ABSTRACT Tattoos are to many perhaps a seemingly new fashion and their presence can be felt throughoutour modern-day society in great volumes. Although it might seem like tattoos are a newfashion, the case is pretty far from it. Tattoos have a long motley history that can be traced backto around 5000 years ago. Today, our capital Stockholm is considered to be one of the densestplaces in the world concerning tattoos. However, if we turn back the clock to around 100 yearsago, we can see a different situation, where tattoos only were to be found on sailors, railwayworkers, soldiers, criminals and prostitutes according to contemporary researchers. A type ofstigma that still can be felt today, even though tattoos are worn by all types of people. Eventhough the contemporary researchers are probably to be believed, there is no statisticalevidence that the fact is actually so. With this essay, we will bring forth such statistical evidencethrough a study based on a register of released prisoners that can be found in the NationalArchives. The aim of the study is to find out how many of the released prisoners that actuallywere tattooed, what tattoos they wore, where they lived and what their profession was.

En väl utformad grafisk profil kan hjälpa ett företag att skapa medvetenhet och kundlojalitet. Den grafiska profilen består bland annat av logotyp, färger, typsnitt och profil- och korrespondensmaterial som allt måste vara enhetligt utformat och anpassat efter företagets kultur, målgrupp och vision. Projektet syftar till att undersöka och beskriva hur tatuerares grafiska profil bör vara utformad för att bäst fylla sitt syfte. En enkätundersökning gjordes med målet att skapa förståelse för tatueringskundernas syn på den grafiska profilen och kompletterades med en intervju med en förtroendeingivande tatuerare som i sina åsikter fick representera tatueringsbranschen. Litteratur i ämnet grafisk profilering och grafisk design kompletterade undersökningen ytterligare. Resultaten från enkätundersökningen stämde inte helt överens med litteraturen vilket gör det svårt att ge ett exakt svar på projektets frågeställningar

I den här undersökningen ställs frågan: Hur kan informella lärprocesser inomtatueringskonsten relatera till bildämnets praktik och vad kännetecknar denna praktik?Genom att undersöka hur en sådan process kan gestalta sig synliggörs också varför dengestaltas. Undersökningen består av två delar där den första utgörs främst av samtal ochintervjuer med aktiva tatuerare och den andra är en konstnärlig process som har sinutgångspunkt i den första delens samtal och berättelser. Också undersökningens resultatredovisas av två separerade men likväl, sammanlänkade och samverkande delar där den enautgörs av den här uppsatsen och den andra av en visuell gestaltning som ställs ut på Konstfacki samband med författarens examination.Genom att undersöka två separata lärprocesser har jag fått syn på ett par intressanta aspekterav lärande som sammantaget har bidragit till att utöka min kunskap kring varför estetiskalärprocesser uppstår. De berättelser jag har fått ta del av beskriver hur olika former avramverk kring lärande kan generera olika förutsättningar för lärande och hur makten att skapasitt eget ramverk kan påverka, samverka med och även bidra till dessa förutsättningar. Iskolan är det knappast möjligt och inte heller önskvärt att låta eleverna skapa sina egna ramarmen här som så ofta annars, bör inte frågor polariseras i ett antingen eller, utan hellre gesformen av en dialog där ramar kan förhandlas och fastställas i samtal och kommunikationmellan de som förväntas verka inom dem. Undersökningen visar hur ett intresse kan leda tillett annat och visar på möjligheter att söka, finna och uppmuntra dessa intressen, vilka sedanmed fördel kan tillgodoses, tillvaratas, interagera med, och ibland integreras iundervisningssammanhang. I undersökningen ställs en fråga kring lärande som besvaras medde två berättelser om lärande, i vilka jag haft min utgångspunkt då jag skapat en tredje, egen,berättelse som resulterat i en visuell gestaltning. Genom att tillföra en konstnärlig dimensiontill undersökningen skapar jag dynamik och nyanser vilka bidrar till att ge ett bredareperspektiv på undersökningen. De viktigaste frågorna är till för att diskuteras, inte besvaras.Med den här undersökningen hoppas jag bidra till en ständigt pågående dialog om ochkunskap kring motivation inom estetiska lärprocesser.

This study aims to analyze the development and shifts in perception of the tattoo practice. For centuries, the negative image of tattoos has been manifested in Korean society and has only shown visible changes in the past two decades. In recent years, the topic of tattoos in South Korea has become notably more popular and broadly discussed. To give a structured and detailed historical review of the tattoo custom in Korea, two articles in Korean by Kim Hyŏng-jung (2013) and Yi Tong-ch’ŏl (2007) served as main sources. By conducting a semisystematic review with a qualitative approach, the accessed data was examined, compared, and synthesized. The results show that the tattoo practice, although still not fully accepted by all, has gradually developed into its own culture in contemporary South Korean society. / Syftet med denna studie är att analysera utvecklingen och det varierande synsätt på tatueringar. I århundraden har den negativa bilden av tatueringar festats i det koreanska samhället och bara under de senaste två decennierna har en märkbar förändring skett. De senaste åren har tatueringar blivit mer populära och diskuterade. För att ge en strukturerad och detaljerad bild av tatueringar i Sydkorea har två artiklar på koreanska använts som huvudkälla, Kim Hyŏng-jung (2013) och Yi Tong-ch’ŏl (2007). Genom en semi-systematisk översikt med en kvalitativ metod har insamlad data blivit granskad, jämförd och sammankopplad. Resultatet visar att tatueringar fortfarande inte är helt accepterade av alla men att de gradvist har utvecklats till en egen kultur i Sydkoreas samtida samhälle.

Den här uppsatsen undersöker de diskurser som kan formuleras kring hur tatuerade personer talar om sig själva och om tatueringskonsten, utifrån en diskursanalytisk studie av intervjuer i Scandinavian Tattoo Magazine. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk är byggt kring Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips diskursteoretiska begreppsbygge, som i sig framförallt grundas i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalytiska begrepp. De formulerade diskurserna; sexualitetsdiskursen, ironiseringsdiskursen, möjligheternas diskurs, individualitetsdiskursen och maskulinitetsdiskursen, har diskuterats utifrån begrepp tagna från Mary Douglas (renhet och fara), Slavoj Žižek (cynism) samt Peter L. Berger och Thomas Luckmann (typifieringschema och face-to-face-situationen). Uppsatsens analys visade att kvinnor inte bara föredras som representanter för tatuering i tidskriftens intervjuer, utan också att de, till skillnad från männen, sexualiseras kraftigt. Vidare har teorier framlagts kring relevanta diskursers utvecklingar vad gäller hur de intervjuade identifierar sig med själva praktiken, och slutsatser kunde även dras kring tatuerings individualiserande aspekter, där analysen tyder på att gränserna inom tatuering, vad gäller exempelvis motiv och val av placering, kommer att flyttas fram kontinuerligt i framtiden. / This essay examines the discourses that can be formulated around how tattooed people talk about themselves and about tattoo as a practice. This is based on a discourse analysis study of interviews made in Scandinavian Tattoo Magazine. The essays theoretical and methodological framework is built around Marianne Winther Jørgensens and Louise Phillips framework discourse theory, which itself is based mainly in Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse analysis concepts. They formulated discourses; the sexuality discourse, the ironic discourse, the discourse of opportunities, the discourse of individuality and the masculinity discourse, has been discussed using concepts taken from Mary Douglas (purity and danger), Slavoj Žižek (cynicism), Peter L. Berger and Thomas Luckmann (reciprocal typification and face-to-face situations). The essays analysis showed that women are not only preferred as representatives of tattooing in the specific interviews in the magazine, but also that they, as opposed to the men, are heavily sexualized. Theories regarding how relevant discourses surrounding tattoos have developed, based on how the respondents identify with the practice, are also presented, and conclusions were also drawn around the individualizing aspects of tattooing, where the analysis suggests that the boundaries of tattooing, for example in design and choice of location, will be continuously stretched further in the future.

Den djupt rotade bilden av en normativt manlig tatueringskultur vidmakthålls i tatueringstidningar genom en översexualiserad, icke representativ, uteslutande framställning av kvinnor. Detta motverkas i denna uppsats genom att synliggöra och ifrågasätta den manliga normen via utformning av en normkreativ tatueringstidning som speglar konstnärskapet och mångsidigheten i tatueringskulturen samt porträtterar kvinnor på ett starkt och jämställt sätt. För att skapa en grund för det kreativa arbetet gjordes en insamling av teoretisk kunskap som sedan applicerades på en analys av befintliga tatueringstidningar utifrån ett både design- och normkritiskt perspektiv. Analysen följdes av kvalitativa intervjuer som undersökte hur tatueringstidningar uppfattas av kvinnliga tatuerare och hur de vill framställas i en sådan publikation. Dessa steg resulterade i designbeslut som ledde till skapandet av en normkreativ tatueringstidning, Ink on Ink, som utformades på ett estetiskt tilltalande samt normkritiskt sätt gentemot kvinnliga tatuerare och deras verk.

This master’s thesis has the intent of showing that the tattoo can be regarded as an individuals document according to prevailing notions in archival science. Suzanne Briets definition of the concept of document is used in this thesis as a widening definition, a document does not have to presented in a defined form, it is only required to represent an object or intellectual phenomenon and to be informative. Tattoos are presented in this thesis as informative with regard to the status and position of russian/soviet convicts and as such presenting an individuals identity within a specific context. As documents they also provide the individual with the essential evidence of his or her endeavours in a criminal environment. Also, they have the ability to function as an individuals memories of relationships, hardships and comradeships. Memory, evidence and identity are concepts upon which archival theorists are reworking the role of archives and documents in society and culture. The method presented in this thesis is image analysis applied to a selected number of photographs and drawings owned and published by a design and publishing company in London. The image analysis has as its focus the tattoos visible upon individuals bodies, these tattoos are interpreted and made relevant with regard to historical circumstances and the prison environment. The image analysis in this thesis is complemented by litterature studies. The thesis also provides a recapitulation regarding previous research concerning tattoos within the human and social studies. The conclusion this thesis presents is that it is possible to view the tattoo as a document, bound to an individual, which mirrors the society and culture in which the individual finds himself. It is also possible to view the tattoo as mirroring indivudals possibilities, wishes and memories. Finally, the tattoo presents itself, in this context, as a document that may represent a critique of a dominant society or simply the voice of the alienated.

I denna studie undersöks kvinnliga tatuerares uppfattningar av, och förhållning till, genus och kön inom tatueringsyrket. Studiens syfte är att undersöka hur genus görs och påverkar yrkesidentiteten, med fokus på kvinnor i ett mansdominerat yrke. Uppsatsens material bygger på intervjuer, observationer och frågesvar från en separatistisk, sluten Facebook-grupp om tatueringar för kvinnor och icke-män. Analysen bygger på diskursteori och genusforskning, där grunden lutar sig mot Chantal Mouffe och Ernesto Laclaus diskursteorier, samt Judith Butlers användning av performativitetsbegreppet och den heterosexuella tolkningsmatrisen. Studien visade på att informanternas uppfattning av genusets påverkan på yrkesidentiteten var ostabil. Genuset påverkade utrymmet som informanterna gavs i det maskulina yrkesfältet, där detta utrymme var olika beroende på om de var i sammanhang med andra inom fältet eller utomstående. Yrkesidentiteten påverkades även av hur de utövade och presenterade olika normativa kvinnoideal.

In this thesis, I argue that the modern view on tattooing as a new trend and its former association with antisocial people is an old trope, in many ways constructed by the newspapers.  Tattooing is a practice with a long and multifaceted history. From Ötzi the iceman to the presumed tattoo-boom or tattoo-renaissance in the late twentieth century, it has waxed and waned in popularity but never fully got out of sight. The inhabitants of Sweden's capital city Stockholm are said to be the world's most tattooed people.  The Swedish word for tattoo: tatuering, was introduced in 1799 in an article about natives in the South Pacific. For about half a century, the newspapers mostly wrote about tattooing as a native practice in faraway countries. But, as far back as 1869, the Swedish newspapers started to report on a more western-centered tattoo interest. Approximately 30 years later, it was also reported as a trend attracting new target groups such as women and nobility in America and Britain. Since then, Swedish newspapers have repeatedly described tattooing alternatively as a new trend reaching out to new target groups, a practice on the brink of extinction, a danger to the health, or a stigmatizing mark. The tattooed person has been depicted as odd, self-destructive, an outcast, or incapable of making their own decisions. Authorities such as medics, scholars, social workers, and journalists have taken a right to interpret, discuss and judge the choices of other people. From researching Swedish Newspapers from 1799 to 1999, I conclude that the modern reports on tattooing as a trend, a danger, or a sign of deviance is a narrative with a long history. The view of tattooed people as odd, strange, and victims of self-destructive behavior is a discourse with an equally long tradition. Further, I argue that the tattooed person, when interviewed or depicted to this day, is constructed by old conceptions and stereotypes. The result is that people with an interest in tattooing internalizes prejudices as a self-image. This image is either promoted and self-encouraged, or the object of denial, and a wish to be seen as a whole person, not a stereotype or cliché.

Den här studien syftar till att söka förståelse för tatuerade personers individuella uppfattningar kring betydelsen av deras tatueringar, samt kring tatueringar på en generell nivå. Vidare har vi haft för avsikt att undersöka hur tatuerade personer upplever omgivningens uppfattningar och bemötande utifrån tatueringarna. Studien har en kvalitativ ansats med främst ett induktivt förhållningssätt, vilket emellertid även innefattar vissa deduktiva inslag. Vidare intar studien idealism och konstruktivism som ontologiska ståndpunkter med en hermeneutisk och interpretativistisk epistemologi. Insamlandet av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer.   Resultat i studien visar att tatueringar utgör en betydande komponent i en individs identitetsskapande vilket samverkar med individens omgivning. Resultatet visar även att tatueringarna och dess symbolik kopplas till individens relation till omgivningen och dess roll som samhällsvarelse i vilken samhälleliga normer och uppfattningar tillägnas och tolkas. Slutligen visar resultatet att tatueringar och tatuerande som aktivitet kan återspegla det samtida samhället och dess utmärkande drag. / The aim of this study is to seek an understanding of the individual perceptions of tattooed persons about the significance of their tattoos, as well as of tattoos on a general level. Furthermore, we intended to investigate how tattooed people perceive the surroundings' perceptions and attitudes based on the tattoos. The study has a qualitative approach with mainly an inductive approach, which, however, also includes some deductive elements. Furthermore, the study adopts idealism and constructivism as ontological positions with a hermeneutic and interpretivist epistemology. The collection of empirical material has been done through semi-structured interviews. Results in the study show that tattoos are a significant component of an individual's creation of identity which interacts with the individual's surroundings. The result also shows that the tattoos and their symbolism are linked to the individual's relationship to the environment and its role as a social being in which societal norms and perceptions are assigned and interpreted. Finally, the results show that tattoos and tattoos as an activity can reflect the contemporary society and its distinctive features.