This empirical degree project explores the use of Swedish in foreign language learning such as English and the subsequent consequences. For this study, we explored the positions of researchers regarding the topic and investigated how, when and why three teachers in Sweden used the Swedish language during English teaching. The study provides an overview of theories and literature regarding the use of first language during foreign language teaching. Some findings suggest that the first language should not be excluded in second language acquisition but incorporated with limited use. However, it could be problematic to incorporate the Swedish language for the students with different origins. In that scenario, the students would be forced to acquire a foreign language through their second or third language. The study also connects these findings and research to the theoretical background of the socio-cultural views in the classrooms and the zone of proximal development. The method used for this study was a qualitative data collection in the form of semi-structured interviews with three primary teachers. The results show that these teachers reported using the Swedish language with variations thus the common reason for usage of Swedish during English learning would be for instructing purposes. Moreover, research suggests that maximising the target language during foreign language learning would expose the students to utilize the target language and that if the teacher would overuse Swedish during foreign language teaching the students would not sense the need to practise the language. The study also investigates when and how the teachers believe their students are exposed to the English language. The participants agreed upon that the exposure of the English language occurs on daily basis for the students moreover, participants would also agree that most of the exposure would be extramural. Our major conclusion is that incorporating the Swedish language in English learning should be considered with care. Some research suggests that the first language may provide enough scaffolding for the students however, the teachers may find several variations of providing the scaffolding for the students without the incorporation of the Swedish language.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på undervisning i naturvetenskap på förskolegården. Två frågeställningar används för att konkretisera studiens syfte. Som metod användes en digital enkät, samt sex personliga intervjuer. För att analysera studiens resultat användes det sociokulturella perspektivet som teorianknytning. Studiens resultat visar att förskollärare ser förskolegården som en möjlig arena för undervisning i naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare använder olika material när de undervisar i naturvetenskap på förskolegården. Förskollärares närvaro i barnens utforskande inom naturvetenskap på förskolegården är något som är av vikt för att utmana barnen i sitt intresse. Att kunna begreppsliggöra barnens utforskande med naturvetenskapliga begrepp är något som framkommer i studiens resultat. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning och diskuteras med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis beskrivs förslag på vidare forskning samt olika implikationer på förskollärarprofessionen. / The present work is a qualitative study which aims to contribute with knowledge about preschool teachers' perspectives on teaching science in the preschool yard. Two questions are used to concretize the purpose of the study. The method used was a digital survey, as well as six personal interviews. To analyze the results of the study, the socio-cultural perspective was used as a theoretical connection. The results of the study show that preschool teachers see the preschool garden as a possible arena for teaching science. The results also show that preschool teachers use different materials when teaching science in the preschool garden. Preschool teachers' presence in the children's exploration of science in the preschool yard is something that is important to challenge the children in their interests. Being able to conceptualize the children's exploration with scientific concepts is something that emerges in the results of the study. Furthermore, the results are compared with previous research and discussed based on the study's purpose and questions. In conclusion, suggestions for further research and various implications for the preschool teaching profession are described.

The purpose of this study was to examine how teachers conduct their teaching to be language developing, and how they in a practical way work with semi-speaking students who have language deficits in the Swedish language and / or their native language. To carry out this study, I used qualitative interviews as a method and I have interviewed six teachers working at a high school. The school that these teachers work at execute a language developing teaching throughout all the courses in the school. All teachers have a similar idea of what language developing work is, however, how they go about and what is emphasized most in the teaching differs. The reason for this is because these teachers have different experiences with the language developing teaching. These professionals agree that this approach is very important and that all teachers, regardless of subject, should work in a language developing way, in parallel with the rest of their subjects. They also agree that this approach benefits both immigrant students and ethnic Swedish students. Another way for these teachers to work language developing has been to work with genres. Since the teachings of genres include language and subject content integration, this has been a way to expand their language developing teachings. One clear approach in their teaching has been to support their pupils, which is a central point within the genre-based pedagogy. The reason for the support is to stimulate the pupils and to make their education easier and more approachable, without lowering the standards of the content being taught. Thus making the teaching more adapted to the needs of every individual.

Det här arbetet syftar till att få en tydligare bild på om lärare arbetar med tyst läsning i sina klasser och hur dessa lärare i sådana fall arbetar med det i sina klasser. Undersökningen grundar sig i fyra frågor vilka är: Hur arbetar lärare med tyst läsning? Vad bidrar tyst läsning med för svenskämnet enligt lärarna?Vad för sorts litteratur får eleverna tillgång till att läsa? Skönlitteratur/ fakta m.m.?Vad anser lärare att målet med tyst läsning är för deras elever? Dessa frågor är alla skrivna med utgångspunkt i att verksamma lärare ska kunna svara på dem. Detta gjordes för att studiens huvudsakligen grundar sig i en enkät. Alla de svar som har samlats in analyseras och ses genom ett sociokulturellt perspektiv. Enkäten och den presenterade forskningen visar att lärare arbetar på det sättet som forskningen säger att lärare bör arbeta med tyst läsning, genom att ha det som komplement till den annan läsundervisning. / This work aims at getting a clearer picture of teachers’ work with silent reading in their classes. Do they use silent reading and how in that case are they working with it in their classes? This is based on four questions which are: How do teachers work with silent reading?What does silent reading contribute to the Swedish subject according to the teachers?What kind of literature do students have access to reading? Fiction/non-fiction, etc.? What do teachers think the aim of silent reading is for their students? These questions are all based on the assumption that if given to an active teacher, she should be able to answer them. This was done because the study mainly is based on a questionnaire. All the answers collected are analyzed and viewed through a sociocultural perspective. The questionnaire show that teachers work in the same way as the research say they should with silent reading, which is like a complement to the other reading lectures.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

This study describes transitions from preschool to preschool class. The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers perspectives on their work of adapting transition processes to individual children´s needs and conditions. The focus of the study is preschool teachers descriptions/statements of their work. To answer the research questions qualitative interviews were done with five preschool teachers, from five different preschools. The study´s theoretical starting points are attachment theory and co-produced leadership. The results and conclusions show that the preshool teachers´work of adapting transition processes is conducted in different ways. This study contributes with the knowledge that it is complex to adapt transition processes for children individually and how the work is conducted can affect equivalence. / Den här studien beskriver arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt arbete med att anpassa övergångsprocesser till enskilda barns behov och förutsättningar. Fokus ligger empiriskt på deras beskrivningar/utsagor av sitt arbete. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, från fem olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är anknytningsteorin och samproducerat ledarskap. Resultat och slutsatser visar att förskollärarnas arbete med att anpassa övergångsprocesser bedrivs på olika sätt. Den här studien bidrar med kunskap om att det är komplext att individanpassa övergångsprocesser för barn och att sättet som arbetet genomförs på kan påverka likvärdigheten.

I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Forskning inom studie- och yrkesvägledning visar på stora brister hur området integreras i skolan. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning i årskurs 1–6. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av enkäter. Resultatet visar att lärarna saknar tillräckliga kunskaper för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen, men de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt. En lärare menar att “Det är ju det hela skolgången syftar till: att förbereda för ett kommande yrkesliv”. / The swedish curriculum for compulsory school, pre-school class and after-school center 2011 states that the school is responsible for each pupil after completing compulsory school can make well-founded choices of further education and vocational orientation. Research in study- and career guidance shows major shortcomings in how the area is integrated into the school. The purpose of our study is to investigate the teachers perspectives on study- and career guidance in grades 1–6. To get answers to our questions, we have chosen to use surveys. The results show that teachers lack sufficient knowledge to integrate study- and career guidance in teaching, but that they believe that study- and career guidance is important. One teacher says that “This is what the whole schooling is about: to prepare for a future professional life".

Many pupils all over the world might experience foreign language anxiety which has a majorimpact on pupils’ development. Because of this, and because of personal experiences of thesubject, the aim of this thesis was to investigate teachers’ experience of foreign languageanxiety and motivational factors regarding Swedish pupils in grade 1-3. This study investigatedhow the teachers notice pupils who have foreign language anxiety and how they manage towork with them to make them motivated. The focus has been on the oral parts of the Englishsubject. The study was conducted by interviewing six teachers from different schools inSweden. Semi-structured interviews were made with teachers who had experience of the subjectto develop a deeper understanding of their experience and working methods. To analyze theresults, cognitive motivation theory and Skinners behavioristic theory have been used assupport. The results showed that foreign language anxiety is a common challenge in school andthat it can depend on what grade the pupils were in. Some of the participating teachers find itdifficult to manage to work with these pupils since they do not specifically know how to adaptthe teaching to the pupils so they will be able to overcome their anxiety. However, the resultshave showed that the teacher-pupil relationship and the classroom environment play a big rolewhen it comes to foreign language anxiety. / <p>Engelska</p>

För att ge alla elever möjlighet att läsa enskilt är det av stor vikt att den enskilda läsningen är ett inplanerat moment i undervisningen. Genom enskild läsning får eleverna möjlighet att utveckla sin läsförmåga, vilket bland annat innebär utveckling av avkodning, läsförståelse och läsflyt. Det är lärarna som ansvarar för den enskilda läsningen som sker i undervisningen och därför avser studien att bidra med kunskap om hur enskild läsning planeras, tillämpas och följs upp i undervisningen. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv eftersom läsning sker i ett sammanhang och eleverna utvecklas efter sin förmåga. Det sociokulturella perspektivet beskriver även vikten av att använda språket som ett redskap och att utveckling sker ständigt. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur legitimerade lärare i årskurs 2 planerar och tillämpar enskild läsning i undervisningen för att utveckla elevers läsförmåga. En kvalitativ undersökningsmetod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 2. Intervjuerna som har genomförts transkriberades och sedan analyserades transkriberingarna utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärarna tillämpar enskild läsning i undervisningen, men att den inte får så mycket tid. Det framkom även att lärarnas betydelse är av stor vikt på olika sätt. Den enskilda läsningen följs upp i undervisningen med olika tester och mätmaterial samt att eleverna blir lyssnade till när de läser. Resultatet visade även att den enskilda läsningen planeras in i undervisningen men på olika sätt, det varierar i hur länge och hur många gånger i veckan eleverna får läsa. / In order to give all students the opportunity to read individually, it is of great importance that individual reading is a planned part in the classroom. Through individual reading, the students have the opportunity to develop their reading ability, which, among other things, means the development of decoding, reading comprehension and reading fluency. It is the teachers who are responsible for the individual reading that takes place in the classroom and therefore the study intends to contribute with knowledge about how individual reading is planned, applied and followed up in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective because reading takes place in a context and students develops according to one's ability. The socio-cultural perspective also describes the importance of using language as a tool and that development takes place constantly. The aim of the study is to contribute knowledge about how certified teachers in grade 2 plan and apply individual reading in teaching to develop students' reading ability. A qualitative research method has been used in the form of semi-structured interviews with five teachers in grade 2. The interviews that have been conducted were transcribed and then the transcriptions were analyzed based on a thematic analysis method. The result showed that the teachers apply individual reading in the classroom, but that it does not get much time. It also emerged that the importance of teachers is of great importance in different ways. The individual reading is followed up in the classroom with various tests and measuring materials and that the students are listened to when they read. The result also showed that the individual reading is planned into the teaching, but in different ways, it varies in how long and how many times a week the students are allowed to read.

Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla   digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har    digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt    växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige     att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans. Denna    studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i    svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats    att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur    skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors    digitaliseringsarbete. Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har    upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin. Resultatet visar att     gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har     varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen.    Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på    gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad     arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också    att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt    arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning    kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna    har tagit ett stort kliv framåt. / Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital  services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that  students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When    the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper    secondary schools and conduct all distance learning. This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish     upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they    have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater    understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has     affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to find out    how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic. The     results show that high school teachers have encountered many challenges during the     pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation    during distance education. The study shows that upper secondary school teachers     feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization    and that they have had an increased workload as all communication takes place    digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19    pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it    has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they     feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.