Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt märke till då vi båda jobbat några år som lärare i grundskolan. För att kunna hjälpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna.   Syftet med arbetet är att få fördjupad kunskap om hur elever i år 6 och 7 upplever konflikter i skolan. Särskilt intresse ligger på hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive tjejer. Vi är även intresserade av att förstå hur elever upplever att konflikter mellan tjejer eller mellan killar hanteras av lärare och annan skolpersonal.  Våra forskningsfrågor är: Hur beskriver tjejer konflikter mellan tjejer respektive killar? Hur beskriver killar konflikter mellan tjejer respektive killar? Hur upplever tjejer respektive killar hur konflikter mellan eleverna hanteras av lärare eller annan skolpersonal?   Detta har vi undersökt med hjälp av fokusgruppsintervjuer i rena tjej- och killgrupper. Indelningen i tjej och killgrupper har vi gjort då vi vill se om eleverna upplever att konflikterna och konflikthanteringen skiljer sig åt ur genussynpunkt. För att få igång diskussionerna har vi använt oss av vinjetter.   I resultatet har vi kommit fram till att tjejer och killars konflikter är mer lika än vad vi tror. På ytan verkar det som tjejer och killar har konflikter på olika sätt men i praktiken är konflikterna mer lika enligt våra informanters upplevelser. Enligt eleverna som vi intervjuat så upplever de att när vuxna ingriper och ska hjälpa till att lösa konflikter så tar de i mer och hårdare då det är killar som är inblandade. Styrdokumenten säger att alla som arbetar i skolan ska behandla alla lika, oberoende på om de är tjejer eller killar.

The aim of this paper is to analyze how sex effects young girls sense of identity as well as to see which norms there is about sex in relation to girls, which power it has over how they are able to act and still be accepted by their peers and the society. The material that was used consisted of four books that are marketed as ”for young adults” and in which sex was a major component of the stories. The method that was used for studying the books was a qualitative text analysis and the theoretic framework consisted of queer theory, with a main focus on the unstability of gender/sex and sexuality, performativity, the heterosexual matrix and heteronormativity. The analysis showed that all books compared the girls to traditional norms about how girls are ”supposed” to act. All while they contradict themselves by showing sides of female sexuality which go against the former understanding of girls and girls sexuality. The female sexuality plays a big part in how girls are understood, how their identity is created. At the same time as sex allows them to create their identity it also creates them and controls them. Beacuse as soon as they don’t conform to the norms they are understood as ”odd” and ”wrong”.

Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda på hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frågeställning är: Hur har några muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna fråga har jag fokuserat på tre olika områden: att vara muslim i relation till olika skolämnen, att möta eventuella fördomar och att vara troende i skolan. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i åldern 18 till 25 år. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jämförts. I denna uppsats har jag studerat intervjuerna som texter, som jag har tolkat, och utifrån materialet har jag försökt få fram meningen i innehållet och kategoriserat efter olika teman.        Resultatet visar på att det är idrotten och då främst simningen som skapar störst problem för muslimska tjejer som har den övertygelsen att de inte vill visa sin kropp. I relation till olika skolämnen kan man också se i denna studie att lärare behöver vara medvetna om att det finns muslimska elever som har åsikter om exempelvis världens uppkomst och om sexualitet, som skiljer sig från allmänna uppfattningar som många ungdomar i Sverige har.      I denna studie finns också exempel och erfarenheter från tjejerna där de beskriver hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin religion. En av tjejerna beskriver att hon har blivit mobbad på grund av att hon bär slöja.      För tjejerna i denna studie har det varit naturligt att fasta och att följa de matregler som finns i Koranen och att det har gått bra att fasta under skoltid och att få alternativ kost. När tjejerna beskriver hur det är att vara troende i skolan berättar de att de har det fått svara på frågor från andra elever och lärare, och att de även har fått möta de fördomar som finns i samhället kring muslimer.

Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet. Utifrån dessa makthierarkier kan man se hur respondenterna formar och ger innebörd till sina subjektspositioner, där de beskriver olika upplevelser av positions betydelse.

Lärarens arbetssätt i undervisningen gällande flickor och pojkar har förändrats över tid. Om läraren bedriver en genusmedveten NO-undervisning och samtidigt inkludera elevernas intresse, erfarenheter, värderingar och behov, skapas ett intresse för NO, enligt forskning. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevinflytande och genusmedvetenhet i lärares planering och genomförande av NO-undervisning i årkurs 4–6. Den empiriska studien är utförd i form av semistruktuerade intervjuer med fyra mellanstadielärare på fyra olika skolor utifrån syfte och frågeställningar. I resultatet visar det sig, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys, vilken betydelse styrdokumenten, elevernas behov och lärarnas genusmedvetenhet har för undervisningen. Diskussionen går inpå djupet hur och varför läraren planera sin undervisning som hen gör, så att det blir en varierad, balanserad och intresseväckande NO. Resultat från tidigare forskning om lärares genusmedvetenhet och resultat från denna studie visar både likheter och skillnader. Ett framträdande resultat indikerar att det finns behov av mer kompetensutveckling för lärarna och en forskning som kan stödja lärarnas anpassning av undervisningen.

Non-contact anterior cruciate ligament (ACL) injuries is a serius and traumatic injury to the knee that is common in female soccer players and often force the player to quit or lower the level of activity because of lost stability in the knee or from fear to suffer  a new injury. Female soccerplayers have a higher risk than their male counterparts to get an ACL rupture and especially adolescent females have a high risk. The most common causes to a non-contact ACL rupture is side-cutting manuvers and landing after jumping. Every other player with an ACL rupture develops osteoarthritis within 10-15 years from the time of injury Results: The higher risk for females to incur a ACL rupture is due to smaller intercondylar notch, they’re in the follicular or ovulatory phase of their menstrual cycle, increased knee laxity, dominance in the quadriceps muscles, flexion in hip and valgus movement in the knee. An effective preventionprogram is based on the risk factors individual players exhibit. Preventionprograms including plyometrics and at least one other component (strength, neuromuscular training, awarness or proprioceptiv training) at a regular basis have been most succesfull in reducing the risk for ACL injury for female soccer players. Discussion: Female soccer players may have neuromuscular, hormonal and anatomical differences that increase the risk of them achieving an ACL injury in a non-contact situation. Theese differences should be taken into account when designing a preventionprogram in order to succesfully reduce the risk for female soccer players to achieve an ACL injury. A preventionprogram should include plyometric training, proprioception, balance training and resistance training for hamstrings.

I den här studien har jag fokuserat på unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett åsidosatt ämne i Sverige, även om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt få några tjejers eget perspektiv på sitt bloggande och bloggläsande. För att uppnå detta har jag genomfört en medieanalys där ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande är ogiltigförklarande och ofta nedsättande, men med vissa öppningar där tjejerna får agens och trovärdighet. Ytlighet i form av mode och intimiteten i den privata sfären konstrueras som något tjejer är bra på, samtidigt som dessa egenskaper blir starkt kritiserade i media eftersom det ytliga anses onödigt och det intima allt för privat. En anledning till detta är att bloggar har en publik potential då deras innehåll är synligt för alla, vilket strider både mot normer kring att fina flickor inte ska dra till sig uppmärksamhet, samt den äldre generationens tolkningsföreträde när det kommer till vad som ska hållas privat. Fokusgruppen upprepar en stor del av den diskurs som media förmedlar, vilket resulterar i att tjejerna nedvärderar sitt eget bloggande. Samtidigt finns det ett motstånd där tjejerna ifrågasätter vem som sätter agendan för statushierarkin där de själva återfinns längst ned, samt ser positiva aspekter av kvinnliga bloggare, så som deras mod och individualitet, som media ofta ignorerar.

It is tragic that one can never be a child again. It is equally tragic to always remain a child. I see my work as a story. In this story, however, I don't want to say exactly how it is or how it was. Just how it feels. My work straddles the border between desire and material. I do whatever feels right and slowly from that, a setting, a landscape of materialized feelings and thoughts are painted into being. In Latin, "textere" means "to merge", which refers to both text and textile. "Merge" is a good word for my work. I don't particularly like to write, which is why I like to work with weaving and embroidery. Different paths, events, thoughts, threads and people are woven together and form a context, a story. The various objects are merged into sentences, timing and punchlines.

Aktuell studie syftar till att undersöka motivationsgrunder för ideellt arbete inom den sociala sektorn. Som ett exempel på ideella organisationer inom den sociala sektorn har tjej- och transjourer valts ut. Åtta kvalitativa, semi-strukturerade individuella intervjuer har genomförts med fyra aktiva volontärer och fyra tidigare aktiva volontärer. Intervjupersonerna kommer från tre olika jourer. En tematisk analys har gjorts på materialet och fem teman framträder – feministiskt grundade värderingar, relationen till de andra volontärerna, individuella förutsättningar, feedback direkt från stödsökande och genom gruppen samt feedback och stöd från organisationen. Dessa teman kan förstås som både främjande och hämmande för motivationen och presenteras i en tidslinje då motivationsgrunderna varierar över tid. De teoretiska utgångspunkter som används för att förstå resultatet är sex motivationsgrunder enligt Volunteer Functions Inventory (VFI) samt en teoretisk ram utvecklad av Marta, Guglielmetti och Pozzi kring specifika mönster för ungas motivation. Viktiga slutsatser som dras är att intervjupersonerna drivs av mer än en motivationsgrund, att sammansättningen av motivationsgrunder förändras över tid men att de genomgående starkaste drivkrafterna är feministiskt grundade värderingar och relationen till de andra volontärerna.

Young people's mental illness continues to increase around the world, which places higher demands on welfare organizations. Unfortunately, volunteers from one non-profit organization have noticed uncertainty or dissatisfaction from support seekers regarding getting involved with welfare organizations. Therefore, it seems relevant and important to investigate further the volunteers' experiences and what difference non-profit organizations make for young people.  This paper aims to examine support seekers' attitudes toward welfare organizations, and which function the non-profit organizations have in society. To achieve the purpose of this paper a qualitative study based on two focus groups with eight volunteers from a non-profit organization was selected. The result is divided into two sections, support seekers' attitudes, and the function of non-profit organizations. The results showed that the volunteers believe that the support seekers' attitudes toward the Swedish welfare organizations are mainly based on fear of losing control, bad experiences, and that the welfare organizations have a bad reputation. The results also showed that the volunteers believe that the non-profit organizations have a function in society based on their ability to listen and support, that they have no obligations, and that the support seekers are anonymous.