Detta är ett utvecklingsarbete som genomförts vid Luleå tekniska universitet i utbildningen Kompletterande Pedagogisk utbildning (KPU) höstterminen 2021. Syftet med utvecklingsarbetet är att synliggöra och förstå hur elevers kunskaper och särskilt ordförråd i engelska kan utvecklas med stöd av flerspråkighet i undervisningen i årskurs 8 samt hur eleverna har uppfattat arbetet med flerspråkighet i engelskundervisningen. Tidigare forskning har visat att flerspråkighet och transspråkande kan gynna inte bara flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling utan även deras identitetsutveckling genom att läraren i undervisningen lyckas aktivera elevers befintliga kunskaper och koppla till deras liv för att på så sätt bekräfta deras identitet (Cummins, 2017). I denna studie har 17 elever arbetat med ordkunskap på tre språk, svenska, engelska och ett tredje språk som varje elev valt själv, exempelvis förstaspråket. För att få svar på de formulerade frågeställningarna i utvecklingsarbetets syfte har data samlats in genom prov, enkät, klassrumsobservationer, semistrukturerade intervjuer och egen loggbok. Resultatet på studiens två prov visar att elevernas medelvärde på antal korrekta svar steg något från prov 1 till prov 2. Enkäten visar att nästan 73 procent av eleverna har en positiv uppfattning av att arbeta med flerspråkighet i engelskundervisningen. Resultatet av intervjuerna visar entydigt på att de sex intervjuade eleverna alla uppskattat och haft nytta av den transspråkande undervisningen. Åsikter som uttrycks är att man utökar sitt ordförråd på alla tre språken, man kan koppla sina språk och leta efter likheter för att hitta ord, det blev lite lättare när man översätter till sitt förstaspråk, det var enklare att lära nya ord på engelska. Framförallt elever med ett annat förstaspråk än svenska har känt sig stolta över att få arbeta med och visa upp sitt språk i klassen under lektionstid. En slutsats som kan dras av studien är att lärare med fördel kan integrera transspråkande som en långsiktig metod i exempelvis engelskundervisning. Elever med ett annat förstaspråk än svenska lär sig glosor på svenska och engelska men vet inte alltid vad ordet betyder. När de får lära ordet även på sitt förstaspråk underlättar det förståelsen i alla tre språken.

Med den här studien ska pedagogernas förhållningssätt i samband med flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter belysas. Studien är en jämförelse mellan tre förskolor som har olika antal flerspråkiga barn. Frågeställningar som studien fokuserar på är hur pedagoger synliggör flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter i förskolan. Vidare ställs frågan om det skiljer sig mellan förskolor med stor andel flerspråkiga barn och dem med flest barn som har svenska som modersmål. Dessutom undersöks det på vilket sätt pedagoger använder sig av scaffolding när de arbetar med flerspråkighet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet translanguaging för att analysera det insamlade materialet. Datainsamling gjordes genom observationer och fältanteckningar för detta etnografiska fältarbete. Resultatet visar att alla förskolor använder sig av scaffolding när de arbetar språkfrämjande även om pedagogerna har olika förhållningssätt när det gäller stöttande i relation till flerspråkighet. Alla förskolor använder barns kunskap i olika språk och främjar medvetenhet kring dessa olika språk, oavsett vilka modersmål barnen har. På förskolan Snigeln visas flerspråkighet som en naturlig del i verksamheten, däremot blir flerspråkighet synligt genom styrda aktiviteter på förskolan Nyckelpigan. I motsatsen till det blir flerspråkighet inte synligt i det observationstillfället på förskolan Stenen. I resultatet visas det att alla pedagoger anpassar sitt språk till barnens kunskaper där de utmanar och uppmuntrar dem att utveckla sina språkliga färdigheter. Det blir också tydliga skillnader, då vissa pedagoger arbetar aktivt med att införa flerspråkighet i verksamheten. I en annan förskola är flerspråkighet redan en naturlig del av verksamheten då barnen pratar flera olika språk.

Syftet med studien är att utifrån ett interkulturellt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar för att främja barns flerspråkighet i förskolan. Studien använder en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra deltagande förskollärare. Resultat visar att det finns utmaningar i arbetet med flerspråkighet och att förskollärarna använder sig av olika hjälpmedel för att utveckla arbetet med flerspråkighet i förskolans verksamhet. I resultatet framkommer även translanguaging som ett arbetssätt för att främja barnens flerspråkighet och att det finns skillnader på förskollärarnas inställningar till flerspråkighet beroende på om förskolläraren är etnisk svensk eller inte och om förskollärarna är enspråkiga eller flerspråkiga.

Syftet med studien är att undersöka transspråkande i svenskämnets skrivundervisning i årskurs 4–6 utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer genomförts. Observationerna genomfördes i fyra olika klassrum där transspråkande tillämpades i skrivundervisningen och sedan genomfördes fyra intervjuer med undervisande lärare. Studien utgår från den sociokulturella teorin i samband med teorin om transspråkande och de teorispecifika begreppen mediering och proximal utvecklingszon. Studiens resultat visar bland annat att framgångsrika arbetssätt med transspråkande i skrivandet är muntliga, textbaserade samt visuella arbetssätt. De medverkande lärarnas uppfattningar om transspråkande i skrivundervisningen är att det verkar som identitetsstärkande för flerspråkiga elever och att det ökar elevernas förståelse för det svenska språket. Lärarna anser dock att tidsbristen och känslan av otillräcklighet är de största problemen med ämnet.

Today’s globalized world is characterized by an immense linguistic and cultural diversity and this reflects on the education. Multilingualism is a reality in the school and Sweden is one of the countries that try to promote it from the early stage of preschool. Multilingualism in the Swedish preschool mainly refers to the development of the Swedish language and the mother tongue of the student which is therefore connected with the development of cultural identity. The present study is a qualitative empirical research that aims to explore the beliefs of preschool educators (principals, teachers and childminders) on early multilingualism in Sweden through a comparative case study in two Swedish and one International preschool in Stockholm. The focus of the beliefs is on the support, views and practices on multilingualism, as well as the link between the mother tongue and the cultural identity. The study was conducted in April 2019, it includes three preschool principals, two preschool teachers and two childminders and investigates their beliefs on early multilingualism as they emerge from semi-structured interviews. The contextual background is outlined according to international, European and national documents, while the sociocultural theory is the main theoretical background that contributes to the analysis of the data. After the critical analysis of the findings, various themes and sub-themes occurred and in general, the three preschools had more similarities than differences. Overall, the preschool educators have a positive attitude towards multilingualism and try to cultivate that to the preschool children. They believe that each language expresses the culture and that multilingualism can enhance the cognitive development, linguistic and intercultural awareness. Nevertheless, support for this task is required. The study concludes with some policy recommendations and suggestions for further studies that might help to upgrade the early multilingual reality.

Minoritetsgrupper i Sverige har en särställning, där språklig representation är en rättighet som den svenska offentligheten har ansvar att upprätthålla. Sverige har utvecklats till att bli ett flerspråkigt land under flera årtionden. Dessutom har forskning inom flerspråkighet och språkpraktiker kopplat till användning av olika språk genomförts och utvecklats sedan 1900-talet. Detta är en kvalitativ undersökning om hur translanguaging kommer till uttryck i serien Brus, som under 2022 hade sin premiär på public service-plattformen SVT Play. Brus handlar om sverigefinska ungdomar som bor i Stockholm, en grupp som även i tidigare forskning har synliggjorts. Den här studien bygger på sociolingvistiska teorier om translanguaging och språklig ackommodation, ur vilka för mediet lämpliga analysverktyg och begrepp valts ut. Resultatet visar att translanguaging synliggörs i Brus genom kodväxling, implicit och explicit representation av språkliga repertoarer samt genom användningen av så kallade translanguaging-markörer, i tidigare forskning även kallade markörer för kodväxling. Resultatet visar även tecken på att karaktärerna anpassar sig språkligt till varandra genom ackommodation. Karaktärernas språkliga praktiker sammanfaller i hög grad med de tankar om flexibelt språkande, som den moderna flerspråkighetsforskningen lutar sig på.

I ett alltmer globaliserat samhälle har den svenska skolan utvecklats till en plats där människor med olika bakgrunder och språkliga erfarenheter möts. I den svenska skolan talas enligt Skolverket (2012) mellan 150–200 språk. Statistik från Skolverket (2022a) visar att 26 % av alla elever i grundskolan har utländsk bakgrund. Den svenska skolan har därav ett viktigt uppdrag att ge utrymme för flerspråkighet. Det är ett uppdrag som lärare i den svenska skolan kan uppfatta som svårt då de anser att de i flertal fall saknar kunskap och resurser (Fredriksson & Lindgren Eneflos, 2019). Studiens syfte är att studera hur lärare beskriver sina erfarenheter och arbetssätt i främjandet av flerspråkiga elevers språkutveckling i svenska. Studiens syfte besvaras utifrån följande forskningsfrågor:-Hur beskriver lärare sina erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever?-Vilka arbetssätt upplever lärare fungerar bäst för att främja flerspråkiga elevers utveckling i svenska språket? Datainsamlingen utgår ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan baseras på fem intervjuer. Studiens teori utgår från det sociokulturella perspektivet, med utgångspunkt i hur kunskap uppstår i interaktion med andra. Resultatet i studien visar att lärarna har positiva erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever. Lärarna nämner även att det finns eventuella hinder i undervisningen med flerspråkiga elever. Dessutom visar resultaten att lärare använder sig av arbetssätt som möjliggör att eleverna får lära av varandra samt använda samtliga av sina språktillgångar. Det beskrivs att lärarna lägger stor vikt vid att skapa en förförståelse hos flerspråkiga elever samt att det ser ett behov av ett ökat samarbete med studiehandledare och modersmålslärare. / In an increasingly globalized society, the Swedish school has become a melting pot of individuals with diverse backgrounds and linguistic experiences. According to Skolverket (2012) there are today between 150–200 languages spoken in the Swedish schools. Statistics from Skolverket (2022a) indicate that 26% of primary students have a foreign background. Therefore, promoting multilingualism is an essential mission for the Swedish school. However, teachers may perceive this task as challenging due to the lack of knowledge and resources necessary to support multilingual students (Fredriksson & Lindgren Eneflos, 2009). The purpose of this study is to investigate how teachers describe their experiences of teaching multilingual students in Swedish and which working methods they perceive work best to support their linguistic development. The study is answered based on the following research questions: - How do teachers describe their experiences of teaching multilingual students? - Which methods do teachers feel work best to promote multilingual students’ development in the Swedish language? The data collection is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The collected data is based on five interviews. The sociocultural theory serves as the theoretical framework for this study. It emphasizes how knowledge is best acquired through interaction with others. The results of the study demonstrate that the teachers have positive experiences of teaching multilingual students. However, they also cite possible obstacles in teaching multilingual students. Furthermore, the results show that teachers use working methods that enable students to learn from each other and use all their language resources. It is described that the teachers attach great importance to creating an understanding among multilingual students and that there is a need for greater cooperation with study tutors and native language teachers.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka verksamma F-3-lärares uppfattningar av transspråkande och flerspråkighet, samt hur dessa uppfattningar avspeglas i lärarnas tal om sin undervisning. Vidare undersöks även vilka andra faktorer som kan tänkas påverka huruvida elevernas flerspråkiga resurser nyttjas i undervisningen eller inte. Undersökningens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lågstadielärare och vidare analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Studiens teoretiska ramverk utgörs även det av fenomenografi samt begreppen flerspråkighet och transspråkande. Lärarnas utsagor presenteras, tolkas och analyseras i form av fyra beskrivningskategorier: Lärarnas uppfattningar om flerspråkighet, Lärarnas uppfattningar om transspråkande, Transspråkande undervisning  och  Faktorer som styr undervisningen.  I intervjuerna framkom hur lärarna besitter varierade uppfattningar om elevers  flerspråkighet och transspråkande, samt att de ser på flerspråkighet ur olika aspekter. Det  synliggörs  att samtliga lärare, oavsett om de väljer att själva definiera sin undervisning som transspråkande eller ej, arbetar med transspråkande strategier för att inkludera sina elevers flerspråkighet i undervisningen. I lärarnas tal om sin undervisning synliggörs hur deras uppfattningar och förhållningssätt till flerspråkighet och transspråkande är avgörande för hur de väljer att utforma sin undervisning. Det framkommer även hur andra faktorer, såsom elevunderlag och språkliga hierarkier,  är högst avgörande för hur lärarnas uppfattningar formas. Dessa faktorer tycks även medföra en diskrepans mellan lärares uppfattningar och den undervisning de  talar om att de  bedriver då det framkommer att lärares [positiva] uppfattningar inte alltid medför utrymme för en transspråkande undervisning.

The use of translanguaging in ELT classrooms can have significant benefits for multilingual students. This study investigates how students with background languages other than Swedish perceive the use of translanguaging in ELT classes. The study aims to answer questions about how these students perceive teachers' use of it, their perception of their own use of it, and in which classroom activities they report a need to use it. Data was collected through a questionnaire that was carried out in three Swedish as a second language classrooms in two separate upper-secondary schools in southern Sweden. Generally, the findings showed a predominantly positive attitude towards the teachers' use of translanguaging in the ELT classroom, but some students did not find it helpful. The majority of students reported that their background languages helped them understand and develop their English language skills. Translanguaging was also supportive in various classroom activities, such as reading comprehension. The study concludes by pedagogical implications for translanguaging use in the ELT classroom in Sweden.

There has long been a debate regarding how much Swedish and English can and should be used in the EFL classroom. Some favor using only English, whereas others prefer using a mixture of languages i.e. translanguaging (Garcia, 2012). This study explores the language used by EFL teachers in Sweden. Through observations, we looked into the extent and functions of English and Swedish used by four EFL teachers in Southern Sweden. By conducting interviews, we were also able to ascertain the teachers’ beliefs about teachers’ language use and what factors they perceive to have affected those beliefs. The results were compared to previous research related to the two approaches and they were also related to the steering documents for Swedish secondary schools. The results show that teachers used predominantly English in their teaching and that this usage also corresponded to their beliefs. Some discrepancies were found between their beliefs in using Swedish and their actual practice. Furthermore, the participants' beliefs were found to be mainly affected by their teacher education, research, and their personal language learning experience.