I den här kvalitativa studien har vi lyft fram hur tystnadskultur och misstro gentemot myndigheter påverkar det professionella arbetet. Syftet med studien var att förstå hur misstro mot myndigheter och valet att inte samarbeta eller prata med myndigheter påverkar det professionella arbetet med ungdomar. Det bristande förtroendet är förknippat med negativa erfarenheter som utsatthet och okunskap samt brist på kommunikation mellan ungdomar och professionella inom det sociala arbetet. Tystnadskultur grundar sig på kollektiva normer men även individuella skäl. Genom våra frågeställningar och intervjuer kunde vi undersöka vilka utmaningar som professionella möter i deras arbete relaterat till våra frågeställningar. Resultatet visar att misstro och tystnadskultur grundar sig på olika faktorer som negativa erfarenheter, normer i utsatta områden och ungdomars inflytande på varandra samt tankesätt.

The work produced by war correspondents can be affected by traumatic and stressful situations, both short and long term (Lazarus & Folkman, 1984). Can readers trust journalists to write objectively and not to fill articles with emotions? As readers, it is relevant to know that information. The study will consist of seven qualitative interviews of war correspondents, because they experience traumatic and stressful situations on assigment to a greater extent than a "normal" journalist would do (Smith, Drevo & Newman, 2018). This allows the study to gain a more comprehensive understanding of how trauma and stress can affect psychological well-being and journalistic work. The study will not be able to generalize the findings as the sample used does not cover to conclude that all war correspondents are affected in the same way. The study will highlight how cultures of silence in newsrooms have affected psychological well-being and how traumaand stress can have negative effects if not managed properly. The main focus is to find out how a person's psychological state can affect the journalistic work that is supposed to be objective. There is a limited amount of previous research but the study consists largely of what has been found. The research is mostly based on the findings of the interviews. The expected result is that war correspondents are psychologically affected by reporting from war-affected areas and that their journalistic work may be affected by trauma, emotions, stress, ethical and moral dilemmas.

This essay aims to examine how the #metoo-­‐movement is described in ten selected debate articles in the Swedish media written between October 17th and December 27th  in 2017 using a critical discourse analysis. The purpose of the essay is to look at how the debate articles articulates that women choose to break the silence of sexual harassments and abuse through the #metoo-­‐movement, and to what extent the debate reflect and challenges the current social practice in relation to gender. The critical discourse analysis aims to clarify the participation of the text in maintaining society’s current social practice, because the discourse both reproduces and changes knowledge, power relations and identities. The current social practice is explained in this essay based on gender theory. The result showed that the debate articles overall reflects the prevailing social practice and the gender hierarchy by in the text questioning women's stories and blaming her for being responsible for the sexual harassments in the #metoo-­‐movement. The results also show that there is a linguistic discourse that, to a certain extent, challenges the prevailing power structures in the society. This discourse appears in several articles that describe the movement positively and see its potential to contribute to change. Furthermore, this essay reflects over the #metoo-­‐movement in relation to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) which leads to the conclusion that the movement points to the need for more actions from the Swedish government to enable Sweden to fulfill its commitments to the convention.

Den 15 oktober 2017 var startpunkten för #Metoo-rörelsens genombrott på sociala medier, vilken innebar en våg av berättelser från kvinnor om sexuella övergrepp utförda av män. Som följd till denna rörelse började problematiken med sexuella övergrepp diskuteras offentligt. Att många utsatta kvinnor väljer att inte berätta eller polisanmäla sina förövare är ett samhällsproblem som har studerats i denna uppsats. Kvinnorna har inte makten att uttrycka sina känslor och tankar kring sina erfarenheter av sexuella övergrepp och det kan visa på en tystnadskultur. Syftet med studien är att studera denna tystnadskultur som existerar kring sexuella övergrepp mot kvinnor i Sverige. Frågeställningarna som kommer att besvaras är: På vilket sätt existerar tystnadskulturen kring sexuella övergrepp och Hur bibehålls denna tystnadskultur? Detta studeras genom att kvalitativt analysera teman som uppkommer i 57 vittnesmål av kvinnor som berättar om sin erfarenhet av att ha utsatts för sexuella övergrepp genom Facebook och Instagram. Materialet studeras i relation till ett teoretiskt ramverk som innefattar två symboliska interaktionister, Cooley och Goffman, och deras teorier om spegeljaget och stigmatisering. Andra sociologiska teoretiker som används i uppsatsen är Brownmiller, Freire och Noelle-Neumann och deras teorier om rädsla, makt, tystnadskultur, skam och utanförskap. Resultatet som studien har lett till är att tystnadskulturen existerar och bibehålls genom känslor som skam, rädsla och normaliseringen av våldtäktsmyter. Genom detta resultat skapar det en större förståelse för hur man kan identifiera skadliga strukturer och bryta en tystnadskultur.

Sammandrag Internationell forskning har visat på en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart när alla samhällssektorer. En tystnadskultur innebär att en enskild har kännedom om information som behöver uppmärksammas och ageras på, men denne avstår från att föra kunskapen vidare till de som kan agera på den av rädsla för att ett sådant handlande kan få negativa återverkningar på den enskilde själv. Detta kan medföra att nödvändiga åtgärder inte sätts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrån ekonomiska värden till människoliv. För den enskilde blir följden stress då denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rätt och rädslan för de konsekvenser som antas bli följden. Inom svensk forskning är tystnadskulturer ett närmast oskrivet blad. Två avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete. Uppsatser inom ämnet saknas helt. Detta arbete har gjorts för att studera vissa grundläggande förutsättningar. Finns det tystnadskulturer inom svenskt projektarbete och vilka följder kan dessa då få? För att nå svar har vi låtit en rad erfarna projektledare besvara en enkät och denna har sedan följts upp med djupintervjuer av utvalda respondenter. Resultatet pekar tydligt på att det även inom svenskt projektarbete förekommer tystnadskulturer och att dessa, om än mindre tydligt, kan få följder i form av kostnader och skador i linje med vad som visats i internationell forskning. / Abstract International research has shown that employee/organizational silence is culturally and geographically widely spread and has an impact on virtually every part of our society. Employee/organizational silence is when an individual has knowledge of information that needs to be acted upon but he/she refrains from passing it on to those in a position to act due to fear of adverse repercussions should he/she choose to do so. This entails that necessary measures will not be administered in time which may lead to anything between financial losses to the loss of human lives. This will result in stress for the individual pressed between a wish to do what is considered right and the fear of the consequences that is assumed to follow. In Swedish research hardly anything has been done on employee/organizational silence. Two theses have been written on the subject. No essays are registered. This work has been done to study some basic conditions. Is there employee/organizational silence in Swedish project work and if so what are the consequences? To be able to answer these questions we have made an inquiry among a group of experienced Swedish project managers and the inquiry has then been followed by in depth interviews with a select group of respondents. The result shows clearly that employee/organizational silence exists in Swedish project work and that it, although less clearly, comes with the same range of losses as shown by international research.

I Sverige finns en allmän uppfattning om att idrotten är god och har en positiv inverkan på såväl individ som samhälle. Däremot är idrottens roll komplex och forskningen på huruvida det finns en korrelation mellan idrottsdeltagande och upplevd självkänsla är mer delad. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur idrottare upplever att deras självkänsla har påverkats av den kultur och de normer som dominerar den idrottsliga miljön samt hur denna upplevelse eventuellt skiljer sig mellan kvinnor och män. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från socialpsykologiska teorier om självkänsla och hur sociala miljöer påverkar individen. Teorierna behandlar generell självkänsla, prestationsbaserad självkänsla, fysisk självkänsla, självkoncept och social identitet. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med totalt sex respondenter. Givet uppsatsens genusperspektiv har intervjuerna fördelats på tre kvinnor och tre män. Resultatet visar inget tydligt mönster mellan idrottsdeltagande och generell självkänsla. Samtliga respondenter upplever att prestation och jämförelse är det som påverkat självkänslan i störst utsträckning. Den största skillnaden mellan de kvinnliga och manliga respondenterna gäller den fysiska självkänslan där kvinnorna påverkats mer av kroppsideal inom idrotten. Det mest utmärkande i uppsatsens resultat är den delvis normaliserade tystnadskulturen som finns inom idrotten. / In Sweden there is a general perception that sport is good and has a positive impact on both individuals and society. In contrast, the role of sport is complex and the research on whether there is a correlation between sport participation and perceived self-esteem is more divided. This bachelor thesis aims to examine how athletes experience that their self-esteem has been affected by the culture and norms that dominate the sporting environment. In addition, investigate how this experience possibly differs between women and men. The thesis theoretical framework is based on social psychological theories about self-esteem and how social environments affect the individual. The theories explain general self-esteem, performance-based self-esteem, physical self-esteem, self-concept and social identity. The thesis applies a qualitative method with semi-structured interviews with a total of six respondents. Given the gender perspective, the interviews have been divided between three women and three men. The results show no clear pattern between sports participation and general self-esteem. All respondents experience that performance and comparison are the factors that affect self-esteem the most. The biggest difference between the female and male respondents concerns physical self-esteem, which shows that women are more influenced by body ideals in sports. The most distinctive founding in the result is the, partially normalized, culture of silence that exists within sports.

Denna uppsats söker förståelse för hur Metoo har påverkat den svenska teaterbranschen. Detta med bakgrund i händelserna under senhösten 2017 då Metoo startade, först bland skådespelare och senare även i andra branscher. Studien söker kunskap hur Metoo har påverkat personer verksamma i teatervärlden. Den teoretiska referensramen börjar med Michel Foucaults diskussioner om makt och sexualitet för att fortsätta till en överblick av det relationella ledarskapet. Vidare fortsätter teorierna med att beskriva hur sexualitet och organisationer påverkar varandra samt vad som kan leda till sexuella trakasserier i organisationer. Avslutningsvis fördjupas i hur och varför sexuella trakasserier förekommer i teatervärlden. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudstrategi för att samla in data, men det har även genomförts telefonintervjuer och skickats ut ett frågeformulär. Utifrån empiri och analys visade det sig att informanterna på olika sätt har blivit påverkade av Metoo. De bekräftade att sexuella trakasserier är vanligt förekommande i teatervärlden även om de var förvånade över omfattningen. Några faktorer som informanterna belyste som en anledning till varför sexuella trakasserier sker är att jämställdhetsarbete inte prioriteras då konsten går före arbetsmiljöfrågor samt att en tystnadskultur har bidragit till att få har anmält. Informanterna menade att Metoo har givit teatervärlden ett språk som kan göra det lättare för dem att prata om och hantera sexuella trakasserier i framtiden. Även om teaterbranschen redan är styrda av lagar och riktlinjer menade informanterna att det behöver bli tydligare hur dessa kan implementeras i det vardagliga arbetet. Överlag vara informanterna positiva till hur Metoo påverkat teatervärlden men några var dock mer skeptiska och menade att strukturer är svåra att förändra. / This essay is an attempt to make an understanding of how Metoo has effected the Swedish theater business. With background in what happened in Sweden and mostly in the theater business in the late fall of 2017, the aim of the study is to know how Metoo have affected people working in this business. The theories start with Michel Foucaults discussion about power and sexuality and continues with a relational perspective on power and leadership. The theories moves on to a discussion about sexuality and sexual harassments in organizations and the cultural industry. The method to collect data was semi-structured interviews and questionnaires with actors and other people working in the theater business. The respondents stories and answers confirmed that sexual harassments is common when working in theaters but most respondents were surprised about the extent. It turned out to be many specific reasons why sexual harassment is a problem in the theatre world, for instance art has the highest value therefore work environment problems is put aside. There is also a culture of silence which prevents sexual harassment from being reported. But many respondents believe that Metoo has given the theatre business a way to speak about problems with sexual harassments. The theatre business are already operating through laws and regulations which prohibits sexual harassments but it needs to work differently for them to be maintained. All the respondents believe that Metoo have influenced them and some of them think that the business will change. But a few respondents have a more critical view on the future impact of #Metoo because they believe that structures are hard to change.

The study aims to investigating how the #Metoo-campaign with social media and theinternet mobilized and committed people to question existing social structures. Based onthe campaign's own Facebook page, I've investigated what gave this kind of campaign afoothold and impact.In recent decades the Internet and social media has grown in an explosive pace and createda new arena for social interaction. The technological development has created newopportunities for global campaigns and mobilization. Today the internet and social mediaare used as a major source of information in society, as information is spread globallydirectly and you reach a larger audience than you could ever have before. In autumn 2017,the #Metoo campaign was discovered to highlight sexual harassment and a powerstructure in which women subordinate to men. The campaign was spread in social mediavia a hashtag and had been used by 4.7 million people it’s first day.Through this study, the #Metoo-campaign is analyzed and discussed based on thecampaign's Facebook page. An insight into what the senders want with the campaign andhow they work is given and discussed with theories of social movements, social media,power and gender.

Intresset för att genomföra studien väcktes under hösten 2017 när rörelsen #metoo spred sig på sociala medier och ett stort antal individer vittnade om deras utsatthet av sexuella trakasserier på sina arbetsplatser. Rörelsen intygar att trakasserier av sexuell karaktär förekommer i ett flertal branscher, där vårt intresse väcktes att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier. Tidigare genomförda studier som utgör den forskningsfront som föreligger har ett fokus på individen och de individuella konsekvenser som sexuellt ofredande medför. Den kunskapslucka som identifierades var hur organisationer påverkas av förekomsten av sexuella trakasserier likväl hur de kan bedriva ett förebyggande och åtgärdande arbete kring frågan. Studiens syfte är därför att belysa förekomsten och de konsekvenser som sexuella trakasserier medför. Ett delsyfte är att redogöra för hur organisationen arbetar med frågor rörande sexuellt ofredande. Teorier som redogör för definitionen av begreppet sexuella trakasserier, hur ofredandet påverkar såväl individen som organisationen, makt, tystnadskultur, organisationskultur och arbetsgivaransvar föreligger för att besvara studiens syfte. Studiens datainsamling bygger på en triangulering där en kvantitativ webbaserad enkät använts liksom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. En avgränsning har gjorts till kvinnliga sjuksköterskor anställda i en organisation i mellersta Sverige. I studiens resultat framkom det att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen samt att det råder en tystnadskultur kring ämnet där de tillfrågade medarbetarna saknar kunskap kring var de bör vända sig för att berätta om sina erfarenheter. De anställda visar även stor okunskap kring organisationens policy, handlingsplan samt vilket stöd de är berättigade att få. Resultaten från det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen och koncentrerats till fyra huvudområden som även diskuteras. Dessa är problematiska gränsdragningar, tystnadskultur, organisationskultur och organisatoriskt arbete. / The interest in conducting the study was raised in the autumn of 2017 when the #metoo movement spread on social media and a large number of individuals witnessed their vulnerability to sexual harassment at their workplaces. The movement certifies sexual harassment in a number of industries, where our interest was raised to investigate the nurse's experiences of sexual harassment. Past studies that constitute the research front are focused on the individual and the individual consequences of sexual harassment. The knowledge gap that was identified was how organizations are affected by the occurrence of sexual harassment as well as how they can carry out preventive and remedial work on the issue. The purpose of the study is therefore to highlight the occurrence and the consequences of sexual harassment. One purpose is to explain how the organization works with issues related to sexual harassment. To answer the purpose of the study theories describing the definition of the concept of sexual harassment, individual- and organization effects, power, culture of silence, organizational culture and employer responsibility is all brought up. The data collection of the study is based on a triangulation using a quantitative web-based survey as well as qualitative semi-structured interviews. A demarcation has been made to female nurses employed in an organization in central Sweden. The results of the study shows that sexual harassment occurs at the workplace and that there is a culture of silence about the subject where the asked employees do not know where to turn to tell their experiences. Employees also show great unknowledge about the organization's policy, action plan and what support they are entitled to receive. The results of the collected data have been analyzed using the theoretical reference framework and concentrated on four main areas that are also discussed. The main areas are where to drawn boundaries, culture of silence, organizational culture and organizational work.

Very little or any of the research within social language about different cultures of silence has been devoted to the norms of silence which exists within the speaking community of prison and which is shared by both inmates and staff. The purpose with the essay has therefore been to, from earlier research, investigate what the norms of silence in prison are, how these affect inmates and staff in their attitude toward each other and the communication between them, and if there are similarities in the norms of silence between the two groups and how these are expressed, regulated and applied within the speaking community compared with other cultures of silence. The essay takes it point of departure within theory of social language and how one uses the sound of language, words and turns in a correct way according to the norms and attitudes that exist within a speaking community and focus foremost around the culture of silence and its norms for silence and secrecy that exist within the speaking community which is shared by both inmates and staff in prison. The empiric collection has been done through qualitative method in combination with introspection, participation observation and interviews plus questionnaires which later have been interpreted and compared with earlier research. Four respondents, all of them staffs who have been or are active within the Swedish correctional system and have possessed varying posts, were interviewed or had to answer questionnaires which aimed to make the respondents to think about and to confirm the existence of a culture of silence. The result of the essay showed that staff, like inmates, have norms for silence and that staff in meeting with inmates shows varying degrees of attitudes, dependent if there’s about a closed respective an open ward, so that the verbal communication is affected by an informal attitude towards the inmates which is more accepted in open than compared with closed wards within the group of staff because the level of security is higher. Through the investigation of which norms of silence there are within the group of staff, generally, and how these are expressed and regulated within the speaking community through highlighting experiences and attitudes to better understand and explain the meaning of silence in different circumstances, and to compare the results in the essay with earlier science in order to bring forward similarities and differences in silence among inmates and staff with other cultures of silence, the essay has showed that there’s a culture of silence with norms of silence not only within prison, i.e. among inmates and staff, but within all speaking communities, which affect the communication with other groups or cultures negative, and that the formation of attitudes, i.e. negative social representation of others, and appliance and maintenance of the culture of silence is dependent on informal leaders which has a high status within the group.