Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.

I samband med Covid-19-pandemin har en snabb omställning skett i det svenska arbetslivet och många har övergått från arbete på kontor till arbete hemifrån enligt restriktioner (Folkhälsomyndigheten 2020). Studiens syftet är att öka förståelsen för offentligt anställdas upplevelse av hemarbete i relation till psykosocial hälsa och utifrån det belysa vad som kan tas i beaktning vid arbetsorganisering efter pandemin. Således utgår studien ifrån två frågeställningar där den första berör upplevelsen av hemarbete medan den andra berör en tänkbar framtid i arbetets utformning. Studiens empiri har formats genom semistrukturerade intervjuer, vidare bygger studien på ett fenomenologiskt förhållningssätt där intervjuerna väglett den teori som lyfts upp. Empirin har vidare analyserats med hjälp av olika teorier och begrepp som främst antar ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att upplevelserna av hemarbete är både positiva och negativa i förhållande till den psykosociala hälsan. Upplevelserna är i stora drag entydiga även om viss variation beroende av individuella faktorer återfinns. Avsaknaden av sociala relationer för både arbetet och välbefinnandet tillsammans med ökad integrering av arbete och fritid har varit de tyngre betonade resultaten. Samtidigt har självständiga arbetsuppgifter visat sig fungera bättre i hemmiljö och medarbetarna upplever en ökad effektivitet och minskad restid som två starka fördelar. / Due to the Covid-19 pandemic the working life has changed dramatically in Sweden where people are restricted to work in their original workplace and instead instructed to work from home (Folkhälsomyndigheten 2020). Through semi structured interviews this study aims to understand employees' experience of home based telework in the public sector, mainly in relation to their psychosocial health, and based on that shed light on how work could be organized post Covid-19. The study utilizes two questions to answer the purpose, where the first one focuses on the employees' experience of home based telework while the second one focuses on how future work could be organized. The empiric is based on a phenomenological approach where the interviews have guided the theory, and it has been further analyzed with the help of different social psychological perspectives. The main result shows that the experience of home based telework has both positive and negative characteristics relative to psychosocial health. The experience is broadly unambiguous although some variation depending on individual factors have been found. The absence of social relations for both work and wellbeing together with an increased integration of work and leisure have been the most strongly emphasized results. Simultaneously, independent work tasks have proven to operate better in the home environment and employees experience increased efficiency and reduced travel time as two major benefits.

I samband med Covid-19 pandemin har antalet anställda som jobbar på distans ökat drastiskt. Den största ökningen har skett i arbeten som inte kräver fysiska arbetsplatser, där arbetet främst sker via digitala lösningar. Omväxlingen från att sitta på kontor till att jobba på distans, eller i de flesta fallen hemifrån, har föranlett många studier om hur de anställda påverkas i samband med detta. Den här studien fokuserar främst på att förklara förändringen i den inre motivationen i distansarbete, och att identifiera möjliga faktorer bakom detta. Studien utgår därför från job characteristics model för att förklara och identifiera olika karaktärsdrag i själva arbetet som har en påverkan på den inre motivationen hos anställda i distansarbetet. Vidare utgår studien från ett kvalitativt perspektiv, i form av intervjuer av 11 anställda som gått över till distansarbete. Den empiriska data visade att många anställda upplever en positiv förändring i sina dagliga vanor, vissa mindre undantag förekom. Den största fördelen med distansarbete var det mer flexibla arbetsschemat. Den största nackdelen var den sociala faktorn, där en minskad gemenskap bland kollegor var mest framträdande. I analysen kunde man dra paralleller mellan JCM-modellens dimension autonomi och den ökade grad av flexibilitet i arbetet, vilket enligt modellen bidrar till en ökad inre motivation i arbetet. Vidare kunde de övriga faktorerna, som exempelvis den sociala faktorn, tänkas påverka koordinering av arbetsuppgifter, främst inom teamarbete. Slutsatsen som kunde dras var att det i samband med distansarbete fanns en viss positiv förändring i den inre motivationen i arbetet, men att vidare studier krävs för att kunna generalisera slutsatsen. / This study will put focus on and try to explain the change in intrinsic motivation for teleworkers. For this the job characteristics model is used to explain and identify different characteristics in the work itself, that could impact the intrinsic motivation with the teleworking employees. The study will further be conducted through a qualitative perspective with interviews from these employees. Through the interviews, the empirical data showed that most of our respondents experienced a positive change in their daily routine. Where the biggest advantage with teleworker was the more flexible scheduling of the workdays. On the other hand, the negative side that was brought up by most of the respondents showed a decreased socialization between the employees. In the analysis where the empirical data was analyzed through the theoretical model, there was evidence that suggested that the increase of flexibility with telework, positively affected the model’s autonomy aspect, which then should increase the intrinsic motivation. There was also strong evidence in the empirical data for the social aspects which was not found as a part of the theoretical model itself.  As a conclusion it was found that there were some positive changes due to telework for the intrinsic motivation, but that the subject requires further studies to come to a generalizable conclusion.

Byggbranschen i Sverige har till följd av Covid-19-pandemin tvingats till en påskyndad digitalisering vilket har bidragit till ökad användning av digitala verktyg och distansarbete. Tidigare forskning inom ämnet indikerar på både positiva och negativa konsekvenser av distansarbete och återkommande faktorer är arbetsmiljön, kommunikationen, kunskapsdelningen och de tekniska förutsättningarna. Studien undersöker hur konstruktörer på ett medelstort byggföretag i Sverige påverkas inom aspekterna effektivitet och kvalitét vid övergången till distansarbete samt om det är en lämplig arbetsmetod att använda permanent i framtiden. För att besvara studiens frågeställningar har författarna valt att använda intervjuer för att undersöka upplevelsen av distansarbete och en datainsamling för att kontrollera effektiviteten och kvaliteten. Intervjumetoden i studien är en semistrukturerad intervju med fem utvalda konstruktörer på företaget som medverkat i studien. Insamlingen av rådata till studien hämtades från företagets interna tidsrapporteringssystem, kvalitetsdokument från företagets underentreprenörer samt en kompletterande enkätundersökning.   Respondenterna i studien upplevde att konstruktörernas effektivitet minskats vilket inte överensstämmer med studiens statistiska data. Resultatet visar att effektiviteten ökat och kvaliteten på konstruktörernas dokument är likvärdig även efter övergången till distansarbete. Författarnas bedömning efter genomförd studie, är att distansarbete är en bra arbetsmetod att tillämpa om det är ett valbart komplement för konstruktörerna. En permanent övergång till distansarbete kan innebära att konstruktörerna upplever en minskad tillhörighet till företaget, mindre gemenskap med övriga medarbetare, en försvårad kommunikation och försämrad kunskapsdelning vilket på sikt kan påverka effektiviteten och kvaliteten på konstruktörernas dokument. / As a result of the Covid-19 pandemic, the construction industry in Sweden has been forced to accelerate the digitalization process, which has contributed to an increased use of digital tools and teleworking. Previous research in the subject indicates both positive and negative consequences of teleworking and recurring factors are the work environment, communication, knowledge sharing and technology. The study examines how designers at a medium-sized construction company in Sweden are affected within the aspects of efficiency and quality in the transition to telework and whether it is a suitable working method to use permanently in the future or not. To answer the questions in this study, the authors have chosen to use an interview method to examine the experience of telework and a data collection to check the effectiveness and quality. The interview method in the study is a semi-structured interview with five selected designers at the company that participated in this study. The collection of data for the study was given from the company's internal time reporting system, quality documents from the company’s subcontractors and a supplementary survey. The respondents in the study felt that the designers’ efficiency was reduced, which do not correspond with statistical data in the study. The results show that efficiency has increased and the quality of the designers' documents is equivalent in the transition to telework. The authors' assessment after the implementation of the study is that teleworking is a good working method to apply if it is an optional complement for the designers. A permanent transition to teleworking can mean that the designers experience a reduced affiliation to the company, less fellowship with other employees, a more difficult communication and impaired knowledge sharing, which in the long run can affect the efficiency and quality of the designers' documents.

Bakgrund: Den 16 januari år 2020 upptäcktes ett nytt coronavirus i den kinesiska staden Wuhan. Risken för att spridningen av smittan skulle nå Sverige bedömdes vid den tidpunkten som mycket låg. Med anledning av pandemin, har distansarbete under den senaste tiden haft en snabb tillväxt, vilket leder till förändringar av arbetsmetoder där framväxten av digital teknik underlättat utvecklingen av distansarbete. Digitaliseringen bidrar till att flertal anställda kan arbeta när och var de önskar. Distansarbete kännetecknas av den rumsliga och tidsmässiga flexibiliteten. Flera faktorer påverkar medarbetares gemenskap och samarbete och i föreliggande studie kommer fokus ägnas åt hur distansarbetet påverkar medarbetares gemenskap och samarbete. Syfte: Studiens syfte är att beskriva medarbetares uppfattning om distansarbete och specifikt distansarbetets påverkan på medarbetares gemenskap och samarbete under Covid-19 pandemin. I föreliggande studie undersöks offentlig verksamhet. Metod: Då studiens syfte är att ge en djupgående beskrivning av det valda problemområdet är studien baserad på en kvalitativ metod. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare tillhörande kommunal verksamhet. Slutsats: Studien visar att gemenskapen är fortsatt lika god av anledningen att medarbetarna hade en bra sammanhållning redan innan pandemin. Medarbetarna har bibehållit den goda gemenskapen och de upplever känslan av tillhörighet och trivsel då de med hjälp av digitala verktyg kan fortfarande träffa varandra. Kommunikationen har bibehållits trots att den numera sker virtuellt. Medarbetarna upplever att närkontakten och den sociala interaktionen har minskat, vilket kan leda till att de upplever social isolering, då den naturliga närheten till varandra var mer naturlig på arbetsplatsen. Samarbetet har bibehållits tack vare övergång till digital form, dock visar studien att samarbetet inte blivit bättre. Digitala arbetsplatsträffar har införts och sker i ungefär samma frekvens som innan, vilket innebär att arbetsplatsträffarna bevarats trots distansarbete. Medarbetarna fortsätter därmed att genomföra gemensamma aktiviteter trots distansarbete, vilket kan leda till att risken för att medarbetarna upplever social isolering minskar. / Background: On the 16th of January 2020, a new coronavirus was discovered in the Chinese city of Wuhan. At that time, the risk of the disease reaching Sweden was assessed as very low. Due to the pandemic, teleworking has experienced rapid growth, leading to changes in working methods where the emergence of digital technology has facilitated the development of teleworking. Digitization contributes to the fact that most employees can work anytime and anywhere they want. Teleworking is characterized by spatial and temporal flexibility. Several factors affect employees' community spirit and cooperation and in the present study the focus will be on how teleworking affects employees' community spirit and cooperation. Purpose: The purpose of this study is to describe the employees perception of telework and specifically the impact of telework on employees' community spirit and cooperation during the Covid-19 pandemic. In the present study, the public sector is examined. Method: To give a descriptive picture of the chosen area the study is based on a qualitative approach. The study is based on qualitative interviews with employees belonging to municipal services. Conclusion: The study shows that the community spirit is still just as good for the reason that the employees had a good cohesion even before the pandemic. The employees have maintained good community spirit and they experience the feeling of belonging and well-being as they can still meet each other by using digital tools. The communication has maintained despite the fact that the employees now meet virtually. Employees experience a decrease of close contact and social interaction, which can lead to them experiencing social isolation, as the natural closeness to each other was more natural in the workplace. The cooperation has maintained through the transition to digital form, however, the study shows that the cooperation has not improved. Digital workplace meetings have been introduced and now take place at approximately the same frequency as before, which means that the workplace meetings have been preserved despite teleworking. By that means, they continue to carry out joint activities despite teleworking, which can lead to a reduction in the risk of employees experiencing social isolation.

På grund av covid-19 har många organisationer tvingats implementera distansarbete i syfte att minska smittspridningen. Givet den snabba omställningen till distansarbete och de utmaningar som arbetssättet har på kunskapsdelning, ämnar denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöka hur viljan att arbeta på distans påverkar kunskapsdelning hos distansarbetande anställda. Kunskapsdelning operationaliseras genom de relationella faktorerna förtroende, sociala relationer samt organisatorisk förpliktelse. Studiens analysmodell baseras på fyra hypoteser som formulerats utifrån tidigare forskning. Respondenter samlades in via en webbenkät där den insamlade datan analyserades genom hierarkisk linjär regression. Resultaten från 170 distansarbetande anställda visade att viljan att arbeta på distans modererar effekten av förtroende på kunskapsdelning. För individer som har lågt förtroende till sina kollegor agerar viljan att arbeta på distans som en facilitator för kunskapsdelning. Därutöver bör organisationer ta hänsyn till de anställdas vilja att arbeta på distans eftersom resultaten från studien indikerar att viljan påverkar kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen. / Due to the COVID-19 pandemic many organizations have been forced to implement telework in an effort to reduce the spread of the virus. Following the quick transition to telework and challenges associated with organizational knowledge sharing, this quantitative cross-sectional study aims to investigate how the willingness to telework impacts knowledge sharing. Knowledge sharing is operationalized through the relational factors trust, interpersonal bonds and organizational commitment. The study’s model of analysis is based on four hypotheses formulated from earlier research within the field. Data was gathered through an online survey where the collected data was analyzed through hierarchical linear regression. Results from 170 teleworkers show that the impact of trust on knowledge sharing is moderated by willingness to telework. For individuals with low levels of trust in their coworkers the willingness to teleworks acts as a facilitator for knowledge sharing. An implication for organizations is that employees’ willingness to telework needs to be considered as our results indicate that it affects knowledge sharing in a digital work environment.

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

On March 18, 2020, colleges and universities closed as a measure to reduce the spread of the Covid-19 virus, and thus both teachers and students were quickly notified that lecture would be carried out at a distance. One year later, telework is still a fact, the rapid readjustment has become a protracted crisis. This study aims to investigate how job satisfaction among teachers has been affected as a result of working remotely. The study aims to contribute with an insight into how an extensive crisis as well as forced telework affects employees. The study hopes to shed some light on what leaders within the University need to offer, to maintain job satisfaction during telework as well as in a crisis. The study was conducted using a qualitative method, with 18 semi-structured interviews, with teachers at the University of Borås and Jönköping. The collected material has then been analyzed and structured using a thematic content analysis. The study's results indicate that distance work has both positive and negative effects. The positive effects are described, among other things, as reduced commuting and increased insight into digital tools, which may facilitate and improve traditional teaching. The results further show that the main negative effect is social isolation, which arises as an effect of the physical distance. Social isolation leads to lack of social contact with colleagues and students. Furthermore, the social isolation entails an increased workload, the work itself is described as boring in comparison to the traditional working environment. The interaction with students is reduced when the lectures are carried out digitally, which is reported to have a negative effect on some learning elements. The telework in its forced shape, leads to an increase in requested emotional support than in studies who have studied the effect of voluntary telework. The results also show that job satisfaction is currently relatively unchanged, however, this is considered to be due to the fact that the situation is still seen as temporary. The teachers point out that if they thought that teleworking was the new normal, their job satisfaction as well as motivation would have decreased. The study concludes that the lack of social contact with both colleagues and students has led to teachers experiencing increased fatigue. Thus, the study shows that teachers are in need of recovery, as well as increased support, regardless if the education returns to campus during the fall or not. / Den 18:e mars 2020 stängde högskolor och universitet som en åtgärd för att minska smittspridningen. Undervisningen ställdes snabbt om från fysisk till distans, 1 år senare är distansundervisningen fortfarande ett faktum, en snabb omställning har blivit en långdragen krissituation. Studien syftar att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka hur arbetstillfredsställelsen hos lärare inom Högskolan har påverkats till följderna av distansarbetet. På så sätt syftar studien till att bidra med insikt i hur en omfattande krissituation, såväl som ett påtvingat distansarbete påverkar lärare inom Högskolan. Studien har använt sig av en kvalitativ metod, med 18 semistrukturerade intervjuer med lärare vid Högskolan i Borås och Jönköping. Det insamlade materialet har analyserats samt struktureras med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar att distansarbetet medfört såväl positiva som negativa effekter. Det positiva effekterna beskrivs bland annat vara minskad pendling samt ökad insikt i digitala verktyg, vilket kan komma att underlätta och förbättra den traditionella undervisningen. Resultatet visar vidare att den främsta negativa effekten är den sociala isolationen, vilket är en effekt av den fysiska distansen. Den sociala isolationen resulterar i brist på kontakt med kollegor och studenter. Vidare har distansarbetet medfört en ökad arbetsbelastning, att arbetet upplevs tråkigare samt att interaktionen med studenterna går förlorad, vilket anses påverka läromomentet. Det påtvingade distansarbetet har visat sig leda till att ett emotionellt stöd efterfrågas i högre utsträckning än vid ett frivilligt distansarbete. Resultatet visar vidare att att arbetstillfredsställelse i dagsläget är relativt oförändrad, dock anses det bero på att situationen fortfarande ses som tillfällig. Lärarna poängterar att om de trodde att distansarbetet var det nya normala hade deras arbetstillfredsställelse såväl som motivation minskat. Studiens slutsats poängterar att bristen på social kontakt med såväl kollegor som studenter har lett till att lärarna upplever en ökad trötthet. Därmed påvisar studien att lärarna är i behov av återhämtning, såväl som ökat stöd - oavsett om undervisningen går tillbaka till campus i höst eller inte.

No description available.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka arbetsgivares uppfattningar om deras arbetsgivaransvar och vilka möjligheter de har att upptäcka och förebygga mäns våld mot kvinnor, i relation till det ökande distansarbetet. Förhoppningen var att studien skulle öka arbetsgivares medvetenhet kring samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor och att detta skulle ge synergieffekter utifrån ökad kunskap och en vilja att ta större ansvar för samhällsproblematiken. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur uppfattar arbetsgivare risken med att medarbetare som distansarbetar kan hamna i en arbetsmiljö som är otrygg och potentiellt skadlig? Hur säkerställer arbetsgivare arbetsmiljön och säkerheten i hemmet för sina medarbetare vid distansarbete, särskilt i relation till mäns våld mot kvinnor? Hur kan arbetsgivare påverka problematiken med mäns våld mot kvinnor och bidra till större samhällsnytta? Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Vårt urval bestod av sju enhetschefer från två olika kommuner, vilket bidrog till ett bredare perspektiv för studien. Samtliga enhetschefer hade ansvar över medarbetare som arbetade på distans. Vi genomförde samtliga intervjuer digitalt via videosamtal på Teams. Resultatet visade att enhetscheferna var osäkra på hur långtgående deras arbetsmiljöansvar var i relation till distansarbete. Möjligheten att upptäcka om en medarbetare blir utsatt för våld är något de allra flesta enhetscheferna upplever som en svår utmaning, de anser därför att det förebyggande arbetet har stor betydelse. / Abstract The purpose of our study was to investigate employers' perceptions of their employer responsibility and what opportunities they have to detect and prevent men's violence against women, in relation to the increasing telework. The hope was that the study would increase employers' awareness of the social problem of men's violence against women and that this would provide synergy effects based on increased knowledge and a willingness to take greater responsibility for the social problem. Our questions were as follows: How do employers perceive the risk that employees who work remotely may end up in a work environment that is unsafe and potentially harmful? How do employers ensure the work environment and safety at home for their employees when working remotely, especially in relation to men's violence against women? How can employers influence the problem of men's violence against women and contribute to greater societal benefit? We chose to start from a qualitative method of semi-structured interviews to collect our empirical material. Our sample consisted of seven unit managers from two different municipalities, which contributed to a broader perspective for the study. All unit managers had responsibility for employees who worked remotely. We conducted all interviews digitally via video calls on Teams. The result showed that the unit managers were unsure of how far-reaching their work environment responsibility was in relation to telework. The possibility of discovering if an employee is exposed to violence is something that the majority of the unit managers experienced as a difficult challenge, they therefore believed that preventive work is of great importance.