Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever på fordonsprogrammet inom området elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen från idé fram till färdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ämnesområde än vad som är möjligt att få genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda märkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger på teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjälp av mikrokontrollen. Detta gör att många av de delfunktioner som används inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras.

The main purpose with this study is to describe teachers’ use of textbooks and other teaching materials in upper secondary school (gymnasiet) in Sweden, and to discuss the use according to school subject and teacher style. Data was collected in two different ways. At first twenty classroom observations were made during lectures concerning the subjects Swedish (mothertounge), English (foreign language) and religion. Then four open interviews were carried out with the teaching teachers. The analysis was made using qualitative methods and with a perspective of didactics. The results show that textbooks are not as dominating in the classroom as recent studies have proposed. Instead we can see a varied and flexible use of different educational materials, where teachers consciously and independently choose both which media to use and how to use it. Their aim is to shape a curriculum which helps the students learn, but it is seldom explicitly formulated by the teachers. That is among other things discussed in this study, together with the result that school subjects affect the use of teaching material more than teaching styles do. / Syftet med undersökningen är att beskriva användningen av läromedel och hjälpmedel på gymnasiet, samt att diskutera denna användning i förhållande till skolämne och lärarstil. Data har samlats in dels under tjugo klassrumsobservationer i ämnena svenska, engelska och religion, dels genom öppna intervjuer med de fyra undervisande lärarna. Dessa data har sedan analyserats med kvalitativa metoder och ur ett didaktiskt lärarperspektiv. Resultatet visar att läroböcker inte har den dominerande roll i undervisningen som tidigare forskning pekat på. Istället ser vi här en varierad och flexibel materialanvändning, där lärarna mycket medvetet väljer både vilka läromedel och hjälpmedel som används och också hur de används. Målet för dem är hela tiden att utifrån de förutsättningar de har forma en undervisning som hjälper eleverna att lära. Att detta och andra mål för läromedelsanvändningen sällan uttrycks explicit av lärarna diskuteras i uppsatsen, liksom att ämnet verkar påverka användningen mer än lärarstilen.

This essay focuses on four different aspects of readability: voice, causality, advanced words and the LIX-value of words. Each of these four facilitates or aggravates reading comprehension for students, which is further defined in the paper. The study is an analysis of textbooks in history for 8th grade from a second language perspective. In terms of voice, causality, advanced words and the LIX-value of words, the study shows that books with higher grades of causality and voice and lower grades of advanced words as well as a low degree of LIX-value are better for students to work with. / Uppsatsen lägger fokus på fyra olika aspekter kring läsbarhet: röst, kausalitet, avancerade ord och läsbarhetsindex. Var och en av dessa fyra underlättar eller försvårar läsförståelsen för elever vilket definieras vidare i uppsatsen. Grunden för analysen är byggd på undersökningar av undervisningsmaterial i historia för årskurs 8 från ett andraspråksperspektiv. Med utgångspunkt i röst, kausalitet, avancerade ord och ords läsbarhetsindex visar studien att läroböcker med en högre grad av röst och kausalitet samt en lägre grad av avancerade ord och läsbarhetsindex är lämpligare för andraspråkselever att arbeta med.

Studien syftar till att få djupare insikt i vad elgitarrlärare på kommunala musik- och kulturskolor använder för undervisningsmaterial, hur de motiverar användandet och på vilka sätt materialet verkar inspirerande på eleverna. I bakgrundsavsnittet presenteras tidigare forskning och annan litteratur som berör studien samt de teoretiska utgångspunkterna. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.  Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med tre elgitarrlärare som undervisar inom den kommunala musik- eller kulturskolan. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på undervisningsmaterial i elgitarrundervisning samt hur de motiverar användandet av den och om den är inspirerande.  Deras undervisningsmaterial kan vara lika men ingångarna eller hur de använder dem, kan vara olika till sättet de används på.  Vad de menar är inspirerande motiverar också deras val av material men motiveringen kan också ha en annan bakgrund. Materialet i sig behöver inte vara motiverande eller inspirerande utan det som är viktigast är den inre motivationen och inspirationen till att vilja fördjupa sig i elgitarrspel: Att eleven har en egen drivkraft! I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att elgitarrlärarna har olika metoder för att lära ut att spela elgitarr. Trots att undervisningen handlar om att lära sig spela elgitarr visar lärarna på olika pedagogiker för att lära ut.  Ibland använder lärarna sig av samma redskap men trots detta så kan de använda dem på skilda sätt. / This study aims to create deeper insight in what kind of equipment electric guitar teachers use  in their teaching, how they motivate it and also if it is inspiring.  The background chapter presents previous research and other literature in the field and also the theoretical basis for the study, the socio-cultural perspective on learning and communication. The data consists of qualitative interviews with three electric guitar teachers who teaches at the school of music and art.  The results chapter show the teacher’s view on the subject, - teaching material in electric guitar teaching and how they motivate it´s use and also if it is inspiring. Their teaching materials may be equal but how they utilize them is different What they mean is that an inspirational teaching material also motivates their choice of the same. But the opinion - what is inspiring may also be of a different view. The teaching material doesn´t need to be inspiring. Most important is the inner inspiration that motivates to immerse in electric guitar playing. In the concluding discussion the results are discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. It appears that in spite of the tuition of electric guitar playing the tuition shape depends on the teacher. Sometimes the teacher uses same tools, but they may use them differently.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka områden lärare anser vara problematiska att undervisa om och hur de anser att ett undervisningsmaterial bör vara utformat i teknikämnet. Utifrån deras önskemål och behov har det tagits fram ett konceptförslag som kan användas vid skapande av undervisningsmaterial för teknikundervisningen på högstadiet. Det teoretiska ramverk som används är en kvalitativ fallstudie ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och relaterad forskning på lärande. I studien har fokusgruppsintervjuer med tekniklärare genomförts. Resultatet visar att områdena styr- och reglerteknik, informations- och kommunikationsteknik samt elektroteknik upplevs, av lärarna, som svåra att undervisa om. Vidare tyder resultatet på att ett undervisningsmaterial bör innehålla vissa specifika delar såsom tydliga uppgifter, kopplingar till läroplanen för grundskolan, förskoleklasser och fritidshem (Lgr 11) samt bedömningsmatriser. I studien redovisas ett konceptförslag som kan utgöra ett underlag till teknikundervisningen på högstadiet vilket är baserat på ABB:s och lärarnas framställda önskemål. / The aim of the study is to analyze which areas teachers consider problematic to teach and how they would like a teaching material to be designed in technology. Based on their wishes and needs, a conceptual thinking has been developed that can be used in the creation of teaching materials of technical education for lower secondary school. The theoretical framework used is a qualitative case study from a social constructive perspective and related to research about learning. The method used is focus group interviews. The informants in the focus group interviews are lower secondary school teachers in technology. Results of this study show that the areas of control engineering, information and communication technologies and electrical engineering are experienced by the teachers, as difficult to teach. Furthermore, the result indicates that a teaching material should contain certain specific elements, such as clear information, links to Lgr 11 and a grading matrix. This study presents a conceptual thinking that can constitute a proposal of technology education for lower secondary school, which is based on ABB's and teachers' requests.

The overall purpose of this study is to investigate whether the motivation of Swedish pupilsin grades 4-6 to learn can increase when textbooks and workbooks are exchanged for fiction,and more fiction is incorporated in English teaching in Sweden. The study hopes tocontribute to knowledge development that strengthens and develops English teaching inSweden. The teacher is responsible for planning their teaching - at the same time, there aremany discourses about student influence in school contexts. According to the SwedishNational Education Agency (2022), all students should have the right to influence theireducation and school activities. The pupils’ life stories and experiences can contribute toschools' developmental work. Furthermore, this paper aims to find out why and how it ispossible to work with literature to achieve the learning goals stated in the curriculum. It alsoserves as a basis for teachers to gain in-depth knowledge of how they can motivate studentsto work with fiction when teaching English. The essay also provides a variety of workingmethods for integrating fiction in English teaching in grades 4-6 in Swedish schools. The methods used for this essay are qualitative group interviews of a semi-structured natureand the answers come from 25 pupils from two different schools in the middle of Sweden.The intervention study involved three classes, 66 pupils from grades 4 and 5. This study demonstrates that using fiction in English teaching increases pupils' motivationand knowledge acquisition compared to if they are only allowed to work with textbooks andworkbooks.

Syftet med denna studie är att undersöka om materialet Praktisk matematik 1 passar att använda i matematikundervisningen i årskurs 1–3 utifrån arbetssättet konkret till abstrakt med fokus på kopplingen till de matematiska förmågorna och det centrala innehållet i matematik från Skolverkets (2019) läroplan. I studien undersöks vilka fem matematiska förmågor som elever ges möjlighet att öva, genom vilket centralt innehåll elever ges möjlighet att öva dessa fem matematiska förmågor samt hur materialet är utformat för arbete genom arbetssättet konkret till abstrakt.    Denna studie innehåller en kvalitativ innehållsanalys av materialet Praktisk matematik 1. För att analysera materialet skapades kriterier utifrån de matematiska förmågorna och det centrala innehållet från den svenska läroplanen (Skolverket, 2019). Materialets utformning för arbetssättet konkret till abstrakt analyserades utifrån studiens teori.   Resultatet visar att elever ges möjlighet att öva samtliga matematiska förmågor i olika utsträckning genom arbete med materialet Praktisk matematik 1. Genom områdena taluppfattning och tals användning, geometri och problemlösning ges elever möjlighet att öva samtliga fem matematiska förmågor. Genom områdena algebra och sannolikhet och statistik ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne- och problemlösningsförmågan och genom området samband och förändring ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne-, problemlösnings- och resonemangsförmågan. Dessa förmågor ges möjlighet att öva i olika utsträckning genom de olika punkterna som områdena innehåller. Materialet är utformat för att arbeta utifrån arbetssättet konkret till abstrakt genom att samtliga kort uppmanar elever till arbete med konkret material. Vid ungefär hälften av korten följs arbetet med det konkreta materialet av abstrakta beräkningar. / The purpose of this study is to investigate whether the material Praktisk matematik 1 is suitable for use in mathematics teaching in years 1–3 based on the working method concrete to abstract with a focus on the connection to the mathematical abilities and the central content in mathematics from Skolverkets (2019) curriculum. This study analyses which five mathematical abilities students are given an opportunity to practice, through which central content students are given the opportunity to practice these five mathematical abilities and in what way the material is designed for working from concrete to abstract.   This study contains a qualitative content analysis of the material Praktisk matematik 1. To analyse the material, criteria were created based of the mathematical abilities and the central content from the Swedish curriculum (Skolverket 2019). The material’s design for working from concrete to abstract was analysed from this study’s theory.   The results show that students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities to a verifying degree through working with the material Praktisk matematik 1. Through the areas number perception and number’s use, geometry and problem-solving students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities. Through the areas algebra and probability and statistics are students given the opportunity to practice the ability to comprehend mathematical terms, numeracy, and the ability to solve problems. Through the area connections and change student are given the opportunity to practice their ability to comprehend mathematical terms, numeracy, the ability to solve problems and reasoning ability. These abilities are given a varied opportunity to practice through the different points the areas include. The material is designed to work from concrete to abstract because every card calls on using concrete material. The usage of concrete material is in about half of the cards followed by an abstract calculation.

Utevistelse är en naturlig och central del i förskolans dagliga verksamhet, där förskolegården utgör den främsta platsen att vara på. Studien är kvalitativ och bygger på en metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem olika förskollärare. Syftet med studien r att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning utomhus på förskolegården. Forskningsfrågorna som ska svara upp mot syftet är: Hur uppfattar förskollärare undervisning på förskolegården?, “Hurbeskriver förskollärare att de använder förskolegården vid undervisning?” och “Vilka ramar beskriver förskollärare finns vid undervisning på förskolegården?”Resultaten analyseras med hjälp av proximala utvecklingszonen och didaktikens fyra nyckelbegrepp som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att förskollärare använder förskolegården till både spontan och planerad undervisning där de integrerar olika undervisningsmaterial och lärandeinnehåll. Förskolegårdens utformning avspeglar möjligheterna att bedriva undervisning utomhus, där resultaten visar på att en välplanerad miljö är önskvärd. Det framkommer i studien att det finns en del ramar att ta hänsyn till vid planering och genomförande av undervisning på förskolegården. Slutsatsen är att det faller tillbaka på förskollärares enskilda motivation och inställning till att undervisa utomhus på förskolegården, snarare än att förskolegårdens utformning avgör i vilken utsträckning undervisning bedrivs.