Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder. Samtliga lärare har dock uppgett att de använder sig av kapitelböcker i sin undervisning. Vidare är samtal kring böcker något lärarna ofta nämner. Ett flertal lärare benämner det som boksamtal medan några lärare inte benämner det alls. Av studiens resultat att döma är lärarnas syften med högläsningen att väcka ett läsintresse, ge barnen ett större ordförråd samt utveckla och skapa en läsförståelse hos barnen. Lärarna menar att högläsning ger barnen ett större ordförråd, utvecklad läsförståelse samt ett större läsintresse. Ett fåtal lärare bedömer att högläsningen lär barnen om inlevelse vid högläsning och att betona ord, kunskap och förståelse om omvärlden, kunskap om berättelsestrukturer samt att stavningen förbättras. Studien har visat att högläsning är en undervisningsform som oavsett om man som lärare medvetet eller omedvetet arbetar med högläsning och effekterna av den, så gynnar den barnens utveckling på olika sätt. Således bör alla verksamma lärare i skolan vara medvetna om och ha kunskaper om högläsningens positiva effekter.

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det nationella provets olika syften och om frågor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare. Jag har i detta examensarbete kommit fram till att det inte finns några påtagliga motsättningar mellan det nationella provets olika syften. Det finns dock problematik knuten till att lärare rättar de nationella proven. Jag har också kommit fram till att lärare anser att det nationella provets bedömning och resultat både anses vara tillförlitliga och inte tillförlitliga. Mina intervjuer har även påvisat att lärare anser att det nationella provets betyg och slutbetyget i årskurs nio inte är jämförbara.

<p>Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. </p><p>Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse). </p><p>Datainsamlingen har skett med en etnografisk metod där observationer, informella intervjuer och formella intervjuer har följt varandra. Analysen har skett med hjälp av procedurer som hämtats från grounded theoryansatsen där kodning och kategorisering av data har följt metodens mönster. De kategorier som växt fram är ett steg på vägen till en teorigenerering. Resultatet visar att det finns två huvudkategorier då det gäller lärares vägar till fostran, explicit och implicit påverkan. Explicit påverkan sker i form av värderingsöverföring och negativ och positiv förstärkning. Implicit påverkan sker med hjälp av det sociala klimatet, arbetssättet och materiella miljön. Studien visar att lärare är personliga i sin fostran av elever och att de fostrar på både ett medvetet och ett omedvetet sätt. Studien bekräftar annars den refererade litteraturen vad gäller lärares vägar till fostran av elever i klassrummet.</p>

Sammanfattning/AbstractDenna uppsats erbjuder en skalbar lektionssekvens som på ett adekvat pedagogiskt sätt introducerar elever på teknisk linje till att anamma dynamiska agila projektarbetsformer som utnyttjas inom näringslivet för att få fram nya produkter och tjänster. Detta är centralt för att uppfylla de krav som finns på teknikutbildningen på gymnasienivån och utgörs av att eleverna ska få förmåga att arbeta tillsammans i projektform för att lösa realistiska problem och sedan använda sig av teknikutvecklingsprocessen för att ta fram användbara lösningar.Uppsatsen presenterar det pedagogiska konceptet med organiserade syften för att få eleverna att förstå de begrepp och principer som utgör de centrala delarna av denna arbetsform. Konceptet bygger på närliggande och övergripande syften där målet är att det närliggande syftet blir ett fruktbart mål-i-sikte för eleverna samtidigt som det görs kontinuerligt med övergripande syfte. För ett antal aktuella begrepp och principer presenters ett antal alternativa närliggande syften med avsikten att underlätta och stimulera pedagogens möjlighet att utnyttja detta koncept för att förbättra undervisningen vad gäller agila projektformer.För att tillgodogöra sig denna arbetsform på ett effektivt sätt krävs enligt den didaktiska litteraturen att eleverna utvecklar en produkt/tjänst som löser ett problem inom ett definierat område. Detta innebär att eleverna inom ramen för lektionssekvensen dessutom får utveckla förmågan att brottas med autentiska problem där de får söka sig fram till en lösning samtidigt som de får ta del av kollegialt lärande. Detta är väsentliga byggstenar för att tillgodogöra sig teknisk kunskap och utgör ett sekundärt lärandemål med lektionssekvensen.

Denna litteraturstudie ämnar behandla syftet med att undervisa systematisk undersökning i årskurserna 4–6 i de naturvetenskapliga ämnena samt att lyfta potentiella utmaningar som läraren kan ställas inför vid undervisningen. Systematisk undersökning är en positiv arbetsmetod som leder till att eleverna utvecklar sin förståelse för naturvetenskap samt ökar elevernas intresse och motivation för ämnet. I läroplanen framkommer det tydligt att en av de förmågorna eleverna ska utveckla är att genomföra systematiska undersökningar. Däremot undviker många NO-lärare att arbeta med systematiska undersökningar fastän det är ett krav i läroplanen på grund av brist på kunskap om användandet av laborationer. Därför var det intressant att undersöka potentiella syften och utmaningar som läraren stöter på vid undervisningen av systematiska undersökningar för att underlätta deras arbete. Metodens urval av artiklar har skett målstyrt, artiklarna har även bearbetats och analyserats utifrån den tematiska analysen. I resultatdelen framkom de viktiga syftena som ligger bakom arbetet med systematiska undersökningar såsom; att utveckla elevernas begrepp och fenomen. Vidare framkom det även några utmaningar som läraren ska vara medveten om när hen undervisar i systematiska undersökningar såsom; att få tiden att räcka till.  Studien hjälper läsarna att få en helhetsbild och förståelse för viktiga syften och utmaningar som framkommer vid undervisningen av systematiska undersökningar, för att öka intresse och motivation att undervisa mer i ämnet.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The subject for this thesis is the Swedish gaming monopoly. This thesis describes the Swedish legislation that regulates the market for gaming in Sweden. The European legislation is also explained in the thesis; both the rules in the EC treaty and the rulings made by the EC court of justice (ECJ). The purpose with this is to see if the Swedish legislation can be upheld considering the rules set up by EC law. The second part of the thesis is focused on the actuality of the problem and the future possibilities for the regulation. In this part it is presented, among other things, a law proposal that regulates the gaming market from the point of view that corresponds with my analysis of the thesis overall.</p><p>Gaming monopolies falls under the rules of services in article 49 in the EC treaty. To the rules in article 49 come the possibilities to exceptions in article 46. The ECJ has also extended these exceptions to other circumstances then the ones that are determined by the EC treaty. It is under these extended exceptions that the Swedish gaming monopoly should be evaluated. The ECJ has to this day not rejected any national gaming monopoly resembling the Swedish monopoly, but the ECJ has clarified more and more the prerequisites from which a gaming monopoly could be regulated. One of the purposes, if not <em>the</em> purpose, with the Swedish regulation has under a long time been to collect money for the government. This is very interesting due to the fact that the ECJ has expressed that economic motives cannot be the real justification for the restrictive policy adopted. It can only be accepted if it is an incidental beneficial consequence. The Swedish gaming monopoly can be criticized for this, and from other points of view.  </p><p>The conclusion in this thesis is that the Swedish gaming monopoly, as it is designed today, should not be acceptable considering the EC law. A change is therefore necessary, making the Swedish regulation more conformed to EC law. The proposal presented in this thesis is to open the market for other operators, making it a market exposed for competition. The legislation should, of course, still be there regulating the operators that get the necessary permit. Though getting the permits should, in contrast to today, undergo a general test. A new law is also suggested. This law focuses on merchandising of gaming products.</p>

Abstract The subject for this thesis is the Swedish gaming monopoly. This thesis describes the Swedish legislation that regulates the market for gaming in Sweden. The European legislation is also explained in the thesis; both the rules in the EC treaty and the rulings made by the EC court of justice (ECJ). The purpose with this is to see if the Swedish legislation can be upheld considering the rules set up by EC law. The second part of the thesis is focused on the actuality of the problem and the future possibilities for the regulation. In this part it is presented, among other things, a law proposal that regulates the gaming market from the point of view that corresponds with my analysis of the thesis overall. Gaming monopolies falls under the rules of services in article 49 in the EC treaty. To the rules in article 49 come the possibilities to exceptions in article 46. The ECJ has also extended these exceptions to other circumstances then the ones that are determined by the EC treaty. It is under these extended exceptions that the Swedish gaming monopoly should be evaluated. The ECJ has to this day not rejected any national gaming monopoly resembling the Swedish monopoly, but the ECJ has clarified more and more the prerequisites from which a gaming monopoly could be regulated. One of the purposes, if not the purpose, with the Swedish regulation has under a long time been to collect money for the government. This is very interesting due to the fact that the ECJ has expressed that economic motives cannot be the real justification for the restrictive policy adopted. It can only be accepted if it is an incidental beneficial consequence. The Swedish gaming monopoly can be criticized for this, and from other points of view.   The conclusion in this thesis is that the Swedish gaming monopoly, as it is designed today, should not be acceptable considering the EC law. A change is therefore necessary, making the Swedish regulation more conformed to EC law. The proposal presented in this thesis is to open the market for other operators, making it a market exposed for competition. The legislation should, of course, still be there regulating the operators that get the necessary permit. Though getting the permits should, in contrast to today, undergo a general test. A new law is also suggested. This law focuses on merchandising of gaming products.

Digitala verktygs användning i skolor och av lärare ökar stadigt. Det är därför viktigt att kunnaredogöra för hur och när dessa digitala verktyg kan användas på ett didaktiskt sätt för att maximeraderas effektivitet. För att kunna göra detta är ett nödvändigt första steg att identifiera de didaktiskasyften lärare använder digitala verktyg för. Ett fokus på dom didaktiska hur-, vad- och varför-frågornahar legat till grund för studiens analys. Åtta gymnasielärare i biologi i Stockholm har kvalitativtintervjuats. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med en tematisk analys. Resultatetvisade att lärarnas didaktiska syften till stor del fokuserade på hur-frågan och hur undervisningenkunde tillgängliggöras för eleverna med hjälp av bilder, animationer, kommunikationsverktyg ochsimuleringar. Tidigare studier har visat att ökad kunskap och självförtroende hos lärare vidanvändningen av digitala verktyg kan öka verktygens effektivitet och motivationsförmåga hoseleverna. Denna studie kan ses som ett första steg i vart och hur en vidareutveckling av didaktisk ochdigital kompetens i användandet av digitala verktyg hos skolor och lärare kan se ut.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur Organiserande syften kan användas som stöd för didaktisk analys och design av kemiundervisning i förskolan som tar utgångspunkt i faktaböcker. Som forskningsansats har vi använt oss av aktionsforskning och inom ramen för detta gjordes en didaktisk modellering där vi exemplifierat hur den didaktiska modellen Organiserande syften kan användas som stöd i planering, genomförande samt utvärdering av undervisning i förskolan. Utifrån detta har vi i vår studie genomfört två undervisningscyklar och påbörjat en tredje där vi systematiskt har planerat, agerat, observerat och reflekterat med hjälp av begrepp som kopplas till den didaktiska modellen Organiserande syften: övergripande syfte, närliggande syfte och kontinuitet. Datainsamlingen skedde genom observation under undervisningsaktiviteterna. Aktiviteternas huvudfokus var vattnets olika faser och riktade sig till barn i åldern tre – fem år. I resultatet kunde vi se att när den didaktiska modellen Organiserande syfte användes som ett didaktiskt verktyg var denna ett stöd i utvecklingen samt förbättringen av undervisningen. Modellen hjälpte oss vid planering av aktiviteterna och synliggjorde genom övergripande och närliggande syften på vilket lärandeobjekt eller område som skulle vara i fokus. Analysen av undervisningscyklarna visade på vilka förbättringar som behövde göras inför nästkommande cykel för att det skulle utgå från barnens livsvärld samt utmana till nya upptäckter. Slutsatsen i denna studie påvisar att organiserande syften kan vara ett stöd för pedagoger i förskolan att designa, analysera samt utveckla undervisningens kvalité. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how the didactic model organizing purposes can be used in preschool, as support in didactic analyzis and design of chemistry teaching based on non-fictional books. As a research approach, we utilized action research and within this structure didactic modeling was done. We exemplified how organizing purposes can be used as support in planning, implementation and evaluation of preschool teaching. Within this systematically planned, acted, observed and analysed two teaching cycles and planned a third by using the concepts that are linked to the model organizing purposes: ultimate purposes, proximate purposes and continuity. Data was collected through observation of the teaching activities that were carried out. The activities refer to different phases of water and was aimed at children aged three to five years. The results of this study show that using the didactic model organizing purposes as a didactic tool supports the improvement and development of teaching in a preschool environment. The model supported us in the planning of the activities by bringing light to which learning objects or area should be in focus, through the concepts ultimate and proximal purposes. Our analysis of the teaching cycles showed what improvements needed to be made. Improvements that would make the activities better based on children’s knowledge as well as challenge them to make new discoveries. The conclusion of this study shows that organizing purposes can act as support for preschool educators when designing, analyzing and developing the quality of teaching.

Forskning visar att bildskapande kan användas på många olika sätt. I fritidshemmet är det vanligt att man utgår ifrån läroplanen när man planerar aktiviteter som rör bild. Även elevers intressen och behov ligger till grund för hur man arbetar. Utifrån de syften pedagoger har med en bildaktivitet formas aktiviteten. Med hjälp av denna studie ville vi få en djupare förståelse för varför fritidslärare arbetar med bild. Ämnet har undersökts genom intervjuer med fem lärare i fritidshem. Resultatet visar att bildaktiviteter i fritidshemmet kan användas för att ge elever utvecklad förståelse för människors olika förutsättningar och att elevernas intresse ofta ligger till grund för vilka aktiviteter som genomförs. Även pedagogens utbildning i och intresse av bild påverkar arbetet.