I samhället uppmärksammas tekniken för sin ökande komplexitet och systemiska karaktär. l vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämne? Denna avhandling berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan. Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den  didaktiska uppgiften att utveckla ett undervimingsområde om tekniska system? Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor  med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete. Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt  förstärkts som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt med att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I öäverenstämmelse med modern teknikfilosofi har teknik i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskaperna. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska rys/em har dock skiftat i karaktär över tiden. Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska diskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än mot systemnivån. Så tenderar t.ex. undervisning om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemens uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle. Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finns en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. 1 avhandlingen visas även hur människans roll relativt systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring. / In our society technology is becorning increasingly complex. Technological systems are now part of our evetyday lives. To what extent is this reflected in the Technology subject? This dissertation concerns education and has the aim of investigating how technological systems are treated in the Swedish school system. The overarching question is: How has the Swedish compulsory school dealt with the pedagogical challenge of det'eloping miject content about technological systems? To answer this question, the discourse of school talk on technological systems across three different school arenas has been the focus of the study so that pedagogical challenges and historicallayers relating to the discourse can be outlined. The three school arenas are the formulation, mediation, and realisation arena. They mainly encompass national curriculae, text books and teachers work, respectively, from 1980 to 2009. On the realisation arena an interactive method has been used where the researcher collaborated with a team of teachers in a lower secondary school for two years. The results are presented in two ways. First, a set of offered companion meamngs found in the expressions on the arenas are presented. The compamon meamngs emanate from three kinds of rules regolating the discourse: educational focus, system languages and curriculum emphases. Second, each arena is discussed in detail. These discussions were arrived at by feeding the categories of compamon meamngs back into the analysis process as a tool to clarify themes, orders of discourse and changes over time. On the arenas subject content relating to technological systems has successive ly strengthened its position and can be found on several curricular levels. This shift is made possible by new descriptions of technology as a distinct field of knowledge, thus affecting the view of the school subject Technology. In a Swedish context this meant dissociation from the natural sciences. Two hegemonic discourses that make the pedagogical challenge to introduce technological systems more difficult have also been found: the hegemony of the artefact and the hegemony of science. The first relates to the subject's internal interest for small products and components. The second is based on a scientific precedence where Technology is used as an arena for the illustration of scientific laws and rules. Both hegemonies have the effect of directing the educational focus away from the systernic issues around the technology at hand. The search for answers is turned inwards and downwards in the systemic hierarchy. On the other hand, production systems and controi technology have established a position in the discourse. An emerging political and ethical theme concerned with the relation between citizenship, sustainable development and technology has forwarded a systems approach. / <p>Avhandlingen finns även som talbok, TPB-nr: CA01926.</p>

I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

Sammanfattning Syftet kring undersökningen är att undersöka lärarnas syn och tankar på teknik samt få en uppfattning om hur lärarna undervisar i skolämnet teknik för årskurserna 4-6. Detta görs genom att intervjua lärare som undervisar i ämnet teknik. Intervjuerna görs utefter frågeställningarna: 1. Hur är lärarnas syn och tankar om teknik? 2.Vilka tankar kring undervisningen i teknikämnet har lärare? 3. Vad är lärarnas reflexioner på att teknikämnet får en egen timplan?  Intervjuerna visar att de flesta lärarna som deltagit i undersökningen tycker att det bör finnas en gemensam definition för teknik. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker att det är bäst att undervisa med teori och praktik varvat men att det är brist på resurser för ämnet teknik som gör det omöjligt att genomföra undervisningen med variationsteorin. / Abstract   The purpose of the study is to investigate the teachers' views and thoughts on technology as well as an understanding of how teachers teach the school subject technology for grades 4-6. This is done by interviewing teachers who teach in the subject of technology. The interviews address the questions: 1. What are the teachers' views and thoughts about technology? 2. What thoughts about teaching in the subject of technology have teachers? 3. What are the teachers’ reflections on the technical subject getting your own timetable? The interviews show that most teachers who participated in the survey find that there should be a common definition of technology. The study also shows that most teachers think it is best to teach theory and practice but that there is a lack of resources for the subject of technology that makes it impossible to complete the theory of variation theory.

<p>Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv. I övriga ämnen finns det någon slags agenda, men teknikundervisningen bedrivs utan ordentliga riktlinjer och utan garanterad undervisningstid.</p><p>Andra delen av arbetet har undersökt en tänkbar framtid för teknikämnet i grundskolan. Samtalsintervjuer med fyra personer som fått ge sin personliga syn på vad man borde ha i tankarna när man planerar framtidens teknikundervisning. Några gemensamma ståndpunkter är att teknikämnet är viktigt för att förstå vår samtid och vår framtid. Teknik handlar om att lösa problem och skall hjälpa till att föda ett intresse för teknik och naturvetenskap. Sist men inte minst tycker man att ämnet är för lågt prioriterat.</p> / <p>This work has two different parts that has been treated in different ways. Initially, the present situation for the subject Technology in primary and lower secondary school has been monitored in a survey. Among the results, a correlation between authorized Technology teachers and the teachers that chose to teach Technology and the interest for Technology was found. The authorized Technology teachers are primarily found in the major cities. Among the majority of teachers that teach Technology, the Natural Science teachers, only ten percents choose to teach Technology them self. In other subjects, there is a curriculum, but the Technology education is carried out without proper guidelines or guarantees for a minimum time of education.</p><p>The second part of this work is looking into a possible future for the subject Technology in primary and lower secondary school. Four persons gave their personal views on what one should have in mind when planning the Technology education of the future. Some common positions are that Technology is important in order to understand our present and our future. Technology is about solving problems and should help to create an interest in technology and natural science. Last but not least the subject Technology is not prioritized.</p>

Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv. I övriga ämnen finns det någon slags agenda, men teknikundervisningen bedrivs utan ordentliga riktlinjer och utan garanterad undervisningstid. Andra delen av arbetet har undersökt en tänkbar framtid för teknikämnet i grundskolan. Samtalsintervjuer med fyra personer som fått ge sin personliga syn på vad man borde ha i tankarna när man planerar framtidens teknikundervisning. Några gemensamma ståndpunkter är att teknikämnet är viktigt för att förstå vår samtid och vår framtid. Teknik handlar om att lösa problem och skall hjälpa till att föda ett intresse för teknik och naturvetenskap. Sist men inte minst tycker man att ämnet är för lågt prioriterat. / This work has two different parts that has been treated in different ways. Initially, the present situation for the subject Technology in primary and lower secondary school has been monitored in a survey. Among the results, a correlation between authorized Technology teachers and the teachers that chose to teach Technology and the interest for Technology was found. The authorized Technology teachers are primarily found in the major cities. Among the majority of teachers that teach Technology, the Natural Science teachers, only ten percents choose to teach Technology them self. In other subjects, there is a curriculum, but the Technology education is carried out without proper guidelines or guarantees for a minimum time of education. The second part of this work is looking into a possible future for the subject Technology in primary and lower secondary school. Four persons gave their personal views on what one should have in mind when planning the Technology education of the future. Some common positions are that Technology is important in order to understand our present and our future. Technology is about solving problems and should help to create an interest in technology and natural science. Last but not least the subject Technology is not prioritized.

Utgångspunkten för det här examensarbetet är några av de synpunkter som Skolinspektionens har i sin kvalitetsgranskning av teknikämnet 2014. Undersökningen ställer frågorna; vad tycker eleverna om teknikundervisningen, hur ser eleverna på teknikämnets utformning? I examensarbetet har en enkätstudie genomförts i en förortsskola i Stockholm. Enkäten har gått ut till 125 elever i årskurs 9.  Examensarbetet fokuserar på arbetsområdena som eleverna anser att de kan använda i sin vardag. Enkäten omfattar även bakgrundsfrågor med elevernas värderingar av den aktuella skolan, undervisningen i stort och teknikundervisningen.  Resultaten visar att eleverna uppfattar teknikundervisningen som varken intressant eller ointressant. Undervisningen är heller inte användbar i vardagen. Engagerade elever är också de elever som värdesätter teknikundervisningen mest. Dessa elever ser också mest nytta av undervisningen. Nyttan de ser är av relativt komplex teknisk natur. Det är också komplexa tekniska områden de skulle vilja arbeta med i undervisningen. / Based on some of the objections of the Swedish Schools Inspectorate quality audit of the subject technology in 2014 this research puts some questions; What do the students think about the technology subject, what do the students think the subject should teach?   The research was conducted as a survey in a suburban school in Stockholm, presented to 125 students in grade 9.  The research is focused on objects that the students they have worked with and the objects they want to work with, and where the objects can be used in the students' everyday lives. The questionnaire also includes background questions with the students' assessments of the current school teaching in general and the teaching in technology.  The results show that students perceive a technology education that is neither interesting nor uninteresting. The technology teaching is not useful in their everyday life. Students who value technology education the most also see the most benefits from the subjet. The benefits they see are of relatively complex technical nature. It is also complex technological objects or areas they would like to work with.

The purpose of this study is to increase knowledge about how technology teachers in grades 1-3 perceive their own teaching in the subject technology linked to conditions such as education, time frame, teaching materials, materials and equipment. The study was conducted with the help of qualitative interviews in which eight active and educated technology teachers in grades 1-3 participated. The interviews examined the teachers' individual views on the technology subjectaround the deficits that the Swedish Schools Inspectorate report from 2014 highlights. Furthermore, it was investigated how the teachers' attitudes are affected by the mentioned conditions and whether there were more factors that they considered influenced their teaching in the subject of technology. The analysis of the interviews was inspired by a phenomenography inspired model where the teachers' statements were analyzed and linked to previous research. The results of the survey show that the teacher's competence in the subject of technology is not decisive for whether the teacher feels safe and competent in teaching. The security and competence are rather clarified in how much education the teacher has in technology. It emerged that the conditions of the technology subject are affected by the economy, parts such as materials, equipment and further education are given lower priority financially by both teachers and school management. Conclusions drawn in this study are that technology teaching and teachers' attitudes are largely influenced by how the subject is prioritized by the schoolmanagement. If the subject is not prioritized more by teachers and school leaders, the subject will not be more visible than it already is.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.

Grundskolans teknikämne har kritiserats för att undervisningen inte utgår från elevernas intressen och erfarenheter. Vidare utgår undervisningen alltför sällan från kursplanen och det saknas en samsyn bland lärarna kring hur undervisningen skall genomföras samt vad ämnet står för. Beträffande det sistnämnda har studier visat att filosofiska diskussioner om hur teknik kan definieras inte är vanliga inom teknikdidaktiken, vilket kan få konsekvenser när gemensamma kriterier ska sättas upp för att användas vid bedömning och betygsättning av elevernas kunskaper. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur teknik och teknisk kunskap kan definieras och på vilket sätt dessa begrepp förekommer i de styrdokument som skolorna har att förhålla sig till. Det är en systematisk litteraturstudie där den tidigare forskningen i ämnet har undersökts och där teknikämnets kursplan har analyserats utifrån denna forskning. Resultatet visar att även om det i skolans läroplan saknas filosofiska diskussioner om vad teknisk kunskap innebär, går det att finna spår av denna typ av kunskap. Exempelvis kännetecknas teknikämnet av de teknikutvecklingsprojekt som eleverna skall genomföra och i dessa projekt får de möjlighet att utveckla så kallade teknikvetenskapliga kunskaper genom att de systematiskt prövar och omprövar sina idéer. / The technology subject in Swedish elementary school has been criticised for not taking into account the pupils interests and experiences. Furthermore, the teaching is often not based on the curriculum and there is a lack of consensus among the teacher on what should be taught and what the subject stands for. Regarding the latter, studies have shown that philosophical discussions on the definition of technology are not common within technology teaching and learning, which can have consequences when a common set of criteria are set up to be used for assessment and grade setting. This study examines how technology and technological knowledge can be defined and how these concepts are reflected in the curriculum. Based on a systematic literature review of former studies in this area, an analysis of the curriculum is performed. The result show that even if there is a lack of philosophical discussions in the curriculum on what technological knowledge means, traces of this type of knowledge can be found. As an example the technology subject is characterised by the technical development projects that the pupils are supposed to carry out, and in these projects they get the opportunity to develop the so called technological science knowledge by systematically testing and re-testing their ideas.

The purpose of this study is to examine teachers perceptions of subject-integrated teaching, with a focus on the subject of technology. Subject-integrated teaching, in a school perspective, means that two or more subjects elaborates together to create a holistic understanding within a knowledge area. The study has a qualitative approach. Interviews were used as a data collection method. Five teachers in primary and lower secondary school were interviewed about their perceptions on this issue. The study used a pragmatic approach based on John Dewey's theories. The result shows that the teachers in this study are positive about subject integration. The interviewed teachers perceive that such work provides good conditions for the students to create a holistic view. The result indicates that an interdisciplinary teaching approach, integrating the technology subject with different other subject, have positive effects on students' learning. The technical subject is structured in a way that provides good opportunities for the use of practical elements in teaching. According to both previous research and the result from this study, interdisciplinary teaching with a connection to reality contributes to an increased curiosity and interest in the students' knowledge. This teaching approach develops the students ability to examine the acquired knowledge in relation to the needs of each individual person and the need of the society. This enable knowledgeable citizens. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om ämnesintegrerad undervisning med fokus på teknikämnet samt deras tankegångar kring hur elevers lärande påverkas av ett sådant arbete. Ämnesintegrerad undervisning i ett skolperspektiv innebär att två eller flera ämnen samarbetar för att skapa en helhetsförståelse inom ett kunskapsområde. Studien har en kvalitativ ansats och utgått ifrån intervjuer som undersökningsmetod för insamling av empiri. Fem verksamma lärare på grundskolans mellan- och högstadiet har intervjuats kring deras uppfattningar på de frågeställningar som studien behandlar. Undersökningen har använt sig av John Deweys teorier om pragmatismen, och resultaten har analyserats mot dessa teorier samt tidigare forskning. Resultaten av undersökningen visar att de medverkande lärarna i studien är genomgående positiva till ämnesintegrering. De intervjuade lärarna uppfattar att ett sådant arbete ger goda förutsättningar för eleverna att skapa helheter av olika kunskapsdelar. Vidare kan konstateras, att ämnesövergripande arbeten tillsammans med teknikämnet upplevs ha positiva effekter på elevernas inlärning, då ämnet är uppbyggt på ett sätt som ger goda möjligheter till användning av praktiska inslag i undervisningen. Ämnesövergripande undervisning med verklighetsanknytning bidrar enligt resultaten till en ökad nyfikenhet och intresse för kunskap hos eleverna. Detta i sin tur utvecklar förmågan att undersöka de inhämtade kunskaperna i relation till individens och samhällets behov, samt utbildar kunniga samhällsmedborgare.