Samlingen på förskolan har funnits sedan mitten av 1800-talet i Sverige och har sitt ursprung i barnträdgårdarnas pedagogik. I styrdokumenten för förskolan nämns inte samlingen men används ideligen på förskolor i både inomhus- och utomhusverksamheter. I vår studie är inte enbart samlingen som begrepp relevant, utan även hur de olika pedagogerna förhåller sig till samlingen beroende på om den utförs inomhus eller utomhus. Tidigare forskning lyfter fram att det är centralt att ha kvalitativa samlingar för att främja barnens gemenskap och lärande. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra hur ett urval pedagoger vid olika förskolor beskriver samlingen inomhus respektive utomhus. Frågeställningarna är: Hur ser pedagogerna på syftet med samling? Hur beskriver pedagogerna samlingens utformning och förutsättningar inomhus respektive utomhus? Vilka likheter och skillnader finns i pedagogernas beskrivningar av samlingen inomhus respektive utomhus? De centrala begrepp som används är utifrån den sociokulturella teorin och samspelsteorin. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt intervjuas fem pedagoger på tre fristående förskolor. Resultatet visar att pedagogernas syfte var samling som gemenskap. Samlingens utformning och förutsättningar var liknande både på inomhus- och utomhusverksamheterna. Likheterna som lyftes fram var samlingen som gemenskap, där strukturen var liknande med varierande innehåll. Skillnaden som beskrevs utifrån inomhus- och utomhusverksamheterna var pedagogernas förhållningssätt gentemot platsen där samlingen utfördes. Slutsatsen var att en meningsfull samling på förskolan främjas genom att pedagogen har en medveten roll kring samlingens utformning för att främja barnens samspel och lärande. En viktig del av samlingen visade sig vara platsens påverkan, där de olika verksamheterna visade olika synsätt gällande den. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om platsens inflytande och samlingens betydelse på förskolan.

AbstractTitel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om pedagogers inställning till utomhusverksamhet påen traditionell förskolaFörfattare: Angelica Jönsson och Nina KrollSyftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriverutomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringarkring hur pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det skabedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi villockså se vilka tankar och föreställningar pedagogerna har kring att bedrivautomhuspedagogik.Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolansuteverksamhet delades enkäten ut till samtliga pedagoger på den utvalda förskolan. Därefterutformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren. Vi valde att endast intervjua de pedagogersom arbetar på syskonavdelningarna eftersom de ansvarar för den största delen av denplanerade uteverksamheten. Vi ville kunna gå djupare in på vilka syften pedagogerna har meduteverksamhet.Resultatet av undersökningen visar att den planerade pedagogiska verksamheten främst ärförlagd inomhus och att utemiljön används flitigt men då främst till fri lek. De viktigasteavgörande faktorerna för uteverksamhet är enligt pedagogerna barn/pedagog antal samtväderförhållanden.Nyckelord: fallstudie, förskola, utebildning, utomhuspedagogik, utomhusverksamhet

<p>Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.</p><p>Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter. Vi kommer därför att ta upp vad det är som präglar vår syn på naturen och hur människan förhåller sig till den i dagens samhälle.</p><p>Det resultat som vi fått fram visar att pedagoger i förskolan och förskoleklass uppfattar och använder uterummet som ett rum för lärande, även om de inte alltid uttrycker detta med egna ord. Vad som får oss att göra den tolkningen är framför allt pedagogernas uppfattning om utemiljöns fördelar, bland annat vad gäller den motoriska träningen, den utforskande miljön, språkets användning, sinnenas stimulans och det fysiska och psykiska välbefinnandet utomhus.</p><p>Nyckelord: sociokulturellt, natur, medundrande, pedagog, utomhusverksamhet</p>

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande. Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter. Vi kommer därför att ta upp vad det är som präglar vår syn på naturen och hur människan förhåller sig till den i dagens samhälle. Det resultat som vi fått fram visar att pedagoger i förskolan och förskoleklass uppfattar och använder uterummet som ett rum för lärande, även om de inte alltid uttrycker detta med egna ord. Vad som får oss att göra den tolkningen är framför allt pedagogernas uppfattning om utemiljöns fördelar, bland annat vad gäller den motoriska träningen, den utforskande miljön, språkets användning, sinnenas stimulans och det fysiska och psykiska välbefinnandet utomhus. Nyckelord: sociokulturellt, natur, medundrande, pedagog, utomhusverksamhet

Syftet med studien är att få en bredare kunskap om och hur förskollärare arbetar med pedagogiska aktiviteter i utomhusmiljön. För att besvara studiens frågeställningar har strukturerade observationer använts och stöd av sociokulturellt teoretiskt perspektiv tagits.  De svar som framkom i studien var att de pedagogiska aktiviteter som genomförs utomhus i verksamheten beror på förskollärares arbetssätt. Slutsatsen visar tre olika arbetssätt. Det första arbetssättet är att förskollärare planerar pedagogiska aktiviteter utan att involvera barnen där de medierande redskapen utomhus inte används. Det andra arbetssättet är att förskollärarna använder sig av de oplanerade lärartillfällena och utgår från barnens intressen med hjälp av de medierande redskapen från utomhusmiljön för att skapa pedagogiska aktiviteter. Det tredje arbetssättet är att den fria leken dominerar och att de medierande redskapen som används kommer från förrådet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskolans utomhusverksamhet. De frågeställningar som ställs är: I vilka sammanhang utövar barn sina demokratiska rättigheter? På vilka sätt utövar barn sina demokratiska rättigheter.Studien genomfördes på förskolan Galaxen och har haft fokus på barn i 1–4 års ålder samt pedagoger. Syftet har undersökts genom deltagande observationer och miniintervjuer under fem dagar. De observationer som transkriberats har fokus på barns demokratiska rättigheter. Analysen av data kategoriserades in i två större teman vilka är återkopplade till de frågeställningar som är länkade till studiens syfte. Temana är, i vilka sammanhang barn utövar sina demokratiska rättigheter samt på vilka sätt barn utövar sina rättigheter. Dessa teman redogörs för i resultatet.Resultatet klargör hur barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskolans utomhusverksamhet. Barn utövar sina demokratiska rättigheter i olika sammanhang, i både styrda aktiviteter samt inom den fria leken. Utövandet kunde urskiljas då barnen sökte inflytande eller delaktighet på olika sätt samt när de utövade sina rättigheter genom delaktighet och inflytande i olika sammanhang. Utövandet av barnens demokratiska rättigheter genomfördes på olika sätt, genom sökandet av uppmärksamhet samt genom brytandet av regler. Sökandet av uppmärksamhet skedde genom verbalt och ickeverbalt språk, dvs. kroppsspråk. Slutsatsen av denna studie är att är att barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskole-sammanhang som styrda aktiviteter samt fri lek. Barnen utövar dessa demokratiska rättigheter genom verbalt språk men även genom ickeverbalt språk, dvs. kroppsspråk.

Den här uppsatsen behandlar de diskurser som finns i förskolans utomhusverksamhet samt de subjektspositioner förskolepedagoger intar vid utevistelse. I vårt resultat framkom diskurser som påverkar vilken subjektsposition har valt. De diskurser som har urskilts och behandlas är den motoriska utmaningen, fri lek och undervisning utomhus. Subjektspositioner är i den här undersökningen den roll som tilldelas, intas och erbjuds av pedagoger och det som möjliggör och begränsa hur de agerar i olika diskurser. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap för forskningsfältet. Den kunskap vi har önskat att bidra med innefattar hur komplexa subjektspositioner motiverar pedagogers agerande under barns utomhuslek i förskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex verksamma pedagoger, en förskolerektor samt observationer från två förskolor.  Genom en intervju och observationsstudie har vi undersökt hur pedagoger agerar under tiden när de vistas utomhus samt hur de själva anser att de agerar. Som stöd för observationerna användes även kartor för att visualisera resultatet. Empirin har analyserats med diskursanalys för att kunna urskilja och belysa de hur en diskurs möjliggör och begränsar olika subjektspositioner. Resultatet visade att den fria leken och barns motoriska utveckling är det som pedagoger upplever som syftet med utomhusvistelse. De subjektspositioner som konstruerades är “övervakaren”, “igångsättaren”, “omvårdaren” och “medlekaren/medforskaren”. Dessa fyra subjektspositioner har presenterats i resultatet. I diskussionen kopplas resultatet ihop med tidigare forskning och litteratur som framkommer i bakgrunden. Slutsatsen av arbetet är att pedagogerna tilldelas, intar eller erbjuds en subjektsposition som oftast innefattar att de inte är så aktiv med barnen som de hade velat men att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om denna kultur. / <p>2019-12-20</p>

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssättför eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genomutomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisningoch handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön.Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftetmed denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen påhögstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hurelever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. Förstudien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från tvåolika skolor i Skåne. Den ena skolan är inte en skola med utomhusundervisning, men dåeleverna hade utfört moment utomhus hade de ändå en uppfattning om hur de upplevdeutomhuspedagogik. Resultatet visade att inre motivation, att använda sinnena, att fåutföra praktiska moment och att få kommunicera med andra är viktiga processer för attlärande ska ske. Lärarna ansåg att utomhusundervisning är det sätt då eleverna fårmöjlighet att använda alla sinnen och därmed få djupare förståelse och kunskap.Utomhuspedagogik främjar även de andra processerna. Eleverna gjorde inte lika starkakopplingar till utomhusundervisning även om de ansåg att praktiska moment i fysik lärsbäst i en utomhusmiljö och att det dessutom är utomhus som sinnena utnyttjas förförståelse och lärande.