Syftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är:• Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt?• Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande?Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare. De tre diskurser som analyserats fram är: Osäkerhetsdiskursen, Reggiodiskursen och Tidsdiskursen, vilka inte enbart skapar villkor och handlingsmöjligheter för Nora utan även också ständigt konstituerar Nora som subjekt. Genom dessa tre diskurser kan vi inte enbart förstå hur Nora skapar ett nytt sätt att vara på som subjekt, eller tar sig an det förändrade uppdraget som förskollärare, utan även förstå det trassel av förväntningar, normer och villkor som är förskollärares vardag i arbetet med uppdraget. Studien visar också att förskolan är en social mötesplats som bär på historia, förväntningar och ansvar att ingå som det första steget i svenskt utbildningssystem. Detta ansvar är numera tydligt framskrivet i läroplanen. Studien visar också att ansvaret på förskolan och dess uppdrag är svårtolkat, dvs vad det konktret innebär. Det råder en osäkerhet på förskolan vems ansvar det är att driva förändring och förnyelse för att uppnå hög kvalité på förskolan.Nyckelord: medforskande, förskollärare, det förändrade uppdraget, normer, subjektskapande, diskursanalys

Skolan ska främja elevers kunskapsutveckling men har även en fostrande roll vilket ofta benämns som det dubbla uppdraget. Detta uppdrag som lärare står inför är komplext, och dessutom påverkas lärares didaktiska val även av tidsbegränsningar samt krav på mätbarhet. Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka möjligheten att utgå från det dubbla uppdraget: att stödja elevernas utveckling av demokratiska värderingar, såväl som möjliggöra att de når litteraturundervisningens uppsatta kunskapsmål. Vi vill även synliggöra olika skönlitterära verk och olika metoder som kan stödja detta. Utifrån relevans- och kvalitetskriterier valdes tio vetenskapliga artiklar ut genom sökning i tre olika databaser. Dessa består av både nationell och internationell forskning och utgör underlaget för denna kunskapsöversikt. Frågorna som utformats för att undersöka litteraturundervisningens potential utifrån det dubbla uppdraget är: Vilka litteraturdidaktiska metoder kan lärare använda i litteraturundervisningen för att gymnasieelever ska utveckla demokratiska värderingar? Vilka skönlitterära texter kan användas för att utveckla gymnasielevers demokratiska värderingar? Genom granskning och tematisk analysmetod har vi kunnat utläsa två teman som tillåter oss att dra slutsatser utifrån källmaterialet. Slutsatsen visar att det inte är specifika skönlitterära verk som fungerar bättre än andra för att främja elevernas utveckling av demokratiska värderingar. Det handlar om skönlitteraturens repertoarer och att låta eleverna uppleva dessa. Detta tar oss till nästa slutsats som synliggör den kanske viktigaste litteraturdidaktiska metoden – att möjliggöra för eleverna att gå i dialog med texten, och med andra, för att utveckla sin person och demokratiska värderingar i litteraturundervisningen. Slutligen diskuteras kort om vidare forskning på ämnet.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare upplever det kompletterande uppdraget och om fritidslärare påverkas av uppgifterna i det kompletterande uppdraget. Att studera vad deras arbetsuppgifter är under tiden för den obligatoriska delen av skolan. Om de hinner med att förverkliga innehållet på fritidshemmet i enlighet med kapitel 4 i läroplanen förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 22, (Skolverket 2022a) samt hur deras kompetens används. Våra frågeställningar är: - Hur upplever fritidslärare sitt kompletterande uppdrag? - Hur påverkar det kompletterande uppdraget fritidslärares uppdrag i fritidshemmet? För att ta reda på hur fritidslärare upplever sitt pedagogiska arbete har vi genomfört en kvantitativ enkätstudie som fritidslärare från tre olika kommuner i Västsverige har besvarat. Studien undersöker fritidslärares pedagogiska arbete, därför har vi använt en fenomenologisk ansats där fritidslärarnas upplevelser av fenomenet det kompletterande uppdraget är det centrala. Resultatet av vår studie indikerar på att de flesta fritidslärare är tillfreds med sitt pedagogiska arbete och sitt kompletterande uppdrag. Resultatet visade vidare att en majoritet av fritidslärarna upplever att de ofta används som vikarier för den obligatoriska skolan men att detta inte är något som påverkar deras pedagogiska arbete i fritidshemmet.

Sverige kan idag ses som ett mångkulturellt samhälle, där svenska förskolor kan uppfattas som att de har mångkulturella barngrupper, eftersom barn inte alltför sällan har olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Barn får i och med det tidigt ta del av en kulturell mötesplats och kulturell mångfald. Det är i barns olika tankesätt och viljor som missförstånd kan skapas (Johansson & Emilson, 2016). De olika tankesätten och viljorna kan grunda sig i att barn har olika levnadsförhållanden och kulturer. Studien syftar därmed till att belysa förskollärares arbete med konflikthantering relaterat till kulturella skillnader och likheter. För att besvara syftet har studien utgått från en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens teoretiska referensram har varit bredare för att studien utforskar olika forskningsfält och fokus har lagts på en interkulturell pedagogisk kompetens, ett interkulturellt perspektiv, medlings- och upphörandestrategier samt konfliktpyramiden. Resultatet visar att förskollärare arbetar med konflikthantering relaterat till kulturella skillnader och likheter på olika sätt. Främst visar resultatet att förskollärare har olika uppfattningar om mångfaldsuppdraget som gör att de har olika inställningar till arbetet med kulturella skillnader och likheter. Vidare visade resultatet att grunden för arbetet med konflikthantering innefattade ett relationellt förhållningssätt och ett förebyggande arbete. När det sedan uppstod konflikter hanterade förskollärare dem genom att använda sig av medlings-och upphörandestrategier samt genom att inta ett professionellt förhållningssätt.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur samhällskunskapslärare uppfattar förhållandet mellan det värdetraderande uppdraget och det kritiska uppdraget i sin undervisning i demokrati, samt på det sätt vilket samhällskunskapslärare beskriver att de undervisar i demokrati utifrån dessa uppdrag. Bakgrunden till studien är att det av läroplanen framgår att skolan både ska utbilda eleverna i grundläggande demokratiska värderingar och samtidigt uppmuntra till skilda åsikter och kritiskt tänkande. Inom den samhällskunskapsdidaktiska forskningen finns det uppfattningar om att detta representerar ett dubbelt uppdrag samt att det finns en motsättning mellan dessa uppdrag. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med inspiration från fenomenografin, där empirin utgörs av semi-strukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet har sorterats, kategoriserats och tematiserats med hjälp av analysmodellen och har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Varje tema bygger på kategorier som rymmer lärarnas uppfattningar av det värdetraderande och det kritiska uppdraget samt uppfattningen av förhållandet mellan dem. Slutsatser i studien är att lärarna har förhållandevis gemensam syn kring innebörden det värdetraderande uppdraget respektive det kritiska uppdraget. Sammanfattningsvis upplever lärarna inte några motsättningar eller konflikter mellan uppdragen men det finns en underliggande problematik som är svårfångad för lärarna. Problematiken kan möjligtvis förklaras genom att det är skillnad på hur de uppfattar uppdragen i relation till det övergripande demokratiuppdraget i läroplanen och hur de uppfattar uppdragen i den praktiska undervisningskontexten.

BakgrundSamhällsutvecklingen har gett upphov till en rad förändringar inom utbildningssystemet, där vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Det har sedan 1900-talet skett ett flertal förändringar inom skolväsendet angående styrningen av skolan. Från en centralstyrd skola har ansvaret förskjutits till kommunen. Införandet av skolpengen och fria skolvalet har även öppnat upp för marknaden att inrätta skolor drivna av privata aktörer. Det fanns även en tro på att dessa reformer skulle bidra till en ökad integration. Resultatet blev istället det motsatta, det vill säga en ökad segregation som idag är större än någonsin, och där socioekonomiska grupper idag är uppdelade. Likvärdigheten har i relation till denna problematik försämrats då kvaliteten varierar mellan skolformerna. Ett verktyg för att stävja denna utveckling och som är ett intressant koncept för att verka kompensatoriskt är den mobila förskolan som har en buss som resurs för att erbjuda barn ökade samhälls- och kulturupplevelser.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagogisk personal på mobila förskolor anser att de arbetar med det kompensatoriska uppdraget ur ett likvärdighetsperspektiv.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som undersökningsredskap. Sammantaget har fem intervjuer genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av klassteori.ResultatMobila förskolan utmärker sig som en plattform där ökade möjligheter för integration kan uppnås genom det upplevelsebaserade lärandet. Mobila förskolan är särskilt prioriterad i utsatta områden, då det har visat sig att dessa områden är mer resurskrävande. Detta innebär ökade krav på en kompensatorisk verksamhet där resultatet visar att mobila förskolan är ett sätt att motverka sociala klyftor, samt ge ökade förutsättningar för barn i socialt utsatta områden. Det bör även tilläggas att mobila förskolan inte bara är ett verktyg för socialt utsatta områden utan kan användas i andra syften för att öka barns möjligheter till upplevelser och möten med sin omvärld, vilket kan vara starten i det livslånga lärandet.

<p><p><h1><strong>Abstract</strong></h1><p>Several of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:</p><p>In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.</p><p>To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before it´s can be said totally fulfilled. In the organizations group of management there is a varying understanding of the school’s mission, because they are seeing the mission from different perspectives. To be able to develop the organization there is important in the future to establish a common dialogue how the coming vision are going to elaborates, because the vision of today is apprehend as indistinct. Within the organization their communication system is well-developed and the culture of the organizations group of management is cooperating. The group of managements meeting ought to engage more time in having challenging conversations how the pedagogical activities in the organization are going to be continuously developed.</p><p>Keywords:</p><p>the mission, the vision, school development, the culture of the organization and communication</p></p></p> / <p><h1>Sammanfattning</h1><p>Flera forskare har uttryckt att skolan bör utvecklas till en lärande organisation. En arbetsmetod som utgår från ett sådant perspektiv och som skulle kunna passa en kommunal barn- och utbildningsförvaltning är problembaserad skolutveckling. För att undersöka på vilket sätt en kommuns barn- och utbildningsförvaltning bedriver ett problembaserat lärande inom sin organisation valdes fallstudien som forskningsstrategi. Den frågan som uppsatsen ger svar på är:</p><p>På vilket/vilka sätt arbetar en barn- och utbildningsförvaltning i en kommun med ett arbetssätt som motsvarar ett problembaserat lärande?</p><p>För att samla in empirisk data genomfördes en intervjuundersökning riktad till barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Utifrån undersökningens resultat kan konstateras att det finns goda förutsättningar inom organisation att bedriva problembaserad skolutveckling, men det finns en hel del att arbeta med innan det sker till fullo. I förvaltningens ledningsgrupp finns en varierande förståelse vad som är skolans och barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag, eftersom de ser uppdraget från olika perspektiv. För att organisationen ska utvecklas är det i framtiden viktigt att man åstadkommer en gemensam dialog hur dess kommande vision ska utformas, eftersom den nuvarande visionen uppfattas som otydlig. Inom organisationen finns ett väl utvecklat kommunikationssystem och det finns en samarbetande kultur i dess ledningsgrupp. Det som ledningsgruppen bör ägna mera av sin tid är att föra utmanande samtal hur dess pedagogiska verksamhet kontinuerligt ska utvecklas.</p><p>Nyckelord:</p><p> </p><p>Uppdraget, vision, skolutveckling, organisationskultur och kommunikation.</p></p> / Problembaserad skolutveckling

Abstract Several of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is: In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning. To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before it´s can be said totally fulfilled. In the organizations group of management there is a varying understanding of the school’s mission, because they are seeing the mission from different perspectives. To be able to develop the organization there is important in the future to establish a common dialogue how the coming vision are going to elaborates, because the vision of today is apprehend as indistinct. Within the organization their communication system is well-developed and the culture of the organizations group of management is cooperating. The group of managements meeting ought to engage more time in having challenging conversations how the pedagogical activities in the organization are going to be continuously developed. Keywords: the mission, the vision, school development, the culture of the organization and communication / Sammanfattning Flera forskare har uttryckt att skolan bör utvecklas till en lärande organisation. En arbetsmetod som utgår från ett sådant perspektiv och som skulle kunna passa en kommunal barn- och utbildningsförvaltning är problembaserad skolutveckling. För att undersöka på vilket sätt en kommuns barn- och utbildningsförvaltning bedriver ett problembaserat lärande inom sin organisation valdes fallstudien som forskningsstrategi. Den frågan som uppsatsen ger svar på är: På vilket/vilka sätt arbetar en barn- och utbildningsförvaltning i en kommun med ett arbetssätt som motsvarar ett problembaserat lärande? För att samla in empirisk data genomfördes en intervjuundersökning riktad till barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Utifrån undersökningens resultat kan konstateras att det finns goda förutsättningar inom organisation att bedriva problembaserad skolutveckling, men det finns en hel del att arbeta med innan det sker till fullo. I förvaltningens ledningsgrupp finns en varierande förståelse vad som är skolans och barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag, eftersom de ser uppdraget från olika perspektiv. För att organisationen ska utvecklas är det i framtiden viktigt att man åstadkommer en gemensam dialog hur dess kommande vision ska utformas, eftersom den nuvarande visionen uppfattas som otydlig. Inom organisationen finns ett väl utvecklat kommunikationssystem och det finns en samarbetande kultur i dess ledningsgrupp. Det som ledningsgruppen bör ägna mera av sin tid är att föra utmanande samtal hur dess pedagogiska verksamhet kontinuerligt ska utvecklas. Nyckelord:   Uppdraget, vision, skolutveckling, organisationskultur och kommunikation. / Problembaserad skolutveckling

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i tre fritidshem upplever det inflytande de haft över utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö samt hur de upplever att inomhusmiljön samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget.     Studien är en kvalitativ studie där observationer av tre fritidshems inomhusmiljö samt semistrukturerade intervjuer, varav en parintervju, med fyra lärare i fritidshem har genomförts.   I resultatet framkommer att lärarna upplever ett begränsat inflytande vid utformningen av fritidshemmens lokaler, men att de har haft större möjlighet att omforma interiören. Lärarna upplever att yttre faktorer, som ekonomi, utomståendes åsikter, platsbrist och antal elever, samt bristande pedagogisk kompetens hos ansvariga över utformningen har bidragit till att inomhusmiljön inte samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget. De upplever också en bristande kompetens hos sig själva när det kommer till lokalutformning och byggnationer. Det framkommer att lärarna upplever att det viktigaste för att inomhusmiljön ska vara ändamålsenlig och för fritidsverksamheten är att inomhusmiljön är omformningsbar, så den kan anpassas efter eleverna och deras behov. De upplever också att det är av stor vikt att fritidshemmen har tillgång till egna lokaler som inte delas med den obligatoriska skolan.

Samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag är två skilda uppdrag under en gemensam skoldag, där samarbetet är huvudfokus. Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska verksamhet. För att kunna svara på syftet ställdes frågan: “Vilken förståelse har grund- och fritidslärare av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag”. Utifrån frågeställningen utformades en enkätundersökning med kvantitativ och kvalitativ metod i bearbetning och analys av svaren. Enkäten publicerades online. Därefter mejlades den till yrkesverksamma fritids- och grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Med hjälp av medlemsregister från den fackliga organisationen Lärarförbundet i respektive kommun blev det totala antalet informanter för studien 34. Utifrån policy enactment teorin och professionsteorin har informanternas förståelse synliggjorts gällande yrkesgruppernas relation och samband, samt deras yrkesprofession i relation till läroplansuppdragen i verksamheterna. Utifrån det kvantitativa resultatet synliggörs att informanterna anser att fritidslärare samverkar i högre grad mellan verksamheterna till skillnad från grundskollärarna. Ytterligare visar resultatet att yrkesgruppernas inblick i respektive verksamhet är mer jämbördig till skillnad från informanternas ställningstaganden om verksamheternas samverkan. I det kvalitativa resultatet lyfts vikten av att delta i varandras verksamheter då det skapar möjligheter för samverkan under den gemensamma skoldagen. Dessutom visas att informanterna uppfattar varandras verksamheter utifrån de olika praktiska och teoretiska arbetssätt de tillämpar. Slutligen lyfts ett eftersträvansvärt helhetsperspektiv som gynnar elevernas lärande och utveckling utifrån läroplansuppdragen. Slutsatsen visar att yrkesgrupperna inte alltid arbetar utifrån läroplanens mål om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag, däremot kan det innebära att de har förståelse för vikten av det.