• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 363
  • 84
  • Tagged with
  • 447
  • 191
  • 172
  • 148
  • 115
  • 111
  • 107
  • 93
  • 83
  • 72
  • 71
  • 53
  • 52
  • 47
  • 37
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
231

Att inte passa in i skolans system : Fem livsberättelser om skolfrånvaro.

Björklund, Helena, Maria, Jängnemyr January 2020 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vad skolfrånvaro kan bero på samt vilka faktorer som hade främjat skolnärvaro hos respondenterna som deltagit i föreliggande studie. Studien använde sig av livsberättelse som metod, där fem tidigare hemmasittare i åldern 17-29 år  berättade om sina erfarenheter och upplevelser kring skolfrånvaro samt vad de ansåg hade kunnat hjälpa dem att fullfölja sin utbildning. Resultatet analyserades med stöd av allmän systemteori samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet av studien visade att det finns flera orsaker till respondenternas skolfrånvaro. Oftast förvärrades situationen av bristen på samverkan mellan olika aktörer som till exempel: skola, hem och BUP. Samtliga av respondenterna angav ångest och psykisk ohälsa som en bidragande orsak till sin skolfrånvaro. Studien visade också  att det är viktigt med tidiga insatser, samverkan och anpassningar för  att motverka en hög skolfrånvaro. Enligt respondenterna var familjens stöd viktigt för att de skulle närvara och fullfölja utbildningen. Respondenterna lyfte även relationerna mellan lärare och elev som en framgångsfaktor för att främja skolnärvaro.
232

Den fula grödans öde - En studie om svinn av grödor i primärproduktionen

Dahling, Sofia, Lundgren, Kajsa January 2019 (has links)
En av människans stora utmaningar för att kunna säkerställa framtidens matbehov är inte att använda mer investeringar och fysiska insatser för att öka livsmedelsproduktionen, utan istället att ta vara på den mat som slängs och minska den ineffektivitet som råder. Svinn av mat och livsmedel leder till ett ökande förbrukade naturresurser, utsläpp samt ekonomiska förluster. Svinnet uppstår idag i alla delar av livsmedelskedjan men främst i primärproduktionen finner man en tydlig avsaknad av data. Den här studien syftar till att undersöka varför svinnet i primärproduktionen uppstår samt vilka vägar man kan gå för att minska det. För att identifiera eventuella problem och förbättringsområden, utförs en kvalitativ intervjustudie med primärproducenter i södra Skåne. För ökad förståelse för studiens resultat vävdes Systemteorin in i analysarbetet. Resultatet från intervjustudien pekar på att det finns områden inom primärproduktionen som kräver förbättring. / One of the great challenges of man in order to ensure the food needs of the future is not to use more investment and physical efforts to increase food production, but instead to seize the foods that are thrown away and reduce the inefficiencies that prevail. Wastage of food and food leads to increasing depleted natural resources, emissions and economic losses. Wastage occurs today in all parts of the food chain, but mainly in primary production there is a clear lack of data. The purpose of this study is to investigate why the loss in primary production is occurring and the ways to reduce it. In order to identify potential problems and areas of improvement, a qualitative interview study with primary producers in Southern Skåne. For better understanding of the results of the study, the System theory was woven into the analysis work. The results of the study indicate that there are areas in primary production that require improvement.
233

INFORMATION ELLER KOMMUNIKATION? En kritisk diskursanalys om kommunikation som medel vid en kritisk tidpunkt

Bäck, Romeo, Lundström, Jill January 2019 (has links)
Organisationsförändring innebär oftast en sorts löpande verksamhet för att följa med i utvecklingen, men det finns också tillfällen då regelbundenhet möts av ett tillstånd som inom forskningen kallas för ”kritisk tidpunkt”, där organisationen möter en omedelbar kris. Två dilemman uppstår för medlemmarna; Först att situationen skapar en osäkerhet; För det andra att situationens komplexitet tvingar medlemmar att agera utan möjlighet till att samla mer information. Forskningen påpekar att meningsskapande påverkar organisationen genom tre funktioner; strategi, lärande och kreativitet. Ledningen behöver hjälpa de anställda att transformera det komplexa mot organisationen till något konkret för den egna omgivningen. Meningsskapandet är därmed både centralt och inflytelserikt som ett verktyg för att förändra instrumentellt handlande. Både självkommunicering likväl som medvetandegörande, kan specifikt relaterats organisationskommunikation, som i ”svenskt” forskningsfält är bristfälligt. Vi ser därmed ett behov lyfta fram organisationskommunikation som metod, med särskilt fokus på en organisation vid ett kritiskt tillstånd. Studiens fokus är Kriminalvården och den nya strafftidslagstiftningen och diskrepansen mellan tillgång och efterfrågan av fängelseplatser. En kritisk diskursanalys har genomförts där textens syntax och meningsskapande urskiljs gentemot analysmaterialet som är två dokument, beslut och PM gällande beredskapsplatser. Som teoretiska inramning har vi använt oss utav systemteori och nyinstitutionell teori.
Studien fann att det råder skillnader mellan ordet och handlingen, då kommuniceringen sker informativt istället för kommunikativt. Det råder motsägelser och otydligheter varpå en förändringsprocess blir försvårande för att möta Kriminalvårdens utmaningar med dubbelbeläggning. Sammantaget är organisationskommunikation som medel för en förändringsprocess i en kritisk tidpunkt avgörande för en organisations förmåga att krishantera. / Organizational changes usually involve a variety of ongoing activities in order to follow developments, but there are also occasions when regularity meets with a condition known in the research as a "critical junction" where the organization faces an immediate crisis. Two dilemmas emerge for the fellows; First and foremost, the situation creates a uncertainy; Secondly and following, the situation creates a complexity where the fellowers is forced to react, without having the opportunity to gather more information about the situation. Previous research shows that the meaning that the organisation is dictating, is affecting the organization in three functions; strategy, learning and creativity. The management therefore needs to help the fellowers to translate the complexity to something more concreate for the organisations own surrounding. The attribute meaning is therefore both central and influential as a tool for changing an organizations instrumental actions. Both self-communication as well as awareness can specifically relate to organizational communication, as in the “Swedish” research field is deficient. We therefore identify a need to put forward organizational communication as a method, in a period when the organization is in a state of a ”critical junction”. The study aims to put emphasis on Kriminalvården and the new incarnation law, and the discrepancy between supply and demand, regarding mass-incarnation in the prison system. A critical discourse analysis have been completed, where the focus has been the written text syntax and what meaning is put in to the sentences between two documents, one is a decision document and the other is a Pro-Memoria regarding “standby-locations” for Kriminalvården. The theoretical framing of this study is new institutional theory and systems theory. The study concludes that there are differences between the word and the act, as the communication is informative rather than communicative. There are contradictions and uncertainties in which a change process becomes aggravating in order to meet the challenges of the Criminal Protection with double occupancy. Altogether, organizational communication, as a means of a change process at a critical moment, is crucial for an organization's ability to crisis management.
234

Samverkan mellan skola och fritids : En studie om samverkan mellan verksamheterna i Borås Stad. / Collaboration between the compulsory school system and the leisure time center : A study on collaboration between the occupations in the city of Borås.

Johansson, Philippa January 2019 (has links)
För sex år sedan tog jag examen från lärarutbildningen vid Högskolan i Borås och under min utbildning hade jag fått många tips och idéer på hur klasslärare och fritidslärare kunde dela upp undervisningen och ansvara för olika delar av undervisningen beroende på kompetens och intresse. När jag kom ut i arbetslivet var det inte den verkligheten jag mötte. Under dessa år i arbetslivet har jag inte varit med om att samverkan mellan verksamheterna har fungerat som jag lärde mig på högskolan men å andra sidan har jag inte varit i fritidshemsverksamheten under några år heller. Därför är jag intresserad av att ta reda på hur samverkan mellan verksamheterna fungerar i Borås Stad idag. Studiens syfte är att ta reda på hur det ser ut med samverkan mellan skola och fritidshem i de kommunala skolorna i Borås Stad. Det vill säga undersöka om rektorerna ute på skolorna tar det förväntade ansvaret som står i läroplanen, se om verksamheterna samverkar om utbildningsinnehåll, om verksamheterna delar med sig av kunskaper och erfarenheter gentemot varandras verksamheter och om kompetensen ute på skolorna tas till vara. Studien är en kvantitativ studie med avsikt att låta hela populationen vara med och svara. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät som skapades med Google Forms och totalt besvarades av 137 personer av totalt 470 personer som fått den skickad till sig. Innan enkätens länk spreds inom populationen genomfördes en pilotstudie på tio personer som fick komma med återkoppling på frågorna. Resultatet av studien visar att lärarna i Borås Stad generellt har mindre än 30 minuter schemalagd tid i veckan för att planera samverkansaktiviteter och mindre än 30 minuter i veckan schemalagt för att genomföra dem. Över lag samverkar lärarna i de olika verksamheterna noll gånger i veckan om innehållet i verksamheterna för att tiden istället används till information, att prata om elever som befinner sig i svårigheter socialt och om rastvärdskap. De allra flesta upplever att rektorn är den som initierar samverkan på arbetsplatsen och övervägande av de svarande upplever att rektorn tar sitt ansvar och lever upp till vad som står i styrdokumenten. När eleverna ska byta lärare eller avdelning brukar en överlämning av information ske. Studien visar att lärarkategorierna tenderar att sköta överlämningen inom samma lärarkategori och inte ha med andra verksamheter vid överlämning. Fritidslärarnas huvuduppdrag ligger innan- och efter skoltid men arbetsuppgifterna under skoldagen varierar. Fritidslärarna används först och främst som klassresurs eller resurs för enskild elev men har även uppdrag som rastaktivitetsansvariga.
235

Specialpedagogens (icke) roll i det Systematiska kvalitetsarbetet. / Special educational needs coordinators (non-existing) role in systematic quality work

Lindberg, Nina, Otteby, Eriksson, Louise January 2022 (has links)
Sammanfattning/Abstract Lindberg, Nina & Otteby Eriksson, Louise. (2022). Specialpedagogens (icke) roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Utifrån några specialpedagogers och rektorers tankar kring specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet syftar studien till att bidra med kunskaper kring specialpedagogers nuvarande och möjliga roll och funktion i arbetet med kvalitetsutveckling. Ett annat viktigt kunskapsbidrag som framkommit ur undersökningen är hur specialpedagogisk kompetens kan bli ett naturligt bidrag i det systematiska kvalitetsarbetet.   Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring systematiskt kvalitetsarbete genom att analysera specialpedagogers och rektorers beskrivningar kring specialpedagogens olika roller och funktioner i det systematiska kvalitetsarbetet. För att kunna hitta förklaringar till den funktion det systematiska kvalitetsarbetet får i verksamheterna anses det föreligga ett behov av att undersöka detta utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.  Utifrån undersökningens syfte framträder följande frågeställningar: 1.     Hur kan systematiskt kvalitetsarbete förstås utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv?  2.     Hur beskriver specialpedagogen sitt nuvarande deltagande, samt sitt önskvärda deltagande i systematiskt kvalitetsarbete? 3.     Hur beskriver rektorer specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori Det systemteoretiska perspektivet användes som teoretisk ram för att förstå och tolka undersökningens resultat. En förståelsebaserad syn på organisationsutveckling och New Public Management användes som eventuella förklaringsmodeller till resultaten.  Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där frågeformulär med öppna frågor använts i insamlandet av data. Den teoretiska delen av arbete har använts för att tolka och analysera informanternas svar. Resultat Undersökningens resultat visar att rektorer i stor utsträckning påverkar den roll som specialpedagogen får i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogernas svar antyder att rektorers brist på förståelse för den specialpedagogiska kompetensen begränsar deras delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten visar att specialpedagoger deltar i det systematiska kvalitetsarbete på organisationsnivå och att deras deltagande är av åtgärdande karaktär. Vidare belyser specialpedagogerna att deras deltagande kan se annorlunda ut om de haft ett större inflytande över sin roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Då hade arbetet skett i nära samarbete med annan skolpersonal och på så sätt hamnat på gruppnivå och haft en främjande och förebyggande karaktär.    Specialpedagogiska implikationer En god förståelse för specialpedagogens uppdrag från rektor är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens tas tillvara på i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att ta vara på specialpedagogens kunskaper inom organisationsutveckling, ledarskaps- och kommunikativ kompetens kan effekten av det systematiska kvalitetsarbetet få en reell påverkan på utvecklingen av verksamhetens kvalitet.
236

Specialpedagoger i en pandemi / SENCos during a pandemic

Gagic, Sasha Alexa January 2022 (has links)
Gagic, Sasha Alexa (2022). Specialpedagoger i en pandemi. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med studien är att synliggöra hur pandemin har påverkat specialpedagogens arbetsroll. För att fördjupa undersökningen och skapa en avgränsning riktas fokus i studien mot specialpedagoger som samverkar med förskolor och utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur har specialpedagogens arbetsroll med särskilt fokus på samverkan med förskolorna påverkats under pandemin? • Vilka möjligheter till alternativa arbetssätt uttrycks av specialpedagogerna som kan vara användbara för framtiden? För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med fem specialpedagoger från olika kommuner i Sverige. Med en systemteoretisk förankring undersöks hur pandemin har påverkat specialpedagogens arbetsroll och samverkan med förskolor i ett helhetsperspektiv. Med stöd i den fenomenografiska ansatsen försöker studien skapa ett djupare perspektiv med fokus på specialpedagogernas uppfattningar. Resultatet i studien visar att den främsta effekten av pandemin på specialpedagogers arbetsroll och samverkan med förskolor är begränsad fysisk kontakt som resulterar i övergång till alltmer digital kommunikation. Specialpedagogerna uttrycker att det finns positiva aspekter av digitala samtal i form av ökad effektivitet och tillgänglighet. Vidare framkommer även begränsningar i form av exempelvis dålig digital utrustning, en begränsning i digital kompetens samt att digitala samtal inte är lämpliga för alla sorts samtal. En önskan om tydligare direktiv i hanteringen av pandemin på högre nivåer inom skolsystemet kommer också i uttryck av resultatet. Studien kan genom sitt resultat bidra till en förståelse för hur pandemin har påverkat specialpedagogerna i undersökningsgruppen och därmed också bidra med viktiga aspekter att tänka på i fortsatt arbete i den rådande samhällssituationen men också till vidare forskning inom ämnet.
237

Varför blir elever frånvarande? : - Om skolprofessionellas erfarenheter av problematisk skolfrånvaro / What are the factors affecting school absenteeism among students? : - School professional´s experiences of problematic school absenteeism

Aweys Ali, Samiya, Yebiyo, Deborah January 2023 (has links)
Syftet med studien är att studera hur skolprofessionella betraktar begreppet problematisk skolfrånvaro och vilka bakgrundsfaktorer de anser har en betydelse på elevers skolfrånvaro. Vidare avser studien att undersöka i vilken utsträckning den växande skolfrånvaron anses påverka eleverna. Studien har en kvalitativ ansats och den valda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide har utformats med tematiska frågor. I studien deltog en skolkurator, en lärare, en fritidschef samt en lärar- och elevassistent i en kommunal grundskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys och studiens resultat har analyserats tillsammans med ekologisk systemteori och teorin om sociala band. Studiens resultat visar att några av de framträdande faktorerna till att en elev blir frånvarande var relationer mellan elev och lärare, bristande stöd i hemmet, motivation och skolsituation. En utmärkande faktor som framkom i vårt resultat var att relationerna runt en elev kan bli avgörande för alla de bakgrundsfaktorer som identifierats i studien. Brister det i någon av dessa, blir risken för problematisk skolfrånvaro högre. Slutsatsen av det analyserade materialet är att dessa faktorer påverkar elevernas inställning till skolan i hög utsträckning och att det föreligger ett samband mellan dessa faktorer och elevernas frånvaro. Resultatet visar på vikten av att uppmärksamma dessa bakgrundsfaktorer för att främja en positiv skolmiljö och minska risken för frånvaro.
238

Överlämnad eller övergiven? : En studie om övergångshandlingar från årskurs 9 till gymnasiet för elever med problematisk skolfrånvaro / Handed over or Abandoned? : A study on transition documents from grade 9 to upper secondary school for students with problematic school absenteeism

Torsténi, Jenny, Mihic, Natalie January 2023 (has links)
Studien syftar till att skapa en bild av och bidra med kunskap om hur överlämningar kan se ut för elever med problematisk skolfrånvaro från årskurs 9 till gymnasiet i två sydsvenska kommuner. Studien ämnar även belysa huruvida sakägande yrkesprofession i respektive skolstadium uppfattar övergångsprocessen som hindrande och/eller främjande. Studiens frågeställningar är; • Hur beskriver berörd skolpersonal att överlämningarna mellan grundskolan och gymnasiet för elever med problematisk skolfrånvaro går till? • Vad anser personalen vara hindrande respektive främjande i denna övergångsprocess? I studien behandlas frågeställningarna utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, samt push-, pull- och fall out processer som riskfaktorer för elever i problematik skolfrånvaro. Genom Bronfenbrenners teori analyseras övergångshandlingarnas funktion i ett större system. Studiens avgränsning utgörs av ett personalperspektiv, d.v.s. att studien efterfrågar berörda yrkesprofessioners uppfattningar och erfarenheter i frågan. Valet av kommuner grundar sig i att den mindre kommunen skickar gymnasieelever till den större kommunen och att där finns ett naturligt utbyte av övergångshandlingar sinsemellan. Datainsamlingen för denna studie utgår ifrån totalt fem intervjuer med yrkesprofessioner inom elevhälsan som skickar eller mottar övergångshandlingar. På grundskolan har två studie- och yrkesvägledare, två socialpedagoger och en specialpedagog intervjuats. En av dessa intervjuer var en gruppintervju. På gymnasiet har två specialpedagoger intervjuats. Materialet från intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk dataanalysmodell, vilket innefattar en stegvis bearbetning av material utifrån kategorierna utformning, innehåll, process, deltagande parter, hinder och framgångar. Resultatet visar att överlämningarnas utformning oftast utgörs av standardiserade dokument, till stor del bestående av krysslistor. Detta ansåg både högstadier och gymnasier vara otillräckligt. Muntliga samtal bedömdes mer effektivt för att rätt informationen ska förmedlas. Information som kan härledas till processer för problematisk skolfrånvaro övervägdes av insatser gentemot Push-out processer i form av redogörelser för extra anpassningar. Gymnasieskolor upplevde att de har svårare att möta elevers behov av anpassad undervisning för elever med problematisk skolfrånvaro jämfört med högstadieskolorna. Både högstadieskolor och gymnasieskolor upplevde att större vikt bör läggas vid individuella framgångsfaktorer och konkreta tips i samband med överlämningarna. Innehåll rörande elevens historik av problematisk skolfrånvaro upplevdes sparsam. Det framkom ett behov av att utöka den sociala delen av informationsinnehållet i överlämningarna samt mer preciserad information rörande elevens frånvaroproblematik för att gynna eleven i övergångsprocessen. De specialpedagogiska implikationerna i studien relaterar till elevhälsans involvering i övergångshandlingar. Där har specialpedagogen en särskild roll som ansvarig för pedagogiska insatser, vilket framkom i intervjuerna. Den specialpedagogiska behållningen av studiens resultat utgörs vidare av vikten att övergångshandlingarnas innehåll matchar elevens situation och har ett framgångsfokus, vilket mottagande elevhälsa kan bygga vidare på.
239

"Vi förlägger problemen utanför skolan och tänker inte på den kompetens vi faktiskt har" : En kvalitativ studie om specialpedagogers arbete med att främja närvaro

Bergdahl, Hanna, Sjölund, Åsa January 2023 (has links)
I aktuell forskning kring skolfrånvaro framkommer ett behov av perspektivskifte, från att se till individuella orsaker gällande frånvaro mot att se till skolan och dess lärmiljöer i syfte att främja närvaro. Specialpedagogens uppdrag handlar enligt examensförordningen (SFS 2017:1111) om att verka för en lärmiljö som är tillgänglig för alla elever genom att arbeta på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med att främja närvaro i grundskolan senare år. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori vilket bidrar till att en helhetssyn påproblemområdet kan intas, samtidigt som ett främjande och förebyggande arbete inom olika systemnivåer kan undersökas. Studien är kvalitativ och det empiriska underlaget utgörs av svaren från semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma i år 7–9. Ianalysen används en modell som utgår från Bronfenbrenners systemteori. Modellen harbearbetats i denna studie för att även inkludera de specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagoger inte arbetar med att främja närvaro eller förebygga frånvaro i den utsträckning som kan förväntas. Vidare framstår i resultatet kedjor av relationer som spänner över systemnivåerna och som kan verka både främjande och hindrande för närvaro. Det relationella perspektivet syns främst i arbete kring den sociala lärmiljön och för att eleverna ska mötas av en tillgänglig lärmiljö, både pedagogiskt, socialt och fysiskt, behöver skolans närvarofrämjande arbete genomsyra hela systemet. Studiens slutsatser är att för att främja närvaro behöver skolsystemet vara i balans. För att uppnå balans behöver främjande insatser med salutogen utgångspunkt och utifrån relationellt perspektiv få större utrymme, främst i den pedagogiska lärmiljön. Specialpedagogen har en unik möjlighet att bidra till detta, men behöver inta en mer aktiv och tongivande roll i det närvarofrämjande arbetet.
240

Teachers Experiences of Laboratory Mathematics - is there a Need for a Mathematics Workshop in Compulsory school level 7-9?

Lindmark. Camilla, January 2016 (has links)
Lindmark, Camilla (2016). Lärares erfarenheter av laborativ matematik – finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Speciallärarprogrammet. Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragForskning, se t.ex. Rystedt och Trygg (2010), Malmer (2002), Bishop (1991), belyser alla vikten av att använda sig av laborativt material i matematik för att på så sätt befästa begrepp. Syftet är att skapa ”broar” mellan det konkreta och det abstrakta inom matematiken och därigenom öka förståelsen. I detta arbete undersöks behovet, utifrån lärarnas syn, av laborativt material på högstadiet. Syfte och frågeställningarEtt intresseområde som alltid har följt mig är praktisk matematik. Utifrån detta intresse har jag formulerat mina frågeställningar och mitt syfte. Med denna studie vill jag ta reda på mer om laborativ matematik i matematikundervisning. Syftet med min studie är att undersöka lärarnas erfarenheter av laborativ matematik - finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Frågeställningar:•Vilka vinster ser lärare som använder sig av laborativt material med detta arbetssätt?•Hur arbetar lärarna i studien med planering och genomförande av matematikundervisningen?TeoriI min studie utgår jag ifrån systemteori och hur denna teori är uppbyggd. Tanken med systemteori är att alla delar i systemet, på alla nivåer, påverkar varandra och är beroende av varandra. I denna studie påverkar individ, grupp och organisation varandra och samspelar i skolans verksamhet. För att få till en förändring i ett sådant system krävs att alla delar i systemet är involverade. Individen måste betraktas utifrån helheten, i det sammanhang som individen ingår. MetodEmpirin som samlats in kommer från olika skolor. Fokus har jag lagt på att välja skolor som arbetar aktivt med laborativ matematik och skolor som väljer att inte arbeta praktiskt. Samtliga lärare som ingått i studien är behöriga och legitimerade matematiklärare med minst fem års arbetslivserfarenhet. Jag valde att skicka ut 12 frågeformulär med öppna frågor, en del formulär kompletterades med följdfrågor för att få en tydligare och djupare bild av undervisningen. ResultatI min studie har jag inte kunnat dra någon slutsats kring viljan att arbeta med laborativt material eller oviljan att vilja arbeta laborativt. Lärarna har helt olika syn på att undervisa i matematik, några lärare använder sig regelbundet av laborativt material medan andra aldrig använder det samma. Alla lärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta laborativt men vad begreppet innebär rent teoretiskt och praktiskt rådet det ingen enighet kring. Jag tycker mig kunna se ett samband mellan rektors prioriterande av fortbildning och satsning på matematikämnet, och mot en positivare inställning till att arbeta laborativt parallellt med den traditionella undervisningen. ImplikationerForskare och författare menar att matematikundervisningen måste förändras i Sverige. Skolverket har satsat på fortbildning för matematiklärare och lägger betoningen på kollegialt lärande. Många lärare behöver ett nytt synsätt kring matematikundervisningen. För att få till en förändring krävs det en samverkan genom hela systemet från individ, grupp till organisation. Det är viktigt att matematiklärarna tillsammans sätter sig ner och tolkar kunskapskraven från Lgr 11 (Skolverket, 2011), utifrån nya perspektiv så att det skapas en samsyn där lärarna kommer fram till en gemensam utgångspunkt att jobba vidare med. Undervisningens mål är att förklara och befästa begrepp och skapa broar mellan konkret matematik och abstrakt matematik. I detta arbete är det en fördel att använda konkret material. Meningen är inte att lärarna ska tvingas använda laborativt material inom alla områden utan materialet ska användas där det känns naturligt i t.ex. sannolikhetslära, ekvationer, geometri och bråk. Min utmaning blir att skapa en samsyn kring laborativ matematik och belysa fördelarna med detta material. Konkret material är inte alltid självklart på högstadieskolor, här sker undervisning oftast traditionellt med tyst räkning i matematikboken. Jag vill bidra till att fler matematiklärare påbörjar ett förändringsarbete som, upplever jag, är nödvändigt för en del skolor.

Page generated in 0.0905 seconds