Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på digitaliseringen i svenskämnet iförhållande till revideringen av ämnesplanen från Skolverket och annan litteratur.Frågeställningarna som ska besvaras är tre och lyder: Hur använder tio svensklärare digitalaverktyg i undervisningen? Hur påverkas tio lärares pedagogiska roll av den nya revideringen iämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet? På vilket sätt anser lärare att elever påverkasav digitaliseringen i klassrummet. Resultatet visar att några lärare använder dator som ettkomplement till undervisningen och andra använder den mindre. Några lärare är positiva tilldigitala verktyg för att de ser en utveckling i hur eleverna skriver och resten av deltagarnatyckte att det var ett störningsmoment.

I dagens klassrum möter elever och pedagoger mängder av digitala lärresurser i form av både hård- och mjukvaror. Syftet med denna småskaliga studie var att undersöka och analysera hur lärare, speciallärare och specialpedagoger beskriver att de använt digitala lärresurser i pedagogiska och specialpedagogiska sammanhang. Kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som användes var det sociokulturella perspektivet samt det teoretiska ramverket TPACK, som beskriver olika kompetenser lärare anses behöva. Resultatet visade att den traditionella undervisningen var central, men att de digitala lärresurserna fått fäste i klassrummet och användes som ett komplement för att variera, strukturera och motivera eleverna till lärande. Lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetade på lite olika sätt utifrån de skilda yrkesrollerna de har. De använde en mängd varierade digitala lärresurser och arbetade på ett kreativt sätt med dessa. Pedagogerna hade olika mycket kunskap kring digitala lärresurser och hur de kan användas i undervisningen. Det framkom även att de upplevde ojämlikhet vad gällande tillgången till digitala lärreurser och kompetens. Pedagogerna, som i studien avser lärare, speciallärare och specialpedagoger, var positivt inställda till digitaliseringen men upplevde sig själva sakna tillräcklig kompetens och framför allt tid för att lära sig och hålla sig uppdaterade med tekniken som finns tillgänglig i skolorna idag. En implikation till specialpedagoger är att skapa sig en överblick över vilka digitala lärresurser som används och behövs, men också en överblick över lärarnas TPACK. På så sätt kan specialpedagoger stötta lärares arbete och ordna med kompetenshöjning om behovet finns.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala verktyg och vilka utmaningar och möjligheter detta skapar för inkluderingsarbetet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med 7 lärare, varav en lärare deltog genom att svara på några av frågorna över e-mejl. Intervjuerna analyserades därefter dels utifrån Nilholm och Göranssons (2013) nivåfördelning av begreppet inkludering, dels utifrån det teoretiska ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Resultaten visade att inkludering handlar främst om att öka deltagande och skapa goda sociala relationer. I inkluderingssyfte har de digitala verktygen främst använts i syfte att skapa förutsättningar för elever som annars har haft det svårt genom bland annat mer tillgänglig information. Det har varit en utmaning för lärare att hitta lämpliga verktyg och att identifiera hur dessa kan användas och anpassas till undervisningen. Den främsta anledningen till att detta varit en utmaning är att det krävs en god kunskap om verktygen för att lärarna ska känna sig trygga i att använda dem. I dagsläget används digitala verktyg mestadels i teoretiska sammanhang och som medel för att göra undervisningen mer inkluderande genom att göra dess innehåll mer tillgängligt för eleverna. Huruvida de digitala verktygen hjälpt undervisningen att bli mer inkluderande är lärarna emellertid osäkra om.

Digitaliseringen får allt större plats i samhället och i skolan och den finns i våra fickorkonstant. Tekniken som kommer med de digitala verktygen är oändlig och detta har ett stortinflytande hos pedagogerna såväl som hos eleverna. Syftet med studien är att få en större insikt hur tekniklärare använder sig av digitala verktyg ideras undervisning och på vilket sätt de går tillväga för att främja olika dimensioner avkunskap. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tekniklärare i högstadiet utifrån urvalsmetoden för attundersöka användandet av digitala verktyg, vilka fördelar som finns och vilka nackdelar somkan uppstå. Pedagogernas har utifrån egen erfarenhet svarat på ett antal frågor som harjämfört med tidigare teoretiska forskningar. Det finns många fördelar som överväger nackdelar med digitala verktyg som tekniklärarnaser som en stor merit både för de som lär ut och de som skall lära sig. Konsten är att ha engod kunskap om dessa digitala verktyg och att kunna implementera dem i sin undervisning.

Mitt arbete kommer att innefatta språklärare i skolan, och tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som finns i Lgr11 (Skolverket, 2018). Denna studie syftar till att beskriva användningen av digitala verktyg i språkundervisningen i relation till skolans höja digitalisering och språkliga förmågor som inkluderar andraspråksinlärning. Jag har använt en enkät för att ta reda på hur digitala verktyg påverkar språkundervisningen och hur man kan förbättra och utveckla dem och utveckla elevers förmåga att använda digitala verktyg i sin utbildning. Detta arbete undersöker de digitala verktygens roll för att stödja lärare i undervisningen i skolan, och i vilken utsträckning tillgången till digitala verktyg kan ge lärarna värdefull information om elevernas användning av förståelsestrategier. Resultaten visar att vi kan implementera TPACK modellen i våra klassrum, men vi behöver förändra hur vi planerar våra dagliga lektioner och höja nivån på både elever och lärare som använder digitala verktyg för att bli mer effektiva i språkundervisningen.

Med anledning av Skolverkets beslut att 2017 uppdatera Gymnasieskolans kursplaner med målet att stärka elevers digitala kompetens och de tilläggen som med detta kom i matematikämnets kursplaner har denna studie gjorts för att undersöka den digitala kompetensen hos svenska gymnasielärare i matematik. Via webbenkät undersöktes den digitala kompetensen hos 99 lärare med Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att lärarna upplevde sig själva som relativt kompetenta inom användning av digitala verktyg, men att förbereda lektioner med digitala verktyg för problemlösning upplevdes som svårare än att kombinera digitala verktyg med andra områden. Det gick även att påvisa en koppling mellan lärares digitala kompetens och antal elever på skolan läraren undervisade, där lärare på större skolor upplevde sig mer kompetenta än lärare på mindre skolor. Det gick även att se en trend att lärare som upplever sig mer kompetenta använder digitala verktyg oftare i undervisningen.

Using a sequential mixed-method methodology, this dissertation study set out to understand the emic and etic perspectives of the knowledge encompassed in the technological pedagogical content knowledge (TPACK) framework and to develop fixed answer questions based on that knowledge. While there have been many studies examining ways to measure TPACK in in-service and pre-service teachers, very few have addressed measuring TPACK using fixed-answer questions. Through the use of the mixed-methods, a snapshot of the emic (inside) and etic (outside) perspectives on the TPACK framework was obtained. This study used a focus group with in-service teachers (emic perspective) and interviews with teacher educators (etic perspective) to understand the kind of knowledge attributed to the TPACK framework. Six themes were derived from the focus group and interviews, from which fixed-answer questions were developed. Those six themes included such issues as access to technology, the use of technology for solid teaching and learning purposes, and passive versus active learning when using technology. Following best practices, the eleven questions included a scenario that gave context to the questions asked and the answers provided. In-service teachers reviewed the items to assure that the language and context were appropriate to classroom practice. Four experts on the TPACK framework reviewed the items for face validity. Across the experts six of the eleven items were rated as valid. Although only the experts saw a small number of items as valid, this study indicates that this kind of measurement for the TPACK framework may be possible.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F-3 beskriver sin relation till digitala verktyg. Studien är relevant på grund av det ökade kravet av digital kompetens hos lärarna samt kravet på användning av de digitala verktygen i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och TPACK som används för att analysera datainsamlingens svar. Ramfaktorteorin bidrar med användbar struktur för att analysera olika ramar på arbetsplatsen som kan påverka användandet av de digitala verktygen. TPACK används för att visualisera den teknologiska (TK), pedagogiska (PK) samt ämneskompetensen (CK) som lärarna besitter och hur samspelet mellan dessa kan komma att spela roll i frågan om lärarnas upplevelser av hinder med digitala verktyg i undervisningen. I och med att skolan ska förbereda eleverna för att kunna leva i samhället och inför kommande yrkesliv krävs då att lärarna ska ges de förutsättningar för att eleverna ska få möjligheten att kunna verka i ett digitaliserat samhälle. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvalitativa samt kvantitativa studie. De resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att de använder de digitala verktygen varje lektion eller nästan varje lektion. Mer än hälften upplever att de har den digitala kompetens som krävs för att använda de digitala verktygen i undervisningen samt att de sällan upplever olika hinder som påverkar sin användning av digitala verktyg. Det upptäcktes inga stora skillnader i resultatet för den kvalitativa datan respektive kvantitativa datan.

The purpose of this qualitative study is to show the relationships between mathematics and programming and to investigate what opportunities experienced teachers perceive with programming within the subject of mathematics. We have collected empirical material to achieve the aim by interviewing four experienced and qualified teachers in mathematics and programming. The empirical data was analyzed using the TPACK framework. The result showed that the teachers see several connections between programming and mathematics, where algebra including patterns and step-by-step instructions is the most distinctive. One conclusion is that a multimodal teaching gives the teacher opportunities to let the students consolidate both programming and mathematics skills in a fundamental way.