Titel: Fler partiledardebatter  – “men det är ungefär samma ingredienser” –  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014. Författare: Emma Österberg och Elvira Linderot Kurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 18 785 Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen. Tidigare forskning har visat att ökad konkurrens kan påverka medieföretagens strategier, till exempel genom att de vill stärka sina varumärken eller göra “bra tv” med ökat tempo och dramaturgi. Syftet med studien var att ta reda på hur SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen förhöll sig till den nya konkurrenssituation som uppstod i valet 2014, samt att ta reda på vilka strategier de hade vid programutformningen för partiledardebatterna.          Metod: I den empiriska undersökningen användes två kvalitativa metoder. Först gjordes en analys av partiledardebatternas programkoncept, utifrån fyra teman: miljö, medverkande personer, programmoment samt publikmedverkan. Genom samtalsintervjuer fick en programansvarig på varje medieföretag sedan svara på vilka strategier de haft när de utformade programmen samt hur de såg på konkurrenssituationen.          Resultat: Samtliga medieföretag förhöll sig till den nya konkurrensen, främst genom att de ville göra partiledardebatter som stack ut och stärkte deras varumärken, genom bland annat välkända programledare. En strategi var också att göra “bra tv”, genom dramaturgi och tempoväxling. När det gällde att rikta sig till en viss publik stack Aftonbladet ut i valet av en ung målgrupp, medan de övriga riktade sig till en mer bred publik. En strategi var också att göra program som kändes seriösa och granskande, framförallt gällde det SVT, som har ett public service- uppdrag och dessutom konkurrerar med sin trovärdighet. För kvällstidningarna var partiledardebatterna ett sätt att utveckla sin tv-satsning – och de kände sig fria att testa och prova nya grepp. Även TV4 ville sticka ut och försökte ha med “annorlunda moment”. SVT såg sig mer bundna av traditioner, men samtidigt inspirerades de av kvällstidningarnas “ton och identifikation” och trodde att det var något de kunde ta till sig av i framtiden. De programansvarige poängterade att partiledardebatterna har en demokratisk betydelse och såg det främst som positivt att det gjordes fler debatter.

Följande uppsats omfattar en komparativ studie av SVT och TV4 gällande deras politiska nyhetsjournalistik kring valet 2014. Fokus för uppsatsen är det visuella med tre valda områden: bildkälla, grafik och intervjuobjekt. Studien består huvudsakligen av en kvantitativ innehållsanalys som kompletteras med en segmentering utifrån ett filmanalytiskt perspektiv. Analysobjekten är kanalernas respektive kvällssändningar, Aktuellt 21:00 / Rapport 19:30 och Nyheterna 22:00, under en period på fyra veckor. Det teoretiska ramverket består av teorier om kommersialisering, medialisering, politisk nyhetsjournalistik, nyhetsvärdering samt nyhetsurval. Det är främst det teoretiska ramverket gällande kommersialisering som används som grund för analysen. En stor vikt har lagts på tidigare forskning inom ämnena kommersialisering och journalistens närvaro i journalistiken. Däremot finns det inte mycket tidigare forskning eller teoretiska ramverk som omfattar grafik och bildkälla. Förhoppningen är att denna uppsats ska tillföra resultat inför kommande forskning. Resultatet pekar på många likheter mellan kanalerna. En likhet är bildkälla där båda kanalerna i majoritet använder eget bildmaterial. Det finns även likheter gällande i vilken utsträckning SVT och TV4 använder grafik. Däremot skiljer de sig i vad grafiken föreställer och vilken ton grafiken förmedlar. En annan skillnad återfinns i journalistens roll och journalistikens rum där TV4 har en högre visuell närvaro av en politisk kommentator än SVT. Sist följs resultaten av en slutdiskussion som omfattar frågan om kommersialiseringens effekt behöver vara något dåligt.

TV4-Gruppen är en av Sveriges största medieföretag som på kort tid upplevt betydande strukturella förändringar för att kunna anpassa sig efter den pågående digitaliserade marknaden.  I takt med den digitala transformationen har användares beteenden och behov förändrats, något som därmed ökat kravet på närvaron på sociala medier. Idag är TV4-Gruppen oerhört aktiva på olika sociala plattformar och når en bred publik med sina över 30 olika sociala kanaler. Bristen av ett verktyg som enar publicering, moderering och analysering av data, gör det emellertid svårt att kunna utnyttja alla resurser som finns tillgängliga. Denna undersökning syftar till att finna och presentera ett verktyg för sociala medier som möter TV4-Gruppens behov vad gäller tekniska lösningar, men som även kan underlätta och förbättra interna arbetsprocesser över alla kanaler och därmed säkra den digitala affären. Genom att kartlägga ett antal leverantörer baserat på en tidigare genomförd kravspecifikation, samt en mer detaljerad undersökning i form av en poängmatris där två av leverantörerna jämförts, Spredfast och Sprinklr, kunde resultaten konstatera att Sprinklr är det mest lämpade verktyget som kan uppfylla företagets krav, behov och önskemål.

Expedition: Robinson är ett reality-program som sänts i både public service och kommersiella kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Expedition: Robinson har utvecklats genom åren och ställa detta i relation till reality-genrens utveckling och de kanalbyten som programmet gjort. Uppsatsen inleds med en genomgång av Expedition: Robinsons och reality-genrens historia och hur det gick till när de kommersiella kanalerna blev en del av det svenska tv-landskapet. I teorin förklaras viktiga komponenter i tv-mediet samt en fördjupning i hur reality-genren har utvecklats. I en semiotisk analys granskas utvalda sekvenser ur sex avsnitt av Expedition: Robinson för att se hur programmet förändrats genom åren, i aspekterna dramaturgi och visuell utformning. I slutdiskussionen visas att det finns samband mellan de olika kanalernas syfte och hur programmet utformats. I de kommersiella kanalernas versioner finns en stor del reklam och sponsring, vilket blir en del av programmets uppbyggnad. Det visas också att reality-genrens utveckling har bidragit till förändringarna som programmet genomgått.

Title: The majority’s ether media Author: Lana Zand Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 52 In this thesis, 161 interviews of the Swedish morning-show Malou efter tio have been analyzed to find out how the social construct of ethnicity is framed, but also represented.  Purpose: the purpose of this thesis is to examine the frequency and framing of ethnicity in the morning-show. This is executed by measuring the proportion of ethnic identities that are being interviewed by the show host Malou von Sivers – and under what premises these groups are being portrayed. The ethnic groups are divided into being either a part of the social majority or minority, which is determined in regards of name, accent or presentation provided by the show host. Method: the method approach is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative thematic analysis. Main results: the analysis show that the minority population in Sweden is underrepresented and tends to appear in contexts that portray them in a vulnerable situation. It also shows that minorities tend to act as a representative of their own ethnic group, more so compared to the majority population.

Sedan 2013 har allt fler börjat använda sig av streamingtjänster för film och TV på internet (Findahl,2014). I takt med att användningen ökar är det viktigt att tjänsterna är välutvecklade och lättillgängliga för användaren. I denna uppsats undersöker vi funktioner på de tre största Video on Demand-tjänsterna (VoD) i Sverige ur ett användarperspektiv. Med hjälp av befintliga teorier och litteratur diskuterar vi användarbarhet och genomför en områdesanalys av de utvalda VoD-tjänsterna. Utifrån analysen har vi gått vidare med tio funktioner för att avgränsa studien. Uppsatsen innehåller två metoder; fokus grupper och enkätundersökning. Resultatet från dessa metoder presenteras i en rankningslista som ska fungera som rekommendation till operatörerna. Slutsatsen som kan dras från resultatet är att en VoD-tjänst som har flera eller alla av funktioner från rankningslistan tillgängliga, kommer ge användare en betydligt bättre användarupplevelse på webbplatsen. / The development of streaming media services has rapidly evolved since 2013 (Findahl, 2014). As the usage of video on demand (VOD) services increases, it becomes more important that the services are well developed and accessible to its users. In this essay we study the functionality of the three most used VOD-services in Sweden, from a user perspective. Using existing theories and literature, we discussusability and conduct a field evaluation, analysing the three VOD services. Based on the conducted evaluation, we decided to move forward with ten features that, we found, were the most useful from a user perspective. It also helped delimit the study. The essay contains two research methods, a questionnaire survey and focus groups. The results from the study are presented in a ranking-list that will serve as a recommendation to the operators of the VOD services. The conclusion we made from the ranking-list is that a VOD service that take most of these functions into account will make for a better user experience.

Syfte – Den ökade användningen av internet har lett till en mängd olika riktlinjer kring hur den mänskliga faktorn bäst ska tas hänsyn till på internet, utan stöd av forskning. Vidare har grafiska profiler fastnat i tiden före internets existens vilket gör att organisationer missar möjligheten till att fånga målgrupper, höja grafiska profiler och bygga ömsesidigt fördelaktiga interaktiva relationer. Därmed är syftet med denna studie: Att öka kunskap om hur grafiska profiler kan utstråla mänsklighet i den digitala världen. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i en frågeställning som lyder: Hur gestaltas en mänsklig känsla i en grafisk profil för exponering i en digital värld? Metod – För att kunna besvara frågeställningen har tre metoder tillämpats, vilka är litteraturstudie, enkätundersökning och gruppintervju i form av fokusgrupper. I metoderna ingår kvantitativa och kvalitativa studier samt primärdata och sekundärdata. Litteraturstudien innebar en insamling av befintlig forskning och fakta inom ämnet som fungerade som en grund i studiens resultat. Enkätundersökningen innefattade en jämförelse av typsnitt för att identifiera de känslor som typsnitten förmedlade. Fokusgrupperna handlade om att utforska deltagarnas känslor inför fem olika grafiska profiler och deras innefattande element. Resultat – Utifrån empirin och litteraturstudien resulterade studien i en mängd data beskrivande den mänskliga känslan i grafiska profiler. Datan sattes sedan ihop till en modell innefattande konkreta steg i ett syfte om att få in en mänsklig känsla i en digital grafisk profil. Modellen innefattar riktlinjer för fotografi, ikoner, färger, typografi och tonalitet där det ger vägledning för hur dessa ska gestaltas. Fotografier ska exempelvis vara enkla, dynamiska och kontrastrika där befintligt ljus bör eftersträvas. Studiens resultat anses vara användbart av reklambyråer i deras arbete med digitala grafiska profiler som önskas upplevas som mer mänskliga. Studiens resultat anses vidare vara användbart i syften kring att digitalisera varumärken i allmänhet, där en mänsklig känsla möjligen eftersträvas. Begränsningar – I fokusgrupperna uppkom det svårigheter kring att skapa diskussion rörande deltagarnas känslor inför varje specifikt element, vilket ledde till att diskussionerna främst kom att fokusera kring de grafiska profilernas helhet. Vidare hölls fokusgrupperna endast en gång vardera, vilket berodde på tidsbrist. Intervjuareffekt och kontexteffekt kan ha uppstått inom fokusgrupperna, vilket kan påverka resultatet. Eftersom färger vidare har olika uppfattningar och associationer i olika länder har studien begränsats till att bara innefatta uppfattningarna i Sverige. / Purpose – The increasing usage of Internet has led to a variety of guidelines on how to utilise and assess the human factor in the best way for internet usage, however, disregarding research in the field. Furthermore, graphic profiles have in a way been cemented in a pre- internet world, which has led to a situation where many organisations have missed the opportunity to attract a lot of target groups, by raising the graphic profile and building mutually advantageous and interactive relations. With this as a background, the aim of this study is to elevate the awareness of how graphic profiling may emit humanity in a digital world. Therefore, the purpose of this study is: To increase the knowledge about how graphic profiles can radiate humanity in the digital world. In order to find the purpose of this study, the purpose has been broken down to a research question that goes: How are human emotions portrayed in graphic profiles exposed in the digital world? Method – To be able to answer this question three methods have been used, namely a review of relevant literature in the field, a survey and group interviews in the form of focus groups. The methods used include quantitative as well as qualitative data as well as primary and secondary studies. The literature review aimed at collecting facts in the field to serve the research undertaken to this date. The survey comprised of a comparison of fonts to be able to identify the emotions these fonts emitted. The interviews with the focus groups were a way of investigating the different participants emotions faced with five different graphic profiles and the elements they contained. Findings – The empirical data and the literature review resulted in a variety of data describing human reactions and emotions towards graphic profiles. These data was then used to prepare a model that comprised concrete information when trying to incorporate a human emotion within a graphic profile. This model include aspects and guidelines for photography, icons, colours, typography and tone of voice on how to interact with people in a better way in this new digital world. For example, photographs should be simple, dynamic and rich in contrasts where existing light is desirable. The results of this study are considered being useful for advertising agencies in their work with digital graphic profiles that covet a human touch. The results are hopefully also useful for digitalizing brands generally, where a human touch is desirable. Limitations – Within the focus groups there was a notable difficulty in creating discussions regarding perceived emotions for each of the elements, which resulted in a discussion upon the graphic profiles generally. Furthermore, the focus groups could only meet once and discuss, due to lack of time. Hence, impact from the interviewer and the context of situation may have influenced the results. Since colours – as anthropology has shown – are perceived in different ways in different cultures, this study is confined to a Swedish perspective. / <p>Rapportens tillhörande bilagor är sekretessbalgda varför de inte är inkluderade i denna version.</p>

The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated:  how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media?    The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, Strömbäck’s theory of framing and theory of media logic, Kovach &amp; Rosenstiel theories of journalism and Manning’s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis. The material that has been observed in this study is newspaper articles, television news reports and television programs.   The results of the quantitative analysis showed that articles of Eskiltuna Kuriren, news reports of SVT1 and the program Debatt had most objectivity in there reporting. The news reports of TV4 and program Kalla Fakta had most biased reporting of the incident. The qualitative analysis showed that SVT1 news broadcast was more objective and TV4 news broadcast was more biased. The mainly sources in the media that has been used was the other media, the president to Parken Zoo and veterinaries. The newspapers used sources from other media, like the program Kalla Fakta, then also former employees from Parken Zoo and veterinaries. SVT1 and program Debatt used more other sources, more sources from Parken Zoo. In the qualitative analysis the result showed that the news broadcast from TV4 had the focus on how the Parken Zoo takes care of the animals, that they have put to death pumas and that Helena Olsson had lied to TV4. The broadcast from SVT1 focused on the mistakes Parken Zoo had done but also how they are going to fix the problems that they have. The news broadcasts gave different kind of framing effects to the viewers.

<p>Abstract</p><p>Title: The New Type of Music Industry at AllEars.se (Den nya musikbranschen på AllEars.se)</p><p>Number of pages: 49 (53 including enclosures)</p><p>Author: Viktor Backemar</p><p>Tutor: Else Nygren</p><p>Course: Media och Communication Studies C</p><p>Period: Fall 2007</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to compare AllEars´ own view of the website AllEars.se to an observed view of the same site. The comparison is based on theories regarding the Internet in today’s society, convergence, communities and collective intelligence, interactivity and participation, and business in today’s society.</p><p>Method: Since the paper has a purpose to compare two views of the same website there are two main methods in use. AllEars´ own view has been created via an interview with the company’s CEO, a press release that was released in connection with the launch of the website and texts found on the website. The other view is based on an observation of the website, preformed in November 2007.</p><p>Main results: The views are different from each other seeing that AllEars´ own view is more positive than the observed view. The biggest and most crucial difference between the two views where found in the relationship between the producers and the users, in terms of who has got the actual power on the website. The users aren’t the ones who has got the actual power, instead the producers has the power and controls the activity on the website with predesigned rules and limitations. However there are some similarities between the two views: The website has a strong connection to the offline world, a good possibility for the users to interact with each other, and the fact that AllEars.se represents something new in the music industry.</p><p>Keywords: AllEars.se, music industry, Internet, convergence, communities, collective intelligence, interactivity, participation, SonyBMG, TV4.</p>

No description available.