Coronapandemin har orsakat snabba förändringar i arbetslivet med stor påverkan på arbetsplatser som har behövt ställa om till distansarbete för att minska smittspridningen. Det har medfört nya typer av krav och utmaningar för arbetstagare, ledning och arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse för om och hur arbetsmiljön upplevs ha förändrats sedan det påtvingade distansarbetet. Med arbetsmiljö menas både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Empirin består av tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med berättelser om respondenternas upplevelser. Samtliga intervjuer hölls på distans på grund av pandemiläget med restriktioner om social distansering. Datamaterialet analyseras med hjälp av Karasek och Theorells Krav- kontroll- och stödmodell, Clarks gränsteori om olika domäner samt Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM). Studiens resultat visar på att arbetsmiljön har mer eller mindre påverkats sedan det påtvingade distansarbetet för samtliga respondenter. Huruvida påverkningarna upplevs som positiva eller negativa beror på individens förutsättningar, yrkesroll, familje- och boendeförhållanden. Det som är utmärkande för samtliga respondenter är avsaknaden av arbetslivets sociala aspekter och dess betydelse för den övergripande trivseln. Det framkommer även att arbetet numera utförs effektivare på grund av mindre störningar och avbrott. Dessutom förmedlar de flesta deltagare att gränsen mellan arbete och privatliv har blivit alltmer oklar på grund av att arbetet har flyttat in i hemmet och är mer lättillgänglig. Den övergripande trivselkänslan med distansarbetet beror på respondenternas individuella förutsättningar, dock anger majoriteten att distansarbetet är något de vill fortsätta med även efter pandemin, dock i mindre utsträckning. / The Corona pandemic has caused rapid changes in working life with a major impact on workplaces that have had to switch to teleworking to reduce the spread of the virus. This has led to new types of requirements and challenges for employees, management and the work environment. The purpose of this study is to achieve a deeper understanding of whether and how the work environment is perceived to have changed since the forced telework. Work environment includes both the physical and psychosocial work environment. The study consists of ten qualitatively semi-structured interviews with stories about the experiences of the respondents. All interviews were held digitally due to the pandemic situation with restrictions on social distancing. The data material is analyzed using Demand Control and Support Model by Karasek and Theorell, Work/Family border theory by Sue Clark and Antonovsky's Sense of Coherence (SOC). The results of the study show that the work environment has been more or less affected by the forced telework. Whether the influences are perceived as positive or negative depends on the individual's prerequisites, professional role, family and housing conditions. What is characteristic of all respondents is the lack of social aspects of working life and its significance for overall well-being. It also appears that the work is now carried out more efficiently due to minor disruptions and interruptions. In addition, most participants convey that the boundary between work and private life has become increasingly blurred due to the fact that work has moved into the home and is more easily accessible. The overall feeling about teleworking depends on the individual prerequisites of the respondents, however, the majority state that teleworking is something they want to continue with even after the pandemic, albeit to a lesser extent.

Fler och fler personer arbetar på distans, i synnerhet efter covid-19 pandemin. Denna kvalitativa studie belyser HR-chefers upplevelser av distansarbetets konsekvenser för work/life balance, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning inom detta område. Frågeställningen lyder: Hur upplever HR-chefer att distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv? För att få svar på frågeställningen har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio HR-chefer. Resultatet presenteras i form av teman och underteman med tillhörande analys. I analysen har respondenternas utsagor jämförts med tidigare forskning och Sue Campbell Clarks work/family border theory, som utgör studiens ramverk. De huvudteman som identifierades genom tematisk analys är gränssättning, struktur, flexibilitet och arbetstid. Upplevelsen av distansarbetets effekter på balansen mellan arbete och privatliv är delad. För vissa är distansarbete något som underlättar vardagen och som leder till ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv, medan andra har svårigheter att sätta gränser mellan de båda domänerna, vilket påverkar deras välbefinnande negativt. Personliga förutsättningar såsom boende, familjesituation och personlighet verkar ha betydelse för hur väl man trivs och kan anpassa sitt liv efter distansarbete. / People are working remotely to a greater extent, especially after the covid-19 pandemic. This qualitative study sheds light on HR managers' experiences of the consequences of telework for work/life balance, as there is not enough research on this. The research question is: How do HR managers experience that telework affects the balance between work and private life? To answer this question, semi-structured interviews were conducted with ten HR managers. The results are presented in the form of themes and sub-themes with an associated analysis. In the analysis, the respondents' statements have been compared with previous research and Sue Campbell Clark's work/family border theory, which constitutes the framework of the study. The main themes identified through thematic analysis are boundaries, structure, flexibility and working hours. The experience of the effects of telework on the balance between work and private life is divided. For some, teleworking is something that facilitates everyday life and leads to increased opportunities to combine work and private life, while others have difficulty setting boundaries between the two domains, which negatively affects their well-being. Personal conditions such as housing, family situation and personality seem to be important for how well you feel comfortable and can adapt your life to teleworking.

Distansarbete har varit ett alternativ för många under en lång tid, men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt att arbeta hemifrån på grund av Covid-19 pandemin. IT-branschen har haft en mycket god möjlighet att arbeta hemifrån under denna tid. Den senaste tiden har många arbetat hemifrån i stället för att arbeta på kontoret och efter cirka två år har det blivit mer av en självklarhet att få ha alternativet att kunna arbeta hemifrån. Men det finns en del problem som kan uppstå vid distansarbetet. Problem som har uppmärksammat är att kommunikationen mellan kollegor och teammedlemmar kan brista eftersom allting sker digitalt. Att gå in på en kollegas kontor och be om hjälp är inte lika lätt och det kan anses vara jobbigt ifall de måste ringa i stället. Risken för att gruppdynamiken försvinner är relativt stor, eftersom anställda sällan ses som grupp på distans och det är vanligare att arbetsuppgifter försöks lösas på egen hand i stället för tillsammans. Syftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera, beskriva och förklara de faktorer som påverkar gruppens grad av arbetsdynamik och kommunikationsgrad vid IT-baserat distansarbete ur ett projektgruppsperspektiv inom ett konsultföretag.  Under uppsatsens gång har en litteraturstudie genomförts, en analysmodell som genomfördes i samband med den insamlade litteraturen och fallstudiemetoden har applicerats. Utöver det har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts med fallföretagets representanter för att samla in all den empiriska data.  De viktigaste slutsatserna som tagits fram under denna uppsats är:  Kommunikationen mellan medarbetare måste vara mer tydlig vid distansarbete för att minska missförstånd.  Ifall projektgruppen har ett bra samarbete vid distansarbete kan de prestera bättre och det blir enklare att komma fram till bättre lösningar vid problem. Dynamiken påverkar många delar i projektgruppen. Faktorer som påverkar gruppdynamiken är att hålla en öppen dialog, respekt för andras åsikter och olika tankesätt.

I början av år 2020 drabbades vårt samhälle av Covid-19 pandemin, vilket medförde riktlinjer som innebar att flertal organisationer aktualiserade ett arbete på distans. Det har i mångt och mycket diskuterats kring hur distansarbetet har påverkat organisationerna såväl som de individer som organisationen innefattas av. Syftet med denna kvalitativa studie är undersöka och skapa sig en förståelse för hur ett ledarskap på distans har påverkat relationerna mellanchef och medarbetare. Relationen mellan ledare och medarbetare utgörs i denna studien av aspekter som stöd, kommunikation och ledarskapet på distans ur såväl medarbetarnas som ledarnas perspektiv. Vidare undersöks även om organisationsstrukturen har någon påverkan i hur relationerna på distans har sett ut. Genom att inkludera ledare likväl som medarbetare i undersökningen skapas en bredare förståelse kring ämnet och en tydligare inblick växer fram kring komplexiteten i ledarens förmåga att leda och utveckla starka relationer på distans. Undersökningen riktar sig i första hand till nuvarande och framtida ledare, i vilket ledarna kan skapa en uppfattning och därmed tillsätta sig kunskap för att enklare kunna planera och utföra sitt ledarskap på distans i framtiden. Det empiriska insamlade materialet innefattas av totalt 14 intervjuer, varav två av respondenterna är ledare och resterande är medarbetare. Undersökningen har genomförts på två större organisationer i Sverige, den ena statligt ägd och den andra privatägd. Vidare innefattas det empiriska materialet även av interna dokument i form av riktlinjer kopplat till distansarbetet. Resultatet från datainsamlingen visar i första hand på att distansen i sig inte är den avgörandefaktorn för hur relationerna mellan medarbetare och chef påverkats av arbete på distans, utan att det till stor del beror på vilken typ av ledarskap som chefen utövar. Vidare kan vikonstatera att kommunikationen är den faktor som påverkar relationerna i högst grad, där digitaliseringen förhindrar att kroppspråk framkommer lika väl som det gör fysiskt. På grund av det ledarskap som de intervjuade cheferna präglas av, har inte organisationsstrukturen haft någon direkt betydelse kring huruvida relationerna mellan chef och medarbetare påverkats av ett arbete på distans. Avslutningsvis kan vi konstatera att en hybridlösning, där de anställda har möjlighet att arbeta både hemifrån och på kontoret, ses som det bästa alternativet från såväl medarbetarnas som chefernas synvinkel. / At the beginning of 2020, our society was affected by the Covid-19 pandemic, which led to guidelines that meant several organizations implemented work at a distance. There has been a lot of discussion about how distance work has affected the organizations as well as the individuals that work in the organizations. The purpose of this qualitative study is to examine and create an understanding on how remote leadership has affected the relationships between manager and employee. In this study, the relationship between leader and employee consists of aspects such as support, communication and leadership at a distance from the perspective of both employees and leaders. Furthermore the study also aims to investigate whether the organizational structure, based on hierarchy, has any influence on the appearance of the relationships at a distance. By including leaders as well as employees in the collected empirical material, a broader understanding of the subject is created and a clearer insight emerges about the complexity of the leader's ability to lead and develop strong relationships at a distance. This study is primarily aimed at current and future leaders, in which the leaders can create an opinion and thereby acquire knowledge to be able to more easily plan and carry out their leadership at a distance in the future. The empirically collected material consists of14 interviews, of which two of the respondents are leaders and the rest are employees. The collected data was conducted on two major organizations in Sweden, one state-owned company and the other privately owned. Furthermore, in the empirical material internal documents in the form of guidelines linked to the telework by both organizations is also included. The results from the data collection primarily show that distance itself is not the decisive factor for how the relationships between employees and managers are affected by a work at a distance, but that it largely depends on the type of leadership that the manager exercises. Furthermore, we can state that communication is the factor that affects relationships to the highest degree at a distance, where digitalisation prevents body language from emerging as well as it does physically. Due to the leadership that the interviewed managers are characterized by, the organizational structure has not had any direct significance regarding whether relationships between manager and employees have been affected by remote work. In conclusion, we can state that a hybrid solution, where employees have the opportunity to work both from home and in the office, is seen as the most advantageous alternative from both the employees and managers point of view.

Work from Home (WFH) gained momentum as a result of the pandemic. When large portions of the world were under government mandated lockdowns, and forced to institute WFH, companies began to slowly realize that the WFH model come with significant benefits such as the possibility to reduce office space or obtaining access to talent globally. Employees too are incentivized to WFH as it allows them more freedom in where to live, reduce commuting costs, and allow employees to space out work during the day and better manage energy levels. The thesis investigated cybersecurity and information security risks connected to the WFH model through collecting qualitative data by conducting a systematic literature review to gain background knowledge on the topic which was then used to create the interview guide that was used to carry out semi-structured interviews with four heterogeneous Swedish companies of various sizes, working in different fields. The SLR identified social engineering attacks in general, and phishing attacks in particular, to be the greatest threat to employees working in a WFH model suggesting employee security awareness training to be the key security measure in protecting the WFH model. The semi-structured interviews revealed that companies working in a WFH model have also drawn the same conclusion and have made significant efforts to raise security awareness through employee training programs.

Covid-19 meant that infection prevention measures needed to be taken. Many businesses around the country had to make rapid digital changes, with telework as an important tool. Approaches and prerequisites for digital solutions may have been different for society's many actors and businesses. A qualitative study, in relation to physical planning, has been carried out in Karlstad municipality, to explore the effects of telework in public administration and municipal processes. The question is what challenges arose in community planning during Covid-19, but also how community planning may have been affected by Covid-19. Community planning is dependent on cooperation and good relations between officials and citizens, and several parts of the planning process require physical meetings. In the municipality of Karlstad, the digital dialogue affected the conditions for "the good relationship between officials and residents". Telework made internal collaboration difficult and ultimately also affected the quality of the work. The rapid conversion to digital solutions also brought lessons learned and insights that improvements can be made, as it has been shown that the employee can deliver good results even from home. Digital solutions have also had positive effects on collaboration outside the organization, when long journeys are no longer a must, both time and resources can be saved. In the municipality of Karlstad, the digital transition took place quickly, how it would happen and how the process would be adapted was not clear. Digital solutions were not applicable at all stages, but the community planner created own approaches and learned to work based on prevailing conditions. / Covid-19 medförde att smittskyddsåtgärder behövde vidtas. Många verksamheter runt om i landet fick göra snabba digitala omställningar, med hemarbete som ett viktigt verktyg. Tillvägagångsätt och förutsättningar för digitala lösningar kan ha sett olika ut för samhällets många aktörer och verksamheter. I syfte att undersöka effekter av digitala omställningar i offentlig förvaltning och kommunala processer har en kvalitativ studie, i relation till den fysiska planeringen, utförts i Karlstads kommun. Frågan är vilka utmaningar som uppstod i samhällsplaneringen under Covid-19, men också hur samhällsplaneringen kan ha påverkats av Covid-19. Samhällsplaneringen är beroende av samverkan och goda relationer mellan tjänstepersoner och medborgare och flera delar av planprocessen förutsätter det fysiska mötet. I Karlstads kommun påverkade den digitala dialogen förutsättningarna för ”den goda relationen mellan tjänstepersoner och invånare”. Hemarbetet försvårade det interna samarbetet och påverkade i slutändan även kvalitén på arbetet. Den snabba omställningen till digitala lösningar medförde även lärdomar och insikter om att förbättringar kan göras, då det har visat sig att resultat kan uppnås även när arbetet utförs utanför verksamhetens ordinarie lokaler. Digitala lösningar för möten har medfört en effektivisering i flera led, när långa resor inte längre är ett måste kan både tid och resurser sparas. I Karlstads kommun skedde den digitala omställningen snabbt, hur den skulle gå till och hur processen skulle anpassas var inte entydigt. Digitala lösningar var inte applicerbara i alla steg, men genom skapande av nya förhållningsätt kunde arbetet fortlöpa utifrån rådande förutsättningar.

No description available.

Teleworking has become increasingly common as the digital development has progressed. This has provided tools that can facilitate work and reduce the need for physical meetings. Previous studies have concluded that teleworking leads to, among other things, a great lack of social contexts, a blurred boundary between work and private life but also increased productivity. In 2020 the coronavirus pandemic spread across the world forcing many people to start working remotely. Studies on the experience of teleworking in early stages of the pandemic show similar results as previous research. However, there are few studies that deal with how teleworking affects a group. These studies show, among other things, that a work group's productivity decreases if many in the group work from home. This thesis aims to investigate the construction industry's transition to teleworking during the coronavirus pandemic by focusing on a design team's experience of teleworking. The report deals with what the current work situation looks like compared to before, how the work can technically be carried out remotely and how the design team experience this change. The results that have emerged in this report show that design can be carried out remotely and the question is not whether telework should take place or not, but to what extent. There are various factors that affect how much individuals want and should work from home and the conclusion in this report is that teleworking should take place two to three days a week. Social parts of the work are irreplaceable and are required for good cooperation and prosperous employees. At the same time, there is an opportunity to focus better at home. Therefore, the parts of the work that require more collaboration and communication should be performed at the office, while work that requires more focus can be done remotely. / Distansarbete har blivit allt vanligare i takt med den digitala utvecklingen som gett verktyg som kan underlätta arbetet och minska behovet av fysiska möten. Tidigare studier har kommit fram till att distansarbete bland annat leder till stor avsaknad av sociala sammanhang, utsuddad gräns mellan arbetsliv och privatliv men även ökad produktivitet. År 2020 bredde coronapandemin ut sig vilket tvingade många människor världen över att börja arbeta på distans. Studier om upplevelsen av distansarbete i tidiga skeden av pandemin visar på liknande resultat som tidigare forskning. Det finns dock få studier som behandlar hur distansarbete påverkar en grupp. Dessa visar bland annat att en arbetsgrupps produktivitet minskar om många i gruppen arbetar hemifrån. Detta examensarbete syftar till att undersöka byggbranschens omställning till distansarbete under coronapandemin genom att fokusera på en projekteringsgrupps upplevelse av att arbeta på distans. Rapporten behandlar hur den nuvarande arbetssituationen ser ut jämfört med tidigare, hur arbetet rent tekniskt går att genomföra på distans och hur projekteringsgruppen upplever denna förändring. Resultaten som framkommit i rapporten är att projektering kan utföras på distans och frågan är inte om distansarbete bör ske eller ej, utan i hur stor utsträckning. Det finns olika faktorer som påverkar hur mycket man vill och bör arbeta hemma och slutsatsen i denna rapport är att distansarbete bör ske två till tre dagar i veckan. Sociala delar av arbetet är oersättliga och krävs för ett gott samarbete och välmående medarbetare. Samtidigt finns det möjlighet att fokusera bättre hemma. Därför bör de delar av arbetet som kräver mer samarbete och kommunikation läggas till kontorstid, medan arbete där mer fokus krävs med fördel kan ske på distans.

<p>This study explores telecommuter travel behaviour by examining discretionary travel distance and mode choice. The study utilizes data obtained from the 2005 origin-destination survey conducted by TRANS, a joint transportation planning committee serving the National Capital Region of Canada. The study compares and explains the discretionary travel behavior of teleworkers relative to other population groups and identifies that the average teleworker travels 3 times farther than regular workers and 1.7 times farther than non-workers for discretionary purposes. Regression indicates that dependent children, vehicle accessibility, housing type, residential distance to the urban core, land-use mix, residence within a Greenbelt region and day of the week all positively affect travel distance. Conversely, age, proximity to shopping centers and inclement weather demonstrate significant negative effects. Then, through binary logistic regression, the study confirms that work status significantly influences mode choice. Similarly, the following predictor variables demonstrate a significant positive effect towards active mode choice: teleworker work status, larger household size, greater income, warmer temperature, closer proximity to shopping centers, apartment housing type, trips for recreational and restaurant purposes, taking subsequent trips in a day, and travel between 8:00 A.M. and 4:00 P.M. On the contrary, increased entropy, trips within the Greenbelt region, dependent children under 16 years old, increased vehicle accessibility and trips for transporting someone or for shopping purposes all reduce the probability of active travel mode choice.</p> / Master of Arts (MA)

No description available.