningsvis kan man konstatera att planeringen idag fokuserar på att tillfredsställa ett upplevt bilbehov, snarare än att fokusera på hållbara mobilitetstjänster som inte påverkar klimatet lika negativt. / The planet is getting warmer, the air more polluted and our cities are becoming more crowded but despite a broad consensus regarding the need for change, development is slow. Politicians and decision-makers are continuously setting targets for sustainability, but it is evident that polluting and space-inefficient cars still take a central role in the urban landscape. How is it that, despite the awareness of a needed reduction in car use, urban planning still revolves around constructing parking spaces and giving cars a central place in people’s lives? This thesis aims at exploring the parking planning of today, with a focus on identifying and understanding obstacles to sustainable urban development. The report examines why high parking norms are still used, through interviews with both planners and researchers and a case study of Stockholm Royal Seaport. The results of the study are analysed and compared to contemporary theories on behaviour, climate change, and sustainability to highlight the problems that exist within today's system and the obstacles that hinder the achievement of the sustainability goals. The result of the thesis acknowledges an existing will among planners to design sustainably but also shows that good intentions often are obstructed by three systematic problems. Firstly, old and dated regulation enables the overexploitation of parking spaces, secondly, a decentralised process hinders complete all-around solutions and lastly a political fear of being criticised by residents waters down sustainable measures. One can conclude that today's planning focuses on satisfying a perceived need for parking rather than offering attractive and sustainable mobility solutions that are better for the planet.

Flertalet studier har visat att social hållbarhet inte har fått samma uppmärksamhet som ekologiskoch ekonomisk hållbarhet vilket bland annat kan bero på att begreppet inte har en klar definitionoch att många dimensioner inkluderas. Trots det står den sociala dimensionen högt upp påagendan i Sverige och samhällsplaneringen anses vara en utav de processer som kan bidra till ettmer hållbart samhälle. Det finns dock ett behov av att arbeta mer systematiskt för socialhållbarhet genom att använda olika metoder och verktyg i praktisk samhällsplanering. Syftet med studien är att undersöka utmaningar för social hållbarhet i stadsplanering samt vilkaverktyg som används för att bemöta utmaningarna. Vidare är syftet att undersöka och utvärderahur social hållbarhet hanteras i projektet Älvstaden i Göteborg, samt hur deras arbete kanförbättras. Metoderna som används i studien är kvalitativa – en litteraturstudie genomfördes föratt undersöka utmaningar och verktyg för social hållbarhet och semistrukturerade intervjuerutfördes med tjänstepersoner inom projektet Älvstaden för att undersöka deras arbete med socialhållbarhet. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns flera komplexa utmaningar och hinder försocial hållbarhet i stadsplanering. Människans livskvalitet och behov bör vara utgångspunkten,det finns en brist på helhetssyn, systemtänk, samverkan och deltagande. Dessutom finns det enrumslig uppdelning i städerna och litteraturen ser även att sambandet mellan social och ekologiskhållbarhet inte hanteras tillräckligt. Vidare visar resultatet att de verktyg som används för socialhållbarhet i stadsplanering är sociala konsekvensanalyser, stadsrums-och stadslivsanalyser,checklistor och indikatorer, certifieringssystem, analys av ekosystemtjänster samtmedborgardeltagande. Utmaningarna för social hållbarhet är komplicerade och det somverktygen tillhandahåller täcker inte in alla aspekter. Det krävs troligtvis mer än specifikaverktyg och många frågor kan istället behöva hanteras på en politisk nivå. Verktyg kan dock varatill hjälp för att analysera, diskutera och synliggöra sociala frågor. Projektet Älvstaden i Göteborg är Nordens just nu största stadsutvecklingsprojekt och däranvänds bland annat ett verktyg för att mäta kvalitet och social hållbarhet genom mätbaraindikatorer. Indikatorerna är baserade på Vision Älvstaden och utgår från tre olika strategier.Intervjustudien visar att social hållbarhet definieras på lite olika sätt inom projektet och fleramenar att det är ett svårdefinierat begrepp. Intervjudeltagarna anser dock att det är ett viktigtbegrepp att arbeta med och att verktyg är nödvändiga. Det verktyg som används inom projektetanses vara bra då det visar en visuell bild av resultatet, men behöver utvecklas i vissa delar för atttäcka in fler aspekter. / Several studies have shown that social sustainability has not received the same attention asecological and economic sustainability, which may be due to the fact that the concept does nothave a clear definition and that many dimensions are included. Despite this, the social dimensionis high up on the agenda in Sweden and urban planning is considered one of the processes thatcan contribute to a more sustainable society. There is however a need to work moresystematically for social sustainability by using different methods and tools practically in urbanplanning. The purpose of the study is to investigate challenges for social sustainability in urban planningand which tools are used to address the challenges. Furthermore, the purpose is to investigate andevaluate how social sustainability is handled in the project Älvstaden in Gothenburg, and howtheir work can be improved. The methods used in the study are qualitative - a literature studywas conducted to investigate the challenges and tools for social sustainability and semistructuredinterviews were conducted with people within the project Älvstaden to investigatetheir work on social sustainability. The results of the literature study show that there are several complex challenges and obstaclesfor social sustainability in urban planning. The human quality of life and needs should be thestarting point, there is a lack of a holistic view, system thinking, collaborations and participation.In addition, there is a spatial division in the cities and the literature also shows that theconnection between social and ecological sustainability is not sufficiently addressed.Furthermore, the results show that the tools used for social sustainability in urban planning aresocial impact assessments, urban space analyses, checklists and indicators, certification systems,analysis of ecosystem services and civic participation. The challenges of social sustainability arecomplicated and what the tools provide does not cover all aspects. It is probably required morethan specific tools to meet the challenges and many issues may need to be handled at a politicallevel. However, tools can help to analyse, discuss and make social issues more visible. The project Älvstaden in Gothenburg is the Nordic region's largest urban development project atthe moment and there, among other things, a tool for measuring quality and social sustainabilitythrough measurable indicators are used. The indicators are based on a vision for the project withthree different strategies. The interview study shows that social sustainability is defined indifferent ways among the participants and several believe that it is a difficult concept. Theinterviewees mean, however, that it is an important concept to work with and that tools arenecessary. The tool used within the project is considered to be good as it shows a visual image ofthe results, but needs to be developed in certain parts to cover more aspects.