The purpose of this study was to find out if young adults, more specified in the ages between 15-30 years old, are affected by beauty ideals on social media and if so, how they are affected. Furthermore, the study wanted to find out if there are any gender differences and age differences in the matter, and how often an individual person publishes content on social media. The theoretical frameworks we applied and used as support was Uses and gratification theory, Social cognitive theory and Sociocultural perspective on body image. We also applied the research on “Why do people use social media?”. In order to find out the purpose of the study and get statistics we created and used a quantitative poll survey. The survey was made with Google Forms and contained 21 variables with closed-ended questions. A random sample was applied through publishing the survey on Facebook. A total of 146 people answered the survey. To get statistics through diagrams we used Google Forms as well as SPSS Statistics. For example, Google Forms introduced how many out of our total target audience who felt themselves being affected by beauty ideals on social media meanwhile SPSS Statistics introduced results where different variables were merged, e.g. comparing genders and influence of beauty ideals.   The survey results stated that women are affected by social media to a greater extent than men are. According to our results, women generally have a lower self-esteem than men do, and they are also more prone to comparing themselves with others. They also experience a stronger self-esteem when posting on social media. In opposite, according to the survey results, men generally have a higher self-esteem and are less affected by social media than women are. The categories “Body” and “Exercise/diet” is a common denominator for both men and women, as both genders experience themself being most affected by them. However, women proved to be more affected in these categories than men. It was furthermore very common with both genders to be affected both positively as well as negatively by social media.   To summarize, the results we got from the analysis of our empirical material agrees well with the theoretical frameworks we used and the research we found. For instance, the theories bring up that girls from an early age are exposed by unrealistic ideals, which can explain our results. / Syftet med undersökningen var att ta reda på om unga vuxna, som specificeras till 15-30 år, påverkas av skönhetsideal på sociala medier och på vilket sätt de påverkas. Undersökningen ville vidare ta reda på om det fanns en skillnad av påverkan mellan könen och åldersgrupper samt hur ofta en person publicerar innehåll på sociala medier. De teoretiska ramverk vi utgick från och tog stöd av var Uses and gratification theory, Social cognitive theory och Sociocultural perspective applicerat på kroppsbilden. Vi använde oss även av forskningen “Why do people use social media?”. För att ta reda på syftet och få fram statistik användes en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten skapades i Google Formulär och innehöll 21 variabler med icke-öppna frågor. Ett bekvämlighetsurval tillämpades genom att enkäten publicerades på Facebook. Enkäten fick in totalt 146 respondenter. För att få fram statistik genom diagram användes Google Formulär samt SPSS Statistics. Google Formulär presenterade exempelvis hur många av vår totala målgrupp som upplevde sig påverkade av skönhetsideal på sociala medier medan SPSS Statistics istället presenterade resultat där variabler kopplats samman, exempelvis för att jämföra kön och påverkan av skönhetsideal.   Utifrån enkätens resultat gick det att anta att kvinnor påverkas i högre grad och i större utsträckning än män av sociala medier. Enligt våra resultat har kvinnor generellt en lägre självkänsla och stor tendens till att jämföra sig med andra, och de får även stärkt självkänsla vid publicering på sociala medier. Män har enligt enkätens resultat tvärtom generellt högre självkänsla och påverkas mindre av sociala medier än vad kvinnor gör. Kategorierna “Kropp” och “Träning/kost” är gemensam nämnare hos både män och kvinnor, då båda könen upplever sig påverkas mest här. Däremot visade resultatet att kvinnor påverkas mer än män inom dessa kategorier. Det var vidare vanligt förekommande att påverkas både positivt och negativt av sociala medier hos båda könen.   Sammanfattningsvis har resultaten vi fått fram via analys av vårt empiriska material stämt bra överens med de teoretiska ramverk som använts och den forskning som hittats. Teorierna tar bland annat upp belöning och att flickor i tidig ålder utsätts för orealistiska ideal, vilket kan förklara vårt resultat.

The main purpose of this essay is to investigate the role of teachers of religious education in the proactive work against violent extremism and radicalization. Furthermore, the ambition is to raise awareness of how these five teachers of religious education in the Swedish upper secondary schools and primary schools in the subject of religious studies work with and implement the school's democratic mission, and to find structures to teach about radicalization,fundamentalism, pro-violence extremism and terrorism. To obtain a result, five semi-structured interviews with active religious education teachers in the upper secondary schools and theprimary schools were conducted. To show the extent to which the school's democratic mission in the proactive work against radicalization and violent extremism is carried out, the collected empirical material has been analyzed based on Paulo Freire's awareness-raising pedagogy as a theoretical framework which indicates whether the interviewed teachers of religious education work according to what Freire calls the bank view or the liberating teaching. The study shows that all interviewed teachers work according to both these models. The teachers believe that it is inevitable to ignore the teaching of facts but prefer the liberating teaching. This is because all interviewed teachers believe that through dialogues and discussions, a critical thinking is created in the students.Furthermore, it appears that all teachers find it essential to create a good and open classroom climate where there is mutual acceptance of dissent. Thus, a long-term effort to create students as source-critical thinkers is fundamental.

Public service media has a big role in the traditional media in Sweden. Historically, they constructed a shared cultural reference and applied news and facts to people to make it possible for them to be educated citizens. However, public service and other traditional media have a difficulty reaching young people today. At the same time young people are the group that consumes the most amount of media. Therefore, it is relevant to study what they consume and what they discard - and why. Especially why they don’t consume the content provided by Swedish public service media. Because if they don’t consume it now, will they in the future?       This qualitative study aims to examine how young people in Sweden use public service media and whether they value it as a public service. To do this, we conducted four focus groups with a total of twelve 18-year-olds. The result shows that even though few of them choose to consume content from the public service media, most of them have a positive association of it and value it as a public service. Many said that they trust that they follow their assignment to serve the public and that they produce objective and accurate news. However, the knowledge about the way public service media is organized and financed was shallow at best. It appears that the main reason they don’t consume the content is that they don’t come across it where they consume media. The interviewees that did consume public service media content did so on a different platform such as Spotify or YouTube. So the difficulty in reaching the young audience might not be because of the content, but that they don’t even know of its existence.

Användningen av sociala medier både för klubbar och supportrar har sett en snabb ökning i fotbollssammanhang. Syftet och målen med användningen mellan dem skiljer sig däremot, där fotbollsklubbar är ute efter en potentiell källa som uppmuntrar ekonomiska möjligheter. Supportrars användning är kopplat till tillhörighet och engagemang, där exakta motiv och behov av en fotbollsklubbs sociala medier behöver identifieras. Denna studie syftar att undersöka supportrars behov av en mindre fotbollsklubbs sociala medier utifrån ett uses and gratifications perspektiv. Detta för att se om klubben tillfredsställer supportrarnas behov och uppmuntrar användning och engagemang för att se om en mindre klubb kan utnyttja de finansiella möjligheterna av sociala medier. Det undersöks även om Covid-19 pandemin har lett till ett ökat behov av sociala medier för supportrarna. Studien är baserad på Halmstads BK, som representerar en mindre fotbollsklubb, och dess supportrar. Tre kvalitativa intervjuer samt en enkätundersökning med 106 deltagare har genomförts utifrån studiens syfte. Resultatet visar att Halmstads BK:s supportrar använder sig primärt av klubbens sociala medier för att få information kring laget. Tillhörighet och interaktion är även ett identifierat behov hos supportrarna, däremot tillfredsställs inte behoven av klubben och kanalernas användning drabbas negativt. Pandemin tillförde inte heller ett utökat behov av klubbens medier utan återställde endast behovet till hur det var innan pandemin. I och med låg aktivitet på klubbens medier så är en finansiell modell runt sociala medier inte lämplig i nuläget. / Social media usage is rapidly increasing for football clubs and supporters. Their purpose with social media differs however, where a football club is looking for a potential source that encourages financial benefits. A supporter’s use of social media is linked to belonging and engagement, however their exact motives and needs must be identified. This study means to establish the needs of a club’s social media pages for supporters to a smaller club with a Uses and Gratifications perspective. By establishing the supporters' needs and gratifications sought and how well the club meets and encourages them, it can be determined how well a club is positioned to benefit from social media’s financial benefits. The impact of the Covid-19 pandemic on supporters needs of its club’s social media is also studied. This study is based on Halmstads BK, which represents a smaller football club, and its supporters. This study contains three qualitative interviews as well as a survey with 106 respondents. The result shows that Halmstads BK’s supporters primarily use the club’s social media to seek information about the team. Belonging and interaction is also an identified need that is currently not being met by the club which negatively impacts the channel's activity. The pandemic did not increase the supporters' need for the club’s social media but rather brought it back to how it was before the pandemic. Because of the low activity on the club’s channels a financial model around social media is not suitable at this moment.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur BookTok används av bokhandlare och bibliotek. Till hjälp har ett teoretiskt ramverk använts bestående av Uses and Gratification,symboliskt kapital samt deltagarkultur. Utifrån detta ramverk har det gjort semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av fenomenografiska metoder. Intervjuer gjordes med tre bibliotek och två bokhandlar i södra Sverige under hösten 2023.  I analysen av materialet kunde fyra teman särskiljas utifrån huvudfrågeställningen – hur använder bokhandlare och bibliotek BookTok? Dessa fyra teman är BookTok som arbetsverktyg, kontaktyta, kreativ yta och symboliskt kapital. Analysen av de olika teman ger oss en idé om hur verksamheternas deltagande ser ut på plattformen samt hur bokhandlarna och biblioteken själva ser på deras användning av BookTok. / This study aims to understand how bookstores and libraries make use of  BookTok.  A theoretical framework has been used consisting of the Uses and Gratification theory, symbolic capital theory and participatory culture theory. Along the lines of this theoretical framework, semi structured interviews were designed with the help of a phenomenographic approach. The interviews were held during the autumn of 2023. Three libraries and two bookstores participated. In the analysis, four themes were detected in regards to the question at issue – How do bookshops and libraries make use of BookTok? The four themes are BookTok as a work tool, contact area, creative space and symbolic capital. The analysis of different themes gives us an idea of the operations participation on the grounds of TikTok – as well as their own perception of their BookTok use.

Ce mémoire de maîtrise s'intéresse aux sources médiatiques traditionnelles comme la télévision, les journaux, les livres et le cinéma en contexte touristique. Plus précisément, ce travail vise à comprendre dans quelle mesure les sources médiatiques participent au processus de décision de choix de destination voyage des personnes de 50 ans et plus. Pour ce faire, 16 Québécois de 50 ans et plus sont interrogés en entrevue individuelle. L'industrie touristique considère ces individus comme étant une clientèle de plus en plus importante, et ce, compte tenu de ses caractéristiques particulières. Les résultats de cette recherche sont principalement analysés à la lumière des notions liées aux attributs du récepteur et de l'approche des Uses and Gratifications. Les principales conclusions démontrent qu'il faut parler d'une influence relative des médias traditionnels dans le processus de choix de destination voyage des personnes de 50 ans et plus et dévoilent un fait surprenant, à savoir l'importance du discours des membres de l'entourage pour les voyageurs.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka attityder kring mobilapplikationen Tinder det fanns hos tio unga människor samt om det uppkommit nya behov i och med denna nya teknik där man sveper mellan olika människor. För att få fram ett resultat utfördes tio kvalitativa intervjuer med människor i åldrarna 18-30. Teorierna som kompletterade det insamlande materialet var uses & gratifications teorin som bland annat belyser hur publiken använder medier och vad de får ut av användningen, samt Castells teori om nätverkssamhället där teknologin och dess utveckling spelar stor roll för hur vi använder oss av medier och kommunikation på distans. De kvalitativa intervjuade visade att användningen av applikationen inte var i nätdejtingssyfte. Respondenterna använde snarare applikationen för att bland annat tillfredsställa ett emotionellt behov där ett bekräftelsesökande visade sig vara större än viljan att kommunicera med människor. Även ett avkopplingsbehov existerade, där respondenterna använde applikationen i brist på något annat att göra. Många av Tinders funktioner förstärkte dessa behov, bland annat det utseendebaserade användningsområdet samt applikationens enkelhet i sig.

Denna studie undersöker sociala mediers påverkan på människor med fokus på mat och hälsa. Med hjälp av en kvantitativ enkätstudie har vi undersökt hur och på vilket sätt de sociala medierna spelar in i hur människor äter. Fokus ligger på vilket medie människor i åldern 18 år och uppåt väljer för att få inspiration till hälsosam mat, i vilken grad sociala medier förändrat människors medvetenhet och intresse kring hälsa och mat samt huruvida den här påverkan upplevs som positiv (inspirerande) eller negativ (stress/förvirring). Resultatet visar att de sociala medierna inte tagit över som inspirationskälla då de traditionella medierna, så som tidskrifter, TV och böcker, visade sig vara vanligast för att inspireras och skaffa sig inspiration kring mat. De sociala medierna fungerar snarare som ett komplement och har större popularitet hos den yngre generationen. Vidare visar studien att sociala medier delvis bidragit till att öka medvetenhet och intresse kring mat och hälsa. Majoriteten angav att de snarare inspireras än känner stress/förvirring till de hälsobudskap kring mat som florerar på sociala medier och studien visade ett tydligt mönster att kvinnor är både mer negativt och positivt påverkade än männen.

No description available.

No description available.