Made available in DSpace on 2014-12-17T15:06:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 FranciscoAS_DISSERT.pdf: 5581713 bytes, checksum: 220b0356180283ae2dc6bdb4eca95850 (MD5) Previous issue date: 2011-12-06 / This study focuses on the teaching and learning of English based on a new theoretical perspective concerning the Zone of Proximal Development (ZPD), which points to the apprehension of metacognitive processes as the way to reach learning autonomy. The theoretical set underline this study is those of a new pedagogy based on the symbiosis of Bruner‟s (2002) and Freire‟s (2009) concepts and in the metacognitive theory. In a social context dominated by the Communication and Information Technologies (CIT), the integration between teacher and learners with the support of the internet has been used as the way to operationalize this new emergent proposal of the theoretical perspectives. The analyses have been conducted through Systemic and Integral Action Research. The results at the end of this study corroborate our hypothesis that the enlargement of spontaneous knowledge of the learners can facilitate the understanding of scientific concepts, stimulating their metacognition and thus promoting their autonomy. / Este trabalho trata de um estudo sobre o ensino-aprendizagem de l?ngua inglesa baseado em uma No??o Expandida da Zona de Desenvolvimento Proximal (NEZDP) que tem seu vi?s voltado para a conscientiza??o dos processos metacognitivos como forma de alcan?ar a autonomia na aprendizagem. Faz parte desse conjunto te?rico, tamb?m, uma nova perspectiva pedag?gica baseada na simbiose entre os estudos de Bruner (2002) e Freire (2009), e na teoria da metacogni??o. Com base no contexto sociocultural atual, permeado pelas Tecnologias da Informa??o e da Comunica??o, a integra??o professor-aluno no processo de ensino-aprendizagem com o suporte da internet, foram utilizadas como meio de operacionalizar a proposta emergente dessa perspectiva te?rica. A an?lise foi desenvolvida por meio da Pesquisa-a??o Integral e Sist?mica (PAIS). Os resultados obtidos ao final deste trabalho corroboraram a nossa hip?tese de que a amplia??o do conjunto de conhecimentos espont?neos dos aprendizes, juntamente com a integra??o professor-aluno, pode facilitar a aprendizagem de conceitos cient?ficos, estimulando a metacogni??o e, consequentemente, a promo??o da autonomia.

Es gibt unterschiedliche Techniken, die Bedeutung eines unbekannten Wortes ohne Hilfeeines Wörterbuchs zu erschließen. In dieser Untersuchung wurden insbesondere vierTechniken beachtet und präsentiert: Worterschließung mit Hilfe des Zusammenhangs,durch Ähnlichkeit mit Wörtern aus anderen Sprachen, durch Ähnlichkeit mit deutschenWörtern und durch Teilung von komplexen Wörtern. Als weiterer Aspekt wird dieZusammenarbeit zwischen den Schülern untersucht, um herauszufinden, ob dies dieWorterschließung positiv oder negativ beeinflusst. An der Untersuchung nahmen elfSchüler teil, die in vier Gruppen eingeteilt wurden. Zusammen besprachen sieErschließungsmöglichkeiten unbekannter Wörter in einem Text. Die Analyse der Techniken zeigt, dass alle Vor- und Nachteile haben. Ofttragen die mangelhaften Vorkenntnisse oder die Aussprache, die nicht immer korrekt ist,zu falschen Worterschließungen bei. Die Analyse der Zusammenarbeit, die mithilfe derZPD-Theorie und des Scaffolding-Konzepts analysiert wird, zeigt, wenn die Kenntnisseeines einzelnen Schülers ungenügend sind, können die Schüler durch Gesprächemiteinander eine Worterschließung finden. Die Worterschließung ist jedoch nicht immerkorrekt, was an einer Reihe von Ursachen liegt. Beispielsweise wird die Zusammenarbeitbenachteiligt, wenn kein beiderseitiges Gespräch zwischen den Schülern entsteht. Einanderer sozial bedingter Faktor ist die Unsicherheit, die die Schüler über ihre Antwortenausdrücken. / Different techniques can make it possible to find out the meaning of an unfamiliar wordwithout using a dictionary. In this study four techniques were observed that are used inthese kind of situations: to find out the meaning of a word by using the context, bycomparing with words from other languages, by comparing with other German words andby dividing complex words. Another aspect is the cooperation between students and inwhat way this has a positive or negative influence on finding out the meaning of a word.Eleven students were divided into four groups, in which they talked about the possiblemeanings of the unfamiliar words they had found in a text. The results showed that the different techniques have advantages anddisadvantages. The pronunciation frequently contributes to the false meaning of a wordand also the inadequate previous knowledge. The results of the cooperation were analysed by using the ZPD Theory and the Scaffolding Concept. These analyses showed that whenstudents’ knowledge is inadequate they can together find out the meaning of a wordthrough conversation. The answer they come up with is however not always correct. Theresults were for instance negative when a one-sided conversation was held. Anothernegative factor was the insecurity which was expressed in the students’ answers.

Este trabalho apresenta uma proposta de sequência didática em problemas de contagem, a partir de situações de jogos. Foi feito um Estudo de Caso numa turma de 8º ano do ensino fundamental do Colégio Militar de Porto Alegre e, ao longo do segundo semestre de 2008, quando da aplicação desses jogos, fizemos observações em relação às estratégias de contagem, às relações sociais, às distintas formas de organizar a resolução dos problemas que surgiam nas atividades e aos esquemas produzidos pelos alunos. Fundamentados na Teoria dos Campos Conceituais (Vergnaud) e na Zona de Desenvolvimento Proximal (Vygotsky), fazemos uma análise de como esses sujeitos se comportaram em diferentes contextos que abordavam o mesmo campo conceitual multiplicativo. Ao término dessa pesquisa, concluímos que o conjunto das diversas situações dos jogos ampliou o leque de representações de contagem e que o ambiente de sala de aula se tornou mais sociável, à medida que os alunos se integravam para um objetivo comum. / This work proposes a teaching sequence in counting problems, from situations of games. Was made a case study in a class of 8th grade of elementary school of the Military School of Porto Alegre and, during the second half of 2008, when following these games, we made observations on the counting strategies, social interaction, different ways of organizing the problems that arose in the activities and the schemes produced by the students. Based on the Theory of Conceptual Fields (Vergnaud) and Zone of Proximal Development (Vygotsky), we made an analysis of how these individuals behave in different contexts that were on the same multiplicative conceptual field. At the end of this research, we conclude that all the different situations of the game expanded the range of representations of counting and that the environment of the classroom has become more sociable, as the students were integrated into a common goal.

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken kunskap fem ämneslärare i svenska har om återkopplingens effekt och betydelse i arbetsprocessen i svenskämnet. För att kunna synliggöra detta valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med samtliga respondenter. Intervjuerna synliggjorde kunskapen om hur de fem ämneslärarna överväger och utformar sina återkopplinga ri svenskämnet under elevernas arbetsprocess. Genom den relevanta empirin kunde studien belysa återkopplingens betydelse i svenskämnet och den effekten och betydelsen återkopplingen till eleverna har under en arbetsprocess. I studien synliggörs den kunskap de fem ämneslärarna har om återkopplingens betydelse. Ord som stöttning, självgående, den individuella återkopplingen, kunskapsutveckling, språkkunskaper, arbetsprocess är vanligt förekommande, vilket visar att samtliga lärare har liknande definitioner av återkopplingens effekt och betydelse under elevernas arbetsprocess i svenskämnet. I resultatkapitlet framgår även lärarnas olika överväganden och utformningar av återkoppling, för att främja elevens motivation samt kunskapsutveckling under arbetsprocessen. / The aim of this study was to examine the knowledge five high school teachers possess regarding feedback and its significance in the Swedish subject’s work process. In order to do so a qualitative approach was applied, with semistructured interviews being the method used to collect data. The interviews highlighted the knowledge these five teachers had in connection to how they consider and formulate their feedback in the Swedish subject during the students work process. Combined with the empirical evidence, the study was able to highlight the significance of feedback in the Swedish subject and the effect and importance it has on the students. As mentioned, the study highlights the knowledge these five teachers possess in terms of feedback and its importance in correlation to the Swedish subject. Word ssuch as: support, feedback, self-propelled individual feedback, knowledge development, linguistic knowledge, and work process, are fairly common and repeated. This shows that all of the teachers had similar definitions of the feedbacks affect and importance on the work process in the Swedish subject. In addition to this, the result chapter also highlights the teacher’s way to consider and formulate their feedback in order to encourage the student’s motivation as well as their knowledge development during the work process.

The aim of the study is to bring knowledge about educator's experiences of and perceptions about dramatizing based on children's books in preschool and how it can promote children's learning and development. Semi-structured qualitative interviews were used as a method. Some interviews were conducted online through Zoom and other interviews were answered in paper. The choice to use online interviews was made due to the prevailing Covid19 pandemic.  Results show that educator's have experiences of and perceptions of dramatizing based on children's books. In this study som examples of methods are presented which are being used to dramatize childrens books. According to the educator's, dramatization based on children's books can promote children's learning and development by the children developing and strengthening their self-confidence, ability to process emotions, social interaction and their thoughts. The conclusion of the study shows that it’s of great importance to start from the children's interest in and attachment to specific children's books. Children can be scaffolded by the educator with the help of props to develop their own actions and to immerse themselves in the story in the dramatization.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.

Denna studie undersöker hur elever upplever lärandet av engelska som andraspråk jämfört med hur lärare upplever elevers lärande. Undersökningar visar att elever har olika inlärningsstilar och preferenser för dessa. Detta betyder i så fall att elever använder olika metoder för att lära. Studien fokuserar på hur elever upplever och reflekterar kring sin inlärning och sina inlärningsmiljöer samt att de ger förslag på förbättringar som de önskar göra. Lärare ger också sina synpunkter på vad de tror fungerar bäst för elevers inlärning och vad de tror att elever anser om sina inlärningsmiljöer. Studien är explorativ och genomfördes med hjälp av enkäter, de innehöll frågor som var "open-ended". Enkäterna delades till elever och lärare i tre klasser på en högstadieskola. Resultatet av studien visar att för att lärande skall infinna sig, måste det finnas en ömsesidig förståelse för inlärningsprocessen mellan lärare och elever. Slutligen visar studien att elever har oilka preferenser när det gäller inlärningsstilar och därför bör lärare vara medvetna om dessa för att kunna facilitera elevers inlärningsprocess. / This study looks at how pupils perceive and their learning of the English language, juxtaposed to what the teachers believe about the pupils’ learning. Sometimes, it is taken for granted that the methods and the way a teacher goes about teaching pupils is the best way to go about a lesson. However, research shows that pupils tend to have a learning style preference which means that a method that works for one pupil is not necessarily the one that works for other pupils. The focus in this study is on how pupils feel about their learning and their learning environments as they give suggestions on improvements they wish to make. The teachers also discuss means they believe work best for their pupils and what they think their pupils feel about their learning environments. The study is an explorative one and was carried out through the use of questionnaires with open-ended questions. The questionnaires were distributed to pupils and their teachers in three English classes at one upper secondary school. In conclusion, it is discussed that for any learning to take place, there has to be a mutual understanding of the learning process. This study brings to light that pupils have learning preferences, therefore teachers have to be aware of these in order to facilitate the learning process.

According to The Swedish Schools Inspectorate’s (2014) quality review, technology subject is all too often characterized by practical work that does not illustrate the theory. In this study, the theory is used to describe the practical work in technology teaching. The purpose of this study is to increase the knowledge of how practical problem solving together with oral interaction affects students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system. Previous research shows how oral interaction strengthens students’ learning through the zone of proximal development (ZPD). When Students work in groups they can use each other’s knowledge and together support each other to reach a new development zone. Through group collaboration, they also increase their skills in practical problem solving through oral interaction and exchange of knowledge.  The methods in the study are design study, observation with observation schedule and observation with video analysis. The teaching approach in the design study is based on the students’ understanding of the theory behind the water tower as a technical system with the help of practical work in groups. The design of the design study is based on students in year six having to understand the theory behind the water tower by constructing a water tower themselves. The results of the study shows that students in year six through our approach to technology teaching are given the opportunity for a gradual increase of knowledge acquisition. The gradually increasing of understanding is based on the students developing from initially lacking knowledge of the water tower as a technical system in level one and in level four the students understanding how the different technical systems work together. The results shows that this way of working is a good addition to the existing technology teaching, with a focus on the theoretical knowledge in the technology subject.