Studien avsåg att undersöka vilken påverkan användare har på ett systems innovation i ett systemutvecklingsprojekt. Då användarinvolvering till stor del sker dagligen genom (bl.a.) användartester var det intressant att undersöka hur användares feedback och idéer påverkar innovationen i ett systemutvecklingsprojekt. Det som kan ses som ett problem är att användare inte alltid är redo för en förändring som innovation medför. Företag står då inför utmaningen att få användaren att tro på den förändring som görs i ett system. För att undersöka hur användare påverkar innovationen i ett systemutvecklingsprojekt har intervjuer genomförts med personer som har kunskap och erfarenheter av användarinvolvering. Modellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) kommer att användas för att belysa de element som påverkar användares attityder vid förändringar. Det material som har samlats in har sedan analyserats och diskuterats för att kunna besvara problemformuleringen. Användare påverkar ett systems innovation genom att uttrycka negativitet eller skepticism mot förändringar. Anledningen kan vara att användare inte är redo för den förändring som ett företag vill genomföra. Detta kan leda till att innovationen hämmas i ett systemutvecklingsprojekt. En viktig aspekt att ta med är företagets domänexpertis. Anser företaget att förändringen bör genomföras för att vara innovativa gäller det att kommunicera med användarna och få dem förstå varför förändringen sker. En enskild användare kan påverka ett systems innovation om företaget tillåter det, medan ett flertal användare kan påverka i större utsträckning om de upplever samma problem med en innovativ förändring. / The study was intended to investigate the impact users have on system innovation in a system development project. As user involvement is done daily through (among others) user tests, it was interesting to investigate how user’s feedback and ideas affect innovation in a system development project. Companies today face great challenges of getting the user to believe in the change that is made in a system. What can be seen as a problem is that users aren’t always ready for the change that innovation entails. To investigate how users affect innovation in a system development projects, interviews have been conducted with people who have knowledge and experience of user involvement. The Unified Theory of Acceptance and Use of Technology model will be used to highlight the elements that affect users’ attitudes towards changes. The material that has been collected has been analyzed and discussed in order to answer the problem. Users affect system innovation by expressing negativity or skepticism against changes. The reason may be that users aren’t ready for the change that a company wants to implement. This can lead to the impediment of innovation in a system development project. An important aspect to include is the company’s domain expertise. If the company believes that the change should be implemented to be innovative, it’s important to communicate with the users and make them understand why the change occurs. An individual user can influence a system’s innovation if the company allows it, while a number of users can affect to a greater extent if they experience the same problem with an innovative change.

The adoption of information systems (IS) by public organizations it is currently a need to restructure its management activities. From this adoption, there is an expectation that users of SI satisfactorily use the benefits to your work activities. However, there is a gap in the related resistance to change and resource use of information technology (IT) public sector. Thus, understanding the factors that influence their users to accept or use of this new technology represents a significant research purpose, both for the academy and for public management. Thus, the main objective of this dissertation is to investigate factors of technology acceptance and use that influencing public servants of a Federal Institution of Education, particularly the Federal University of Sergipe, to use an information system. Studies have shown the existence of several factors that influence the acceptance and use of technology and, considering the purpose of this research, the model UTAUT (Unified Theory of Acceptance and Use of Technology), originally developed by Venkatesh et al. (2003) was applied. It was research procedures, epistemologically positivist, quantitative method and deductive approach to exploratory and descriptive purpose. It was conducted a literature survey of topics on information systems, information technology in organizations, the context of public service and acceptance and use of technology. The field research it was used the survey method, with the data collection conducted by a questionnaire applied to active public servants of Federal University of Sergipe (UFS), which is one of at least 20 Federal Education Institutions that have adopted the same SI. The initial hypothesis of this study argued that the acceptance and use of the SI in question is influenced by four factors: Performance expectancy, Effort expectancy, Social influence and Facilitating conditions. Were added to the moderating variables: gender, age, experience and voluntariness. The sample was of 373 respondents. Treatment and data analysis were performed using descriptive analysis, confirmatory factor analysis, the t test and Analysis of Variance (ANOVA). It is concluded that the Performance expectancy, Effort expectancy and Social influence are factors that serve to measure the usage behavior of the public servers of UFS, but the influence of all of them occurred only positively to two of the three subsystems studied: the Integrated Wealth Management, Administration and Contracts (SIPAC) and the Integrated Management of Human Resources (SIGRH). The Integrated System Management Academic Activities (SIGAA) was only positively influenced by Performance expectancy. Moderators were considered only age and voluntariness of use to construct social influence; and experience to the effort expectancy. Other results were appointed to academic and managerial contributions. / A adoção de sistemas de informação (SI) por organizações públicas trata-se atualmente de uma necessidade de reestruturação de suas atividades gerenciais. A partir desta adoção, existe uma expectativa de que os usuários de SI utilizem de forma satisfatória os benefícios para as suas atividades de trabalho. Porém, existe uma lacuna no setor público relacionada à resistência às mudanças e ao uso de recursos de tecnologia de informação (TI). Assim, entender os fatores que influenciam seus usuários a aceitarem ou utilizarem esta nova tecnologia representa um relevante propósito de pesquisa, tanto para a academia quanto para a gestão pública. Desta forma, o objetivo principal desta dissertação é investigar fatores de aceitação e uso de tecnologia que influenciam servidores públicos de uma Instituição Federal de Ensino (IFE), em particular os da Universidade Federal de Sergipe (UFS), a utilizarem um sistema de informação. Estudos têm demonstrado a existência de diversos fatores que influenciam a aceitação e o uso de tecnologia e, considerando o intuito desta pesquisa, o modelo UTAUT (Teoria Unificada de Aceitação e Uso de Tecnologia), desenvolvido originalmente por Venkatesh et al. (2003), foi aplicado. Tratou-se de pesquisa com procedimentos do método quantitativo, epistemologicamente positivista, com abordagem dedutiva e propósito exploratório e descritivo. Realizou-se um levantamento bibliográfico de temas sobre sistemas de informação, tecnologia da informação nas organizações, o contexto do serviço público e aceitação e uso de tecnologia. A pesquisa de campo utilizou-se do método survey, sendo a coleta de dados realizada por meio de questionário aplicado a servidores públicos ativos da UFS, que é uma das pelo menos 20 IFE que adotaram um mesmo SI. As hipóteses iniciais desta pesquisa defenderam que a aceitação e o uso do SI em questão é influenciada por quatro fatores: Expectativa de Desempenho, Expectativa de Esforço, Influência Social e Condições Facilitadoras. Acrescentaram-se as variáveis moderadoras: gênero, idade, experiência e voluntariedade. A amostra foi de 373 respondentes. O tratamento e a análise dos dados foram realizados por meio de análise descritiva, análise fatorial confirmatória, o teste t e a Análise de Variância (ANOVA). Conclui-se que os fatores Expectativa de desempenho, Expectativa de esforço e Influência social servem para mensurar o comportamento de uso dos servidores da UFS, mas a influência de todos eles só ocorreu de forma positiva para dois dos três subsistemas estudados: o Sistema Integrado de Gestão de Patrimônio, Administração e Contratos (SIPAC) e o Sistema Integrado de Gestão de Recursos Humanos (SIGRH). O Sistema Integrado de Gestão de Atividades Acadêmicas (SIGAA) apenas foi influenciado positivamente pela Expectativa de desempenho. Foram considerados moderadores apenas a idade e a voluntariedade de uso para o construto Influência social; e a experiência para a Expectativa de esforço. Outros resultados foram apontados para contribuições acadêmicas e gerenciais. / São Cristóvão, SE

Wiki är en applikation där kunskap kan utbytas mellan användarna på ett säkert sätt och som möjliggör att idéflödet ökar på företag vilket kan leda till att en stor kunskapsbank skapas. Syftet med denna studie är att ge svar på hur kunskapsdelning sker mellan människor med hjälp av Wiki och varför användandet av Wiki skiljer sig mellan olika användare. Kandidatuppsatsen har utförts på olika it/logistik företag i Kronobergs region. Studien har utförts genom en kvantitativ metod och baseras på UTAUT (Unified theory of acceptance and use of technology) modellen.  Resultatet analyserar faktorer som påverkar användarnas motivation och Wikis användbarhet till kunskapsdelning som verktyg. Slutsatsen besvarar frågeställningen som ställs i syftet, om varför användandet av Wiki skiljer sig mellan användarna, vilket visade sig ha en koppling till ledningens stöd/feedback. / Wiki is a type of collaboration website that allows users to upload, edit, and remove content present on a webpage. The goal of this study is to form a comprehensive meaning, definition, or answer on a specific subject matter. The aim of Wiki is sharing information between users, creating new ideas and building database of knowledge. The study was conducted among it/logistics companies in Kronoberg region. It’s aim is to provide answer on how is this sharing of information between users carried out and why it is different between different users and establishing what factors have a significant effect on this exchange. The study was performed using quantitive methods and are based on UTAUT (Unified theory of acceptance and use of technology) model. The results of the study analyse factors that significantly affect motivation to sharing knowledge and its flow between users and what organizations have to know when they decide to create knowledge database, what factors affect sharing knowledge and how motivation influence creating new content and sharing knowledge.

As a result of the ongoing worldwide pandemic of coronavirus disease the Swedish colleges, adult schools and high schools closed and switched to distance education. Beside the pandemic a report from the Teachers' Union was published in which it was found that many teachers are dissatisfied with the learning management systems used. The digitization of the school thus became a highly relevant area during this time. The purpose of this essay is to investigate the municipal adult education teacher's experience and use of learning management systems and thereby highlight what they see for challenges and opportunities with the learning management systems and if it has an impact on the actual usage. This paper is expected to respond to how teachers in Swedish municipal adult education feel that it is to work with learning management systems. To answer the question, a qualitative starting point is used, where semi-structured interviews have been used. In this study, the theoretical model UTAUT is used to analyze the result. The four constructs from UTAUT are used to categorize and identify the teachers' experiences, to better answer our research question. Ten municipal adult education teachers from four different schools in Västra Götaland, Sweden participated in the study. In the study, we could see that the most common area of use for the learning management system seems to be to communicate and to make materials accessible to students between classes. In addition, we could see that the teachers felt that their level of technical experience were somewhere between medium and high, all had some type of education and training in how to use learning platforms, however, more teachers described that there was a need for more education among colleagues. Advantages of learning management systems that most teachers described were increased efficiency, communication and accessibility, disadvantages that teachers described were legal security, integration, compliance with law and feedback. In general, the teachers seem more positively attuned to the platforms than negative. From the UTAUT model, we could see that all factors affect the teacher's intention and the actual use of the platform positively, however, some parts of the effort expectancy can negatively affect the teacher's intention to use. / I takt med coronautbrottet som startade i Kina och spred sig till stora delar av världen blev resultatet att svenska högskolor, vuxenskolor och gymnasium stängdes ner och gick över till ren distansutbildning. Parallellt med coronautbrottet publicerades en rapport från Lärarförbundet där det hade visat sig att många lärare är missnöjda med de digitala lärplattformar som används. Digitaliseringen av skolan blev därmed ett högt aktuellt område under denna tid. Syftet med denna studie är att undersöka komvuxlärarens upplevelse av digitala lärplattformar och därmed lyfta fram vad de tycker finns för olika för- och nackdelar samt vad som påverkar den faktiska användningen. Denna studie förväntas svara på hur lärare i svensk kommunal vuxenutbildning upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar. För att besvara frågeställning används en kvalitativ utgångspunkt, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien används den teoretiska modellen UTAUT för att analysera resultatet. Kärnfaktorerna från UTAUT används för att kategorisera och identifiera lärarnas upplevelser, för att bättre besvara frågeställningen. I studien deltog tio komvuxlärare från fyra olika skolor i Västra Götaland. I studien kunde vi se att det vanligaste användningsområdet för en digital lärplattform verkar vara att kommunicera och för att göra material tillgängligt för eleverna mellan lektionstillfällen. Utöver detta kunde vi se att lärarna ansåg att de befann sig någonstans mellan medel och hög nivå gällande teknisk kunskap, samtliga hade haft någon typ av utbildning och fortbildning i hur de kan använda digitala lärplattformar, dock beskrev flera lärare att det fanns ett behov av mer utbildning bland kollegorna. Fördelar med digitala lärplattformar som de flesta lärare beskrev var ökad effektivitet, kommunikation och tillgänglighet, nackdelar som lärarna beskrev var rättssäkerhet, integration, förenlighet med lag, och feedback. Överlag verkar lärarna mer positivt inställda till plattformarna än negativt. Utifrån UTAUT-modellen kunde vi se att samtliga faktorer påverkar lärarens intention till och den faktiska användningen av plattformen positivt, dock kan vissa delar i förväntad ansträngning kan påverka lärarens intention till användning negativt.

In der industriellen Fertigung wird fortlaufend neuartige Technik implementiert. In der Automobilindustrie stellen kooperative Roboter eine Form neuartiger Technik dar. Für die Einstellung gegenüber kooperativen Robotern und deren Nutzung spielt die Akzeptanz vor allem beim Erstkontakt eine entscheidende Rolle. Der Grund ist die quasi-soziale Interaktion mit menschlichen Interaktionspartnern. Damit es nicht zur grundlosen Ablehnung kooperativer Roboter als Form neuartiger Technik kommt, verfolgt diese Arbeit als Ziele die Erklärung und anschließende Beeinflussung der Akzeptanz gegenüber kooperativen Robotern auf Grundlage der „unified theory of acceptance and use of technology“ (Venkatesh, Morris, Davis, & Davis, 2003). Dafür wurden Einflussvariablen auf die Akzeptanz kooperativer Roboter identifiziert. Anschließend wurde die Beeinflussbarkeit der Akzeptanz untersucht und es wurden verschiedene Wege der Einführung eines kooperativen Roboters im Anwendungsfeld der Automobilindustrie miteinander verglichen. Die Akzeptanzsteigerung vor der eigentlichen Nutzung eines kooperativen Roboters konnte realisiert werden. Zudem ließen sich die Ergebnisse auch auf eine weitere Form neuartiger Technik im Untersuchungskontext übertragen. / New technologies are constantly implemented in the industrial context. Cooperative robots are a new technology in the automobile industry. The acceptance of these is important for the user’s attitude towards and their usage of them before and during the first contact. The reason for that is the quasi-social interaction with human interaction partners. To counteract the possibility of an unsubstantiated rejection of the use of this new technology, this paper has the aims of explaining and subsequently influencing the acceptance of cooperative robots based on the „unified theory of acceptance and use of technology“ (Venkatesh, Morris, Davis, & Davis, 2003). Therefore variables affecting the acceptance of cooperative robots were identified. Afterwards the influenceability of the acceptance was tested and different ways of introducing a cooperative robot to new interaction partners in the new context of the automobile industry have been compared. As a result an increase of the user’s acceptance could be achieved before the actual use of the cooperative robot. Furthermore the results could also be transferred to another new technology in the same context of research.

Background: The importance of data increases for current and future companies. As a result of prominent research within the field of information and communication technology, the interest in Internet of Things (IoT) and its industrial applications has grown strong from both research and the public sector. Due to advancements in the technological infrastructure, the IoT-solutions are available to the broader market, but despite being accredited with praise and promise of real potential, current IoT-solutions are mostly utilized by large enterprises (LE:s). A fundamental understanding for the cause of the aforementioned unbalance was acquired by revisiting theory and former studies of technology diffusion. It appears that the challenge for IoT-solutions resonates with a recurring phenomenon within diffusion of new technology. As a result from rapid advancements, technology often finds itself in a productivity paradox. This basically means that practitioners perceive them as too expensive and too complicated to use, thusly, they won’t be as productive as required to generate enough economic value. Therefore, new technologies can paradoxically be unproductive. As demanded from research and commercial actors, this study seeks to deepen the understanding for the cause of Small and Medium sized Enterprises (SME:s) Intention to use IoT-solutions, hence bridging the current market unbalance and gap in research. Objective: The purpose of the study is to deepen the understanding for SME:s Intention to use IoT-solutions. Therefore, the study is based on the research question: Which factors can explain SME:s Intention to use IoT- solutions? Methods: To find a proper tool for analysis, the author probed the literature of technology acceptance models related to sociology and psychology. With an explorative research design, an adapted version of the Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT) was developed according to the reaming parts of the literature review. 6 hypotheses were formulated based on the research question and UTAUT. Thereafter, a survey was used to collect quantitative data from 165 SME:s within the Swedish sector of manufacturing. The hypotheses were tested with the support of Explorative Factor Analysis (EFA) and multiple regression analysis in SPSS. Results: The main result shows that Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value exerts a significant correlation with the Intention to use IoT- applications. Effort Expectancy and Hindering conditions was to be found insignificant. The factors explained 27,9% of the total variance within the Intention. An additional effect from the survey reveals a low amount of knowledge for IoT- solutions amongst the responding SME:s. Conclusions: In light of the objective, the result provides both practical and theoretical implications. Practically, commercial actors can use the findings from this study to influence the Intention to use IoT-applications within the Swedish manufacturing sector by operationalizing Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value. From a theoretical perspective, the extended and validated version of the current technology acceptance models, UTAUT-FP, can be applied for future research. / Bakgrund: Dataflödet intar en alltmer central funktion för sam- och framtidens företag. Som ett resultat av framstående forskning och tekniska landvinningar på området för informations- och kommunikationsteknologi har ett uppseendeväckande intresse för Internet of Things (IoT) - och dess industriella tillämpningar - vuxit fram. Med den nödvändig infrastrukturen väl på plats är dagens IoT-lösningar tillgängliga för en bred marknad. Men trots lovord om oumbärliga konkurrensfördelar så återfinns majoriteten av dagens IoT-lösningar likväl hos stora företag (SF). En grundläggande förståelse för orsaken förvärvades genom att återbesöka teori och tidigare studier över acceptans för nya teknologier. Problemet med IoT-lösningar visar sig resonera med ett återkommande fenomen för spridning av ny teknologi. Som ett resultat av hastig teknikutveckling uppstår regelbundet en så kallad produktivitetsparadox. Det visar sig att frontlinjens teknologier alltid löper risken att upplevas som för dyra och komplicerade i relation till hur mycket värde användaren uppfattar att de skapar. För att överbrygga dagens låga användning av IoT-lösningar efterfrågar forskare och kommersiella aktörer sålunda en djupare förståelse för vad som formar Små och Medelstora Företags (SMF:s) Intention till att använda ny teknologi, i denna studie IoT-lösningar. Syfte: Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om varför SMF inte använder IoT- lösningar. Således utformas studien efter forskningsfrågan: Vilka faktorer kan förklara SMF:s Intention till att använda IoT-lösningar? Metod: För att hitta ett adekvat analysverktyg sonderade författaren fältet av beteendevetenskapens adoptionsmodeller för ny teknologi. Utifrån en explorativ forskningsansats anpassades Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT). I enlighet med studiens litteraturgenomgång bildade författaren således UTAUT-FP. Med bas i forskningsfrågan och UTAUT-FP utvecklades 6 hypoteser. Med en enkätundersökning samlades kvantitativa data in från 165 SMF. Med Explorativ Faktoranalys (EFA) och linjär regressionsanalys kunde studiens hypoteser testats i SPSS. Resultat: Studiens primära resultat visar att faktorerna Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild utövar en signifikant korrelation med Intentionen till att använda IoT-lösningar. Indirekta Hjälpmedel och Förhindrande förhållanden var insignifikanta för Intentionen. Faktorerna förklarar 27,9% av Intentionens varians. En bieffekt av studiens enkätundersökning lyckas spegla SMF:s okunskap kring studiens särskilda aspekter av IoT-lösningar. Slutsatser: I ljuset av forskningsfrågan generar studiens resultat dels praktiska, dels teoretiska implikationer. Praktiskt medför resultatet att dagens leverantörer delges en djupare insikt för hur de kan påverka SMF:s inställning och således Intention till IoT-lösningar genom att operationalisera resultatet för Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild. Teoretiskt bidrar studien med en validerad adoptionsmodell för IoT- lösningar - UTAUT-FP.

Artificiell intelligens (AI) har de senaste åren gjort markanta framsteg. Det har öppnat uppför en marknad för AI inom sjukvården, där AI väntas växa betydligt inom de närmsta åren.Tidigare forskning visar att det inom sjukvård bedrivs mycket utveckling ochimplementationer för AI inom bilddiagnostik. Acceptansen av AI inom den svenskasjukvården har tidigare studerats för bland annat för sjuksköterskor. I takt med attutvecklingen går framåt är det av intresse att undersöka acceptansen hos läkare förbilddiagnostisk AI, eftersom läkare är den yrkesgrupp inom svensk sjukvård som tolkarbilddiagnostiska bilder och främst ställer diagnos. Syftet med studien är att skapa enförståelse kring vad som påverkar acceptansen hos läkare vid användning av bilddiagnostiskAI inom svensk sjukvård. En kvantitativ enkätundersökning skapad utifrån det teoretiskaramverket Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) användes förundersökningen. Från resultatet fanns signifikanta positiva samband som påvisar attfördelarna för arbetsprestationen från användandet av bilddiagnostisk AI påverkadeacceptansen och avsikten att använda teknologin. Tekniskt och organisatoriskt stöd var ocksåen faktor som bekräftades påverka läkares användning och acceptans av bilddiagnostisk AI. / Significant progress has been made by Artificial Intelligence (AI) during recent years. It hasopened up a market for AI within healthcare and it is expected to grow considerably duringthe coming years. Previous research shows that a lot of development and implementations isbeing made for medical imaging within healthcare. The acceptance of AI within Swedishhealthcare has previously been studied for, among other things, nurses. Due to doctors beingthe main profession within Swedish healthcare to interpret medical imaging results and alsodiagnose, they are of primary interest to be examined. The purpose of the study is to create anunderstanding of what affects doctors’ acceptance of medical imaging AI within Swedishhealthcare. A quantitative survey was created based on the theoretical framework UnifiedTheory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). The results showed significantpositive conjunction that the benefits for work performance when using medical imaging AIinfluenced acceptance and the intention to use the technology. Technical and organizationalsupport was also a factor confirmed to influence doctors use and acceptance of imagediagnostic AI.

The Unified theory of Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model suggest that the user acceptance before adopting a technology will greatly affect how the technology is accepted, and in effect its impact and performance in the organisation. A technology that is having an increasing presence in organisations is Procure-to-Pay (P2P) systems. P2P systems have been shown to achieve performance gains after a successful implementation in the form of increased efficiency, higher quality and better control in the procurement process. Being able to assess beforehand the performance gains of a technology before adoption is a crucial step for organisations seeking to lower uncertainties. This research assesses the importance of user acceptance as a precondition for a successful implementation of a P2P system. The research was conducted as a multiple case study at three organisations; Jernhusen, Akademiska Hus and Specialfastigheter. Jernhusen is considering adopting a P2P system. Akademiska Hus and Specialfastigheter have undergone the adoption of a P2P system. By measuring the user acceptance at Jernhusen the performance of a P2P system was assessed from a theoretical standpoint. The performance of a P2P system, and how well the implementation had succeeded was measured at Akademiska Hus and Specialfastigheter and put in relation to the measured user acceptance before adoption. This provided data to assess to what extent user acceptance is a precondition for a successful implementation of a P2P system. The study found that the user acceptance at Jernhusen, Akademiska Hus and Specialfastigheter was low before adoption. The theory indicate that this would lead to low adoption of a P2P system at Jernhusen and few performance gains. However, performance measurements made at Akademiska Hus and Specialfastigheter indicated that the P2P systems have led to medium to high performance gains respectively despite of low user acceptance before adoption. The research therefore concluded that user acceptance is not an important precondition for a successful implementation of a P2P system. / Unified Theory of Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT) modellen menar att användaracceptans innan en teknologi implementeras i en organisation är en avgörande faktor på hur organisationen kommer ta till sig teknologin och i sin tur teknologins effekt på organisationen. En teknologi som är allt mer framstående inom större organisationer är Procure-To-Pay (P2P) system. Effekterna av ett P2P system efter en framgångsrik implementation har påvisats vara förbättrad kvalité samt ökad effektivitet och kontroll av ingående steg av inköpsprocessen. Att kunna utvärdera systemets inverkan på en organisation i förhand är avgörande för organisationer som ämnar att minimera osäkerheter och risk vid systemimplementation. Denna studie utvärderar vikten av användaracceptans som en förutsättning för en lyckat implementation av ett P2P system. Studien var genomför som en flertalig fallstudie hos 3 organisationer; Jernhusen, Akademiska Hus och Specialfastigheter. Jernhusen överväger införandet av ett P2P system. Akademiska Hus och Specialfastigheter har infört ett P2P system. Genom att mäta användarnas acceptans hos Jernhusen utvärderades effekterna av införandet av ett P2P system ur ett teoretiskt perspektiv. Effekterna av ett P2P system och hur framgångsrik implementationen varit utvärderades vid Akademiska Hus och Specialfastigheter, och dessa effekter sattes i förhållande till användarnas acceptans innan införandet av systemet. Detta tillgängliggjorde data för att utvärdera till vilken grad användaracceptans är en förutsättning för en lyckad implementation av ett P2P system. Studien fann att användaracceptans hos Jernhusen, Akademiska Hus och Specialfastigheter var låg innan införandet av ett P2P system. Teorin föreslår att detta är dåliga förutsättningar för en framgångsrik implementation samt svårt att uppnå de önskade effekterna av systemet. Dock visade data från Akademiska Hus och Specialfastigheter att P2P systemen hade lett till de önskade effekterna trots den låga användaracceptans. Därmed drar studien slutsatsen att användaracceptans inte är ett avgörande förutsättning för en lyckad implementation av ett P2P system.

The increasing life expectancy of an aging population has caused a higher demand for healthcare services, highlighting a shortage within the healthcare system due to insufficient projected growth of healthcare personnel. One solution to this issue is the utilization of the Internet of Medical Things (IoMT). This study aims to describe the general acceptance level amongst healthcare recipients of adopting IoMT in Swedish remote healthcare and how the acceptance level differs amongst different age groups depending on the application of IoMT. Acceptance and implementation of IoMT in remote healthcare are discussed, with an emphasis on factors such as user-friendliness and practical hardware design. In this study, a digital survey was conducted with 103 respondents, which demonstrated that the majority were positive about using IoMT for monitoring and treating health conditions remotely. Although awareness of security risks exists, respondents generally expressed a low number of concerns regarding unauthorized access to information and modification of IoMT devices in general. The study's conclusion highlights the notable acceptance of IoMT in remote healthcare in Sweden. The results indicate network-connected devices are integrated into people's daily lives, and user-friendliness and cybersecurity influence the adoption of IoMT. Older age groups demonstrated less concern about cybersecurity than younger age groups. When analysing specific applications, the results show some age-related differences in acceptance, which also varied depending on the application, particularly when comparing more life-critical devices such as IoMT pacemakers with IoMT fall detectors. / Den ökande livslängden hos en ökande befolkning har skapat ett ökat vårdbehov och detta har påvisat en brist inom sjukvården då den förväntade utvecklingen av sjukvårdspersonal är otillräcklig. En lösning på detta är användandet av Internet of Medical Things (IoMT) och denna studie har som syfte att beskriva den allmänna acceptansnivån hos vårdtagare för användandet av IoMT inom den svenska distansvården samt hur acceptansnivån skiljer sig för olika åldrar beroende på tillämpning av IoMT. Acceptans och implementering av IoMT i distanssjukvården diskuteras, och faktorer som användarvänlighet och praktisk hårdvarudesign betonas. I denna studie utfördes en digital enkätundersökning innehållande 103 respondenter som visade att majoriteten var positiva till att använda IoMT för att övervaka och behandla hälsotillstånd på distans. Även om medvetenheten om säkerhetsrisker finns, var respondenternas oro för obehörig åtkomst till information samt modifiering av IoMT-utrustning generellt låg. Studiens slutsats framhäver att distansvård med IoMT har en hög acceptans i Sverige. Resultaten indikerar att nätverksanslutna enheter är integrerade i människors vardag och att användarvänlighet samt cybersäkerhet påverkar användningen av IoMT. Äldre åldersgrupper visade mindre oro för cybersäkerheten än yngre åldersgrupper. Vid analys av specifika tillämpningar visar resultaten att det finns vissa åldersrelaterade skillnader i acceptans, vilka också varierade beroende på tillämpning, särskilt i jämförelse med mer livskritiska enheter såsom IoMT-pacemakers i jämförelse med IoMT-falldetektorer.

A rapidly growing number of employees within the public sector are subject to mandatory digitalisation where they are expected to accept and adopt new technological solutions.This thesis uses a qualitative approach to examine which factors influence the acceptance of new mandatory technology with employees in the public sector. Through the application of UTAUT as a theoretical framework four factors are examined together with their influence on the employees’ acceptance, both negatively and positively. The data was gathered through semi-structured interviews with employees at the Social Administration of the Skellefteå Municipality regarding their internal Helpdesk system and support department. The responses were analysed through an abductive thematic analysis. The results show that the vast amount of information and the systems employees at the Municipality already have to their disposal remain largely unused. The employees do not see the advantages in using it, they find it difficult to access the information and, in some cases, they are not even aware that it is available. The conclusion is that social influence plays a small role for the acceptance but the employee’s view on performance expectancy and effort expectancy are highly influencing factors. The most important factor is how the organisation can facilitate for the employee through training,communication and information. / Allt fler anställda inom den offentliga sektorn omfattas av obligatorisk digitalisering där de förväntas acceptera och adoptera nya tekniska lösningar. Denna uppsats undersöker i en kvalitativ ansats vilka faktorer som påverkar acceptansen hos anställda i offentlig sektor. Genom användandet av UTAUT som teoretiskt ramverk undersöks fyra faktorer och det sätt på vilket de påverkar anställda både positivt och negativt. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer av anställda på Socialförvaltningen i Skellefteå Kommun kring deras interna Helpdesk-system och supportavdelning. Intervjusvaren analyserades via en abduktiv tematisk analys. Resultatet visar på att all den information och de system kommunen redan har till sina anställdas förfogande mer eller mindre inte används alls. De anställda ser inte fördelarna, tycker det är svårt och krångligt att hitta information och i vissa fall är de inte ens medvetna om att det fanns tillgängligt. Slutsatsen är att socialt inflytande spelar en liten roll iacceptansen medan den anställdes syn på förväntad prestation och förväntad ansträngning i hög grad är påverkande faktorer. Den enskilt viktigaste faktorn är hur organisationen kan underlätta för den anställde genom utbildning, kommunikation och information.