The aim of this thesis is to contribute with knowledge about the leisure time centre staff’s perspectives on their work, specifically focusing on pupils’ social learning. The interest is directed at the Swedish leisure time centre for the public school’s early years. Two research questions were used to reach the aim. The first question concerns the knowledge and abilities by staff considered important in pupils’ social learning. The second question concerns the staff’s work with promoting these knowledge and abilities. With a standpoint in the staff’s descriptions, focus was to highlight what they consider as important work, as well as how and why the activities are directed the way they are. The study has been conducted as an interview study, with leisure time centre staff participating in group interviews. The theoretical point of departure is Bronfenbrenners bioecological systems theory. Through that the leisure time centre activities can be understood as the interaction of different factors, influencing and controlling the staff’s decisions concerning, both direct and distant. This licentiate thesis consists of two publications. The first publication, the anthology chapter Social learning in the leisure time centre: staff perspectives (Jonsson, 2017), answers the question of what knowledge and abilities staff consider important in social learning. The second publication, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, re-submitted) answers the question of how social learning is promoted and why the activities are directed the way they are. The results show consistent descriptions of what is considered important in pupils’ social learning.  The pupils’ common and individual security is, by the staff, considered to be the basis of social learning and with that in focus, empathy, communication and responsibility are outpointed as important factors. Responsibility is particularly emphasised and the staff stress the pupils’ ability to take responsibility of their words and actions, which in turn is said to be facilitated by the pupils’ empathic ability. The various factors can thus be regarded as interacting in pupils’ social learning. Collaborative activities are stressed as beneficial and the staff see their own indicative role as important. In this the daily dialogue with the pupils is emphasised. However, the structural conditions appear to be partly obstructive. Further appearing is the staff’s perspective of social learning as a topic not needed to be talked about, based on the belief that the everyday practice is grounded on shared values. The implications of the study are that social learning needs to be discussed, both in the immediate working group with the support of the principal, as well as at municipal and national level. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om fritidshemspersonals perspektiv på sitt arbete, med särskilt fokus på elevers sociala lärande. Intresset riktas mot fritidshemmet för grundskolans tidiga åldrar. Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör de kunskaper och förmågor som av personalen betraktas som viktiga i elevers sociala lärande. Den andra frågan rör personalens arbete med att främja dessa kunskaper och förmågor. Med utgångspunkt i personalens beskrivningar har fokus varit att belysa vad som är betydelsefullt i arbetet, samt hur och varför verksamheten utformas så som den gör. Studien har genomförts som en intervjustudie, där fritidshemspersonal har deltagit i gruppintervjuer. Det teoretiska perspektivet är Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Genom det kan fritidshemmets verksamhet förstås som interaktionen mellan olika faktorer som påverkar och styr personalens beslut, både direkt och indirekt. Licentiatuppsatsen består av två publikationer. Den första publikationen, antologikapitlet Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv (Jonsson, 2017) besvarar forskningsfrågan om vilka kunskaper och förmågor som av personalen anses betydelsefulla i det sociala lärandet. Den andra publikationen, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, resubmitted) besvarar forskningsfrågan om hur personalen anser att det sociala lärandet främjas och varför verksamheten utformas som den gör. Resultatet visar samstämmighet i personalens beskrivningar av vad som är viktigt i elevers sociala lärande. Elevernas gemensamma och individuella trygghet utgör, enligt personalen, grunden för det sociala lärandet och med det i fokus framhålls empati, kommunikation och ansvar som betydelsefulla faktorer. Ansvar betonas särskilt och personalen understryker att elevernas förmåga att ta ansvar för sina ord och handlingar, har stor betydelse för tryggheten i gruppen. Därigenom sägs en respektfull kommunikation kunna ske, vilket i sin tur även sägs underlättas av elevernas empatiska förmåga. De olika faktorerna kan därmed betraktas som samverkande med varandra i elevers sociala lärande. Samarbetsfrämjande aktiviteter lyfts fram som fördelaktiga och personalen ser sin egen vägledande roll som betydelsefull. I detta betonas det dagliga samtalet med eleverna som särskilt viktigt. Emellertid framträder de strukturella förutsättningarna till viss del som hindrande, både vad gäller att planera och att genomföra genomtänkta aktiviteter i verksamheten. Det framkommer också att personalen inte anser det nödvändigt att tala om det sociala lärandet, ett uttalande som tar utgångspunkt i att det dagliga arbetet sker utifrån en gemensam värdegrund. Studiens implikationer är att det sociala lärandet behöver diskuteras, såväl i den närmaste arbetsgruppen med stöd av rektor, som på kommunal och nationell nivå.

Syftet med denna studie är att, utifrån en kvalitativ metod, analysera lärares erfarenheter och uppfattningar om samverkan i skolan. Studien undersöker hur lärares samverkan kan påverka elevers inkludering, och lärares uppfattningar om hur inkludering skapar möjligheter eller hinder för elevers måluppfyllelse. Studiens kunskapsbidrag är att ge ökade insikter om den process som uppstår, då lärares samverkan sker eller uteblir med interna och externa parter. Studien har utifrån en ekologisk systemteori och sociokulturell teori analyserat lärares erfarenheter kring samverkan i skolan. Den datainsamlingsmetod som tillämpas i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarnas erfarenhet kring samverkan för att öka måluppfyllelse och öka känslan av att vara inkluderad i skolan kan kopplas till vad lärare upplever som framgångsfaktorer och vad lärare upplever som hinder och dilemman för samverkan. Kommunikation, relationer, stöd utifrån och från ledning samt att ta vara på varandras kompetenser belyses som framgångsfaktorer. De hinder och dilemman som lärarna upplever är i form av samverkan med stora organisationer med tröga processer, otydliga roller och mål samt fel använda resurser. Detta leder till att samverkan blir kontraproduktiv eller obefintlig vilket har påverkan på elevens situation utifrån inkludering och måluppfyllelse. Dock framträder en viktig skillnad mellan lärarna rörande synen på syftet med samverkan. Samverkan för att inkludera och därmed öka måluppfyllelsen i den ordinarie verksamheten, eller att samverka för att möjliggöra att eleven lyfts ut till ett annat sammanhang där eleven kan känna sig inkluderad och därmed tillgodogöra sig kunskaper och högre måluppfyllelse än tidigare.

Sammanfattning Från höstterminen 2018 är förskoleklass en obligatorisk skolform i Sverige. Den 1 juli 2018 tillgängliggörs ett kartläggningsmaterial i matematik för förskoleklass. Redan idag innefattar uppdraget att uppmärksamma elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd tidigt, samt göra de insatser som behövs. Elevernas grundläggande aritmetiska kunskaper kartläggs idag i olika stor utsträckning som ett första steg i att anpassa undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov. Denna studie syftade till att undersöka hur förskoleklasslärare använde kartläggningsmaterial i matematik, vad som gjordes för de elever som riskerade att inte utvecklas mot skolans kunskapskrav samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder lärarna såg i arbetet med tidiga insatser. Studien hade en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med nio undervisande lärare i förskoleklass i en kommun där ett kartläggningsmaterial i grundläggande aritmetik tagits fram och implementerats på kommunnivå. Utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv med systemteorin som utgångspunkt lyftes likheter och skillnader fram mellan de nio lärarnas upplevelser av arbetet med kartläggning och tidiga insatser. Resultatet visade att samtliga lärare i studien såg vikten av att kartlägga elevers förkunskaper och gjorde det, samtidigt som studien visade tydliga brister i hur insatser sedan införlivades och hur kartläggningen låg till grund för den fortsatta undervisningen. Arbetet behövde tydliggöras och stärkas genom samverkan mellan olika professioner i skolsystemet där specialläraren har en viktig funktion och tid måste avsättas för att klara uppdraget, något som också efterfrågades av informanterna.

Abstract The aim of this paper was to study social workers experience of working with clients that do not have an occupation or who have earlier lacked an occupation and the subsequent work towards change. This study was conducted with a qualitative method. The empirical data is based on five interviews with professional social workers and the result has been analyzed based on systematic theory. The analysis resulted in four different themes; working methods, the process of change, obstacles in the change process and distinctive groups. The result show that the social workers use a variety of working methods in their daily work with clients, such as motivational-, goal-oriented-, empathetic working methods, different kinds of treatment work and by creating a good work alliance with the client. Obstacles that the social workers experience in their work with clients towards change include inadequate cooperation, shame, resources, and the client's negative attitude. The result also show that the respondents of the study agree that participation and a perceived meaningfulness of the client are crucial for the outcome of the work. Another thing that appears in the result is the presence of groups of individuals who are distinguished regarding certain topics. These groups of individuals may be more difficult to motivate than other individuals within the target group or there may be circumstances surrounding the individual, such as alcohol or drug abuse, which makes it difficult to achieve a change. Our conclusion is that the key to successful change is communication and participation. A positive consequence of the client's involvement in (part of) the decision making during the change process means that he or she experiences a sense of meaning with what is happening, which proved to be very important for a successful outcome of the work. Keywords: occupation, mental health, systematic theory / Sammanfattning Syftet med studien var att studera socialarbetares erfarenheter av att möta klienter som saknar eller har saknat sysselsättning samt det påföljande förändringsarbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Empirin baseras på intervjuer med fem yrkesverksamma socialarbetare och resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Analysen utmynnade i fyra olika teman; arbetssätt, förändringsprocessen, hinder i förändringsprocessen samt utmärkande grupper. Resultatet visar att respondenterna i sitt dagliga klientarbete använder sig av en rad olika arbetssätt, så som motiverande-, målfokuserat-, behandlande- och inkännande arbetssätt samt vikten av att skapa en bra arbetsallians med klienten. Hinder som respondenterna upplever i förändringsarbetet med klienterna är bland annat bristfällig samverkan, skam, resurser samt klientens negativa inställning. Resultatet visar även att studiens respondenter är överens om att delaktighet och en av klienten upplevd meningsfullhet är avgörande för arbetets utgång. Ytterligare något som framkommer i resultatet är förekomsten av grupper av individer som utmärker sig rörande vissa frågor. Dessa grupper av individer kan vara svårare att motivera än övriga individer inom den studerade målgruppen eller så kan det finnas andra omständigheter kring individen, till exempel missbruk, som gör det svårt att kunna uppnå en förändring. Vår slutsats är att nyckeln till ett lyckat förändringsarbete är kommunikation och delaktighet. En positiv följd av att klienten själv får vara delaktig i (en del av) de beslut som tas under förändringsprocessen medför att han eller hon i större grad upplever en meningsfullhet med det som händer och sker vilket visat sig vara mycket viktigt för ett lyckat resultat av arbetet. Nyckelord: sysselsättning, psykiskt mående, systemteori

No description available.

Forskningen visar att socialarbetare finner det svårt att kommunicera med barn, trots att socialarbetarnas arbetsuppgifter länge har handlat om att arbeta med barn. Vidare har forskare hävdat att samtal med barn borde finnas med i socialarbetares läroplan. Enligt svensk lagstiftning skall barns åsikt beaktas i ärenden som rör barnet. Forskningen påpekar att barns förmåga att uttrycka sig verbalt är begränsad till dess ålder och mognad. Vad forskningen också visar är att det krävs olika former av hjälpmedel för att kunna kommunicera med barn. Exempelvis föreslås olika typer av lek och användande av dockor för att underlätta kommunikation med barn. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och jämföra hur socialarbetare inom socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) beskriver sina erfarenheter av sitt arbete med metoden tejping vid kommunikation med barn. Studien är baserad på två fokusgruppsintervjuer, en med socialsekreterare på socialtjänsten och en med kuratorer på BUP. Det empiriska materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och den teoretiska analysen gjordes utifrån systemteori. Innehållsanalysen resulterade i ett övergripande tema och sex underteman på respektive fokusgrupp. För socialtjänsten fann vi temat En metod som underlättar vårt arbete med dessa underteman: bra för barn, utredningsprocessen, bra för socialsekreterarna, metod och hjälpmedel, krav på socialsekreteraren och hindrande faktorer. För BUP fann vi temat Bra att ha på sin kunskapsrepertoar med dessa underteman: barnperspektiv, terapeutiskt arbete, förhållningssätt, handledning och stöd, krav på kuratorn och främjande- och hindrande faktorer. Sammantaget tolkade vi ett huvudtema utifrån de båda fokusgrupperna; Tejping som metod, hjälpmedel och förhållningssätt. Resultatet av studien visar att socialsekreterarnas och kuratorernas beskrivning av sina erfarenheter och upplevelser av tejping kan förklaras teoretiskt utifrån respektive systems logik. Inom socialtjänsten används metoden för att förstärka utredningsarbetet och inom BUP för att förstärka det terapeutiska arbetet bland en mångfald av metoder. Studien väcker frågan: kan socialarbetarnas osäkerhet kring kommunikation med barn leda till att barnets röst inte kommer fram i den mån som socialtjänstlagen och barnkonventionen föreskriver?

Studien syftar till att genom professionellas erfarenheter och arbete skapa förståelse för deras upplevelser av ungdomars situation gällande utsatthet för våld i nära partnerrelationer inom en svensk kontext. Studien är kvalitativ, baserad på fem semistrukturerade intervjuer med professionella som utför någon form av socialt arbete med utsatta ungdomar. Resultatet visar slutsatserna att de professionella upplever fenomenet som vanligt förekommande även om de möter få utsatta, av dessa är flertalet heterosexuella tjejer som söker hjälp för annan problematik. De upplever även fenomenet likt vuxna våldsutsattas situationer och de ser det som centralt att få hjälp för att inte utveckla framtida problem. Det anses centralt att förebygga fenomenet genom information i skolor. Uppfattningen av våldet beskrivs som psykiskt, fysiskt, sexuellt och digitalt, där ungdomarna upplevs sårbara inom sin identitetsutveckling och därav känsliga för påverkan av våldet. De upplevs även osäkra gällande gränssättningar inom förhållanden. De professionella har uppfattat att relationerna ofta innehåller äldre partners och de beskriver dem som destruktiva samt svåra att förklara. Ungdomar, vilkas nätverk tidigare innefattat våld, förstås normalisera beteendet medan ett stöttande nätverk möjliggör förändring. Det sociala arbetet sker då ungdomarna blivit utsatta och söker stöd, det går ut på att lyssna till, samt stödja, individerna i problematiken och tankarna kring polisanmälan. Sammanhang samt bakomliggande faktorer uppmärksammas och samverkan sker med andra instanser dit individerna kan härledas för behandling.

I Sverige dör 90 000 personer varje år, vilket kan tänkas innebära att alla någon gång kommer att möta en individ i sorg. Den tidigare forskningen visar att det fortfarande finns mycket att lära om sorg och dess konsekvenser. Syftet med denna studie var att belysa vuxna, som har förlorat en närståendes upplevelser av sorg med fokus på sorg över tid och mönster i sorgbearbetning. Studien belyser även professionellt och socialt stöd med fokus på vad som är mest värdefullt i stödet och eventuella nya perspektiv som respondenterna har erfarit som effekt av stödet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer som förlorat en närstående. Resultatet visade att det fanns mönster i sorgearbetet, att studiedeltagarna hade olika erfarenheter av stöd samt att det viktigaste med både det sociala och professionella stödet var att få dela sin sorg. Båda stödformerna verkade leda till nya perspektiv på sorgen, livet och sin egen förmåga att hantera svårigheter.

Då unga individer varken arbetar, studerar eller erhåller annan likvärdig sysselsättning skapas problem på olika nivåer eftersom såväl samhälle, familj och individ påverkas. Vidare saknas anhörigas perspektiv vilket kan problematiseras utifrån att kunskap kring unga individers återgång till sysselsättning är av betydelse och deras anhöriga kan tänkas besitta kännedom om ämnet. Studien syftar sammanfattningsvis till att genom kvalitativa intervjuer med anhöriga och en professionell person fördjupa kunskapsläget samt öka förståelse för deras uppfattning, med fokus på vad som hindrar respektive bidrar till unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Studien berör unga individer av olika kön i åldrarna 14 till och med 26 år vilka är eller tidigare varit utanför studier, arbete eller praktik. Ekologisk systemteori utgör studiens teoretiska utgångspunkt och används i en tematisk analys av resultatet. Studien resulterar i ett flertal bidragande respektive hindrande faktorer för unga individers återgång. Individens motivation, utveckling och relationer kan bidra till men också hindra återgång. Detsamma gäller stöd och anpassningar, organisatoriska aspekter samt anhöriga. Även normer och regleringar kan verka bidragande samt hindrande för unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Därutöver visar resultatet att unga individers återgång hindras av psykisk ohälsa, händelser, ekonomiska aspekter samt av den tid som individen varit utanför studier, arbete eller praktik. Studien görs som en del av Vi-projektet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sexologer beskriver lust samt arbetar med par kring lustfrågor. Låg lust kan beskrivas som ett folkhälsoproblem och i takt med ökat behov av behandling har sexologin som profession vuxit fram. Sjutton sexologer intervjuades och empirin analyserades tematiskt med systemteori som referensram. Sexologernas berättelser visar att lust är ett relationellt begrepp som samspelar med existentiella, samhälleliga, par- och individuella systemnivåer. Sexologernas arbetssätt är skräddarsydda för de patienter de möter. Sexologerna skapar allians med båda i paret och försöker härbärgera patienternas lidande. De reflekterar över sin expertroll och arbetar eklektiskt med teorier och metoder för att hjälpa par vid lustolikheter. De hjälper par med avslappningsövningar, sensualitetsträning och kommunikation. / The purpose of the project is to investigate how sexologists describe sexual desire and work with it in couple´s therapy. The background is that low desire can be described as a public health problem and the profession of sexology has therefore emerged as an interaction with the increased need for counselling. Seventeen sexologists were interviewed and thematic analysis with system theory as a reference frame was performed. Based on the stories of the sexologists, results show that desire is a relational concept that interacts with existential-, social-, couples- and individual systems. The sexologists' way of working is tailor-made for the patients they meet. They create alliance within the couple and try to harbour the patients' suffering. They reflect on their expert role, working eclectically with theories and methods to assist couples in sexual desire. They help couples through relaxation exercises, sensuality training and communication.