Med premissen att medierepresentation påverkar och påverkas av diskurser, värderingar ochnormer söker denna studie undersöka hur människor i utsatthet och lidande framställs i filmerav icke-statliga organisationer med inriktning på humanitärt bistånd. Med syftet att belysafaktorer i filmerna som kan uttrycka attityd- och värderingsförändringar fokuserar studien påfilmer från s.k. ”flyktingsituationen hösten 2015” då denna situation och period var och äraktualiserad i offentliga och privata samtal. Den teoretiska basen utgörs av Representation(Stuart Hall) och följaktligen ämnen som berör media och moral, distansering ochdifferentiering av människor samt solidaritet som ekonomisk vara. Med hjälp av NormanFaircloughs kritiska diskursanalys och Lilie Chouliarakis tillämpning av metoden visarresultatet att semiotiska/multimodala instrument refererar till emotionella referenser därmänniskorna som lider undermineras till fördel för organisationens varumärke vilket ävenbidrar till konstruktionen av ett Vi och ett De. Denna konstruktion av differentiering kanföljaktligen bero på en värderingsdiskurs som baseras på västerländska privilegier ochproblematiseras vidare i relation till nationalitetsdiskurser.

Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer. Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People. Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn och familjer i ekonomisk utsatthet, civilsamhället och välfärdssamhället, samt utifrån Marcel Mauss gåvoteori och Zygmunt Baumans teori om det individualiserade samhället. I resultatet framkommer att barnfamiljerna som vänder sig till Giving People har svårt att få ekonomin att gå runt med inkomster från socialförsäkringar och bidrag, men även med arbetsinkomster. Inkomsterna räcker inte till familjernas konsumtionsbehov eller till ett buffert-sparande. Giving Peoples framväxt tycks också handla om ett medmänskligt engagemang och ett tydligt barnfokus hos organisationens grundare och givare. Sammantaget verkar samhälls-förändringarna inom välfärden och socialpolitiken ha möjliggjort för Giving Peoples arbete samtidigt som kommunikationsteknologin bidrar med ett snabbt och enkelt sätt att verka och nå ut genom Internet.

Enligt tidigare vetenskaplig forskning och rapporter framkommer det att utsattheten mot socialsekreterare har ökat under de senaste åren. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka och analysera hur socialsekreterarna i olika städer i Sverige upplever utsatthet och säkerhet på sin arbetsplats. Erfarenheterna av säkerhet och utsatthet analyserades genom tre teorier; våldets normaliseringsprocess, kognitiv dissonans och teorin om klientrelationer. För att kunna använda en korrekt metod har sex intervjuer genomförts. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. De viktigaste resultaten som konstaterades i det empiriska materialet var att socialsekreterare kände sig säkra på sin arbetsplats. Dessa känslor kunde dock blekna när socialsekreterarna blev en måltavla för en klient, främst genom verbala attacker. En slutsats som dras är att en känsla av falsk säkerhet kan ske i socialsekreterarens yrke. Den falska säkerheten vara en riskfaktor för socialsekreterares psykiska hälsa och därför kan det vara viktigt att göra ytterligare forskning om detta ämne. / According to previous scientific research and reports it states that the exposure towards social welfare secretaries has increased in the recent years. The main purpose of this study was to examine and analyse how the employees at swedish social welfare services experience exposure and security in their place of work. The experiences of security were analysed through three theories; violence normalization process, cognitive dissonance and theory about client relations. In order to use a correct method, six interviews were carried out with the employees. The data found through the material was transcribed and analysed based on an thematic analysis. The main results that were found in the empirical material concluded that the secretaries thoroughly felt safe in their workplace. These feelings could however fade whenever targeted by a client, mostly by verbal attacks. A conclusion that was drawn is that a feeling of pseudo-security can be notable in the profession of the social secretary. This might be a risk factor for social secretaries mental health and therefore it may be important to make further rechears about that subject.

Självskadebeteenden bland ungdomar är ett allvarligtsamhällsproblem som tycks öka. Ett flertal faktorer såsom utsatthet iskolan och vilken eller vilka sociala grupperingar en ungdom uppleversig tillhöra har i tidigare studier identifierats som riskfaktorer för attutveckla självskadebeteenden. Syftet med studien var att undersökaom utsatthet och alternativa sociala grupperingar utgör riskfaktorer försjälvskadebeteenden, samt om det finns en interaktionseffekt mellandessa faktorer i att predicera självskadebeteenden. Studien baseradespå longitudinell data insamlad bland högstadieungdomar på sju skolori centrala Sverige. En multipel regressionsanalys utfördes för att testainteraktionstermen mellan variablerna över tid. Resultatet bekräftadebåde utsatthet i skolan och identifiering med alternativa socialagrupperingar som riskfaktorer, samt att det fanns en interaktionseffektmellan de båda som ytterligare ökar risken för utvecklandet avsjälvskadebeteenden hos ungdomar. / Self-harm is a major public health concern amongst adolescents thatappears to be increasing. Several risk factors have in previous researchbeen associated with self-harm, such as peer harassment and the peercrowd or crowds an adolescent identifies with. The aim of this studywas to examine whether peer harassment and identification withalternative peer crowds constitutes risk factors and whether there wasan interaction effect between these factors in predicting self-harm. In alongitudinal study, students from seven secondary schools in centralSweden responded to a questionnaire. A multiple regression analysiswas conducted to test the interaction between these variables overtime. The results confirmed that both peer harassment andidentification with alternative peer crowds were risk factors for selfharmingbehaviors, as well as there was an interaction effect, namelythat the adolescents who were exposed to peer harassment andidentified with particular social crowds were particularly at risk fordeveloping self-harm behaviors.

Det kan vara svårt att leva upp till samhällets alla krav och förväntningar, speciellt om du lever i någon form av utsatthet. Därför ser vi vikten av att studera arbetet som görs för människor som kan vara i behov av hjälp och stöttning, för att få dessa att känna en större tillhörighet i samhället. Syftet med den här studien är därför att synliggöra personalens arbete och insats på en verksamhet för människor som på olika sätt lever i utsatthet. För att kunna utföra en bra studie finner vi det av vikt att interagera med människor som besitter kunskap inom ämnet utsatthet på en hjälpande verksamhet. Vi har därför valt att använda oss utav den etnografiska metoden som ger oss en närhet till de människor vi önskar studera. Vi vill genom intervjuer och observation ta del av hur personalen arbetar för människor i utsatthet, samt hur deras arbete tas emot av dessa. Behjälpliga begrepp och teorier för studien har bland annat varit stigma, ansiktet samt främre- och bakre regionen. Resultatet visar på att ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande är av stor vikt för att kunna nå en människa i utsatthet, vilket görs genom att fokusera på människan bortom dennes problematik.

The purpose with this study was to create an understanding of how paramedics have experienced situations where they were exposed to threats and violence, and how the staff described how threats and violence could be prevented. Five semistructured interviews was performed in a mid sized region in Sweden. The main result showed that all respondents, at some occasion, have felt threatened. There have also been situations where they have been exposed to violent events. Patients with certain illnesses could contribute to the feeling of being exposed to threats and violence; although, if the employer had provided education and support in this, then maybe the situations could have been prevented. Our most important conclusion was that there have been little to no preventive work against threats and violence, except for a few courses, although, all respondents felt that experience had the biggest impact for how threatening and violent situations were handled. / Syftet med studien var att skapa förståelse för hur ambulanspersonal har upplevt situationer där de mött hot och våld samt hur personalen beskrev att hot och våld kunde förebyggas. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes i en medelstor region i Sverige. Huvudresultatet visade att samtliga intervjudeltagare vid något tillfälle hade känt sig hotade, det har också förekommit situationer där de blivit utsatta för våldsamma händelser. Patienter med vissa sjukdomsbilder kunde bidra till känslan av utsatthet för hot och våld, men hade arbetsgivaren gett utbildning och stöd i detta kanske situationen hade kunnat förebyggas. Vår viktigaste slutsats blev att det förebyggande arbetet för hot och våld har lyst med sin frånvaro, någon enstaka utbildning har erbjudits men alla intervjudeltagare menade att det var erfarenhet som hade störst betydelse för hur hot- och våldssituationer hanterades.

I denna studie har polisers utsatthet i form av hot och våld undersökts. Studien baseras på kvalitativ metod och sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med poliser som både aktivt arbetar i yttre tjänst samt med poliser som har arbetat i yttre tjänst. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av utsatthet i form av hot och våld i arbetet. För att uppfylla syftet formulerades tre frågeställningar: ”Vilken typ av hot och våld utsätts polispersonal i yttre tjänst för?”, ”Hur upplever polispersonal i yttre tjänst sin utsatthet för hot och våld?” och ”Vilka konsekvenser får utsattheten för hot och våld för polispersonal i yttre tjänst?”. Insamlad empiri från intervjuerna har analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av tidigare forskning som undersökt vilka faktorer som innebär risker för poliser att utsättas för hot och våld, normalisering av hot och våld samt teori om krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Studiens resultat visar att definitionen av hot och våld grundar sig i polisernas subjektiva uppfattning av begreppet. Samtliga poliser vittnar om händelser där de varit utsatta för hot, våld eller både och i tjänsten. Det finns olika grader av våld, där våld som uppstår vid tumult i samband med ingripanden anses vara en lägre grad av våld och våldsamma handlingar som görs med uppsåt anses som allvarligare typer av våld. När det gäller hot upplevs det vara beroende av vem som uttalar hotet, huruvida hotet är riktat mot poliserna personligen eller mot deras familj eller anhöriga som främst avgör om det anses som allvarligt eller inte. Poliserna tenderar att normalisera och tona ner hotfulla och aggressiva handlingar baserat på uppfattningen att det till viss del ingår i rollen som polis att utsättas för hot och våld. Däremot anser inte poliserna att det är okej att utsättas för hot och våld i tjänsten oavsett omständigheter. Vidare visar resultatet att det finns krav på prestation i form av att ingripa vid situationer där det finns risk för att utsättas för hot och våld och att poliserna upplever sig ha en hög grad av kontroll i arbetet. Utsattheten för hot och våld i tjänsten hanteras genom att det finns ett bra socialt stöd på arbetet. / In this study, police vulnerability to threats and violence has been examined. The study is based on qualitative method and seven qualitative semi-structured interviews have been conducted with police officers who actively work as police officers in the external service as well as with police officers who have worked in external service. The aim of the study was to create a deeper understanding of police officers’ experiences of vulnerability to threats and violence at work. To fulfill the purpose, three issues were formulated: “What kind of threat and violence are police officers exposed to in the external service?”, “How do police officers in external service experience their vulnerability to threats and violence?” and “What are the consequences of the vulnerability to threat and violence for police officers in external service?”. The collected empirical data has been analyzed based on the study's theoretical framework consisted in previous research which examined which factors entail risks for police officers to be exposed to threats and violence, normalization of threats and violence as well as theory of demand, control and social support at work. The results of the study show that the definition of threat and violence is based on the police officer’s subjective perception of the concept. All police officers testify of events where they were exposed to threats, violence or both at work. There are different types of threat and varying degrees of violence, where violence that arises during commotion in interventions is seen as a lower degree of violence and violent acts made with intent were considered as more serious types of violence. Regarding threats, it was perceived to be dependent on who pronounces the threat, whether the threat is directed against them personally or their family who primarily determine whether it is considered serious or not. The police officers tend to normalize and to tone down threatening and aggressive actions based on the perception that it is to some extent included in the role of working as a police officer to be exposed to threats and violence. However, the police officers do not consider it being okay to be subjected to threats and violence at work regardless of the circumstances. Furthermore, the results show that there are demands for performance to intervene in situations where there is a risk of being exposed to threats and violence and that the police officers feel that they have a high degree of control in the work. The vulnerability to threats and violence at work is handled by good social support at work.

Kulturskolans verksamhet når många gånger på grund av begränsad ekonomi och utanförskap inte ut till de socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige, varför Kulturrådet genom utvecklingsbidrag möjliggör kostnadsfri undervisning till nya målgrupper. Syftet med föreliggande studie har därför varit att beskriva och utvärdera ett av Kulturrådet finansierat projekt som riktar sig till ungdomar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område, samt undersöka resultatet av ett empowermentbaserat undervisningssätt. Ett sociokulturellt perspektiv har legat till teoretisk grund för studien. Projektet som pågått under två terminer har genomförts med inspiration av etnografiska metoder. I resultatet framkom att deltagande elever motiverats att delta i fortsatt verksamhet då de fått komma till Kulturskolans lokaler som skiljer sig på ett positivt sätt ifrån grundskolans. Eleverna talar positivt om de situationer då de upplevt bemästring av musikaliska utmaningar och påtalar vikten av att få delta i en liten grupp där de blir sedda och får de resurser de behöver. Efter genomförande av studien konstaterades gällande projektets förutsättningar att det bristande engagemanget från grundskolan begränsade möjligheterna till att nå alla elever och inte minst nå uttill dem. I hänsyn till de positiva aspekter den empowermentbaserade undervisningen påvisade, däribland möjliggörandet av det studerade inträdet i ”Zone of Proximal Development”, skulle projektet med rätt förutsättningar kunna utvecklas till en frizon för fler barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Sociala medier har växt explosionsartat. Facebook är en av de största plattformarna och år 2015 hade cirka 70 procent av Sveriges invånare ett konto på denna sida. På Facebook möts människor och delar med sig av tankar, åsikter, bilder och filmer. Det som sprids på sociala medier har visat sig ha stor inverkan på människors åsikter. Socialtjänsten är ett ämne som diskuteras på Facebook och inlägg om olika insatser och beslut gillas, delas och kommenteras flitigt. Tidigare forskning pekar på att det inom det sociala arbetet är relationen mellan klient och socialarbetare som är det centrala. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur socialtjänsten beskrivs på sociala medier och hur de diskussioner som förs på Facebook påverkar det sociala arbetet i praktiken. För att förstå detta användes texter som fanns på Facebook gällande socialtjänsten. Resultatet visar att socialtjänsten diskuteras i nästan uteslutande ofördelaktiga termer vilket kan skapa negativa attityder gentemot socialarbetare. / <p>2019-01-15</p>

Abstrakt Denna undersökning handlar om hur individer påverkas psykosocialt av byggnadsrelaterad ohälsa. Även om problematikens ursprung kommer från byggnaden så är konsekvenserna av problemet inte enbart medicinska. De insatser som idag implementeras är av medicinsk eller teknisk bakgrund, vilket kommer problematiseras i undersökningen. Studien består av sex stycken intervjuer med individer som är eller har blivit drabbade av BRO och har analyserats med en hermeneutisk metod. Resultaten av undersökningen visar att individerna med BRO har en påverkad livssituation där de har svårigheter att delta i vanliga sociala sammanhang. De individer som har fått hjälp via sociala insatser uppger att de idag har bättre förutsättningar och förmåga att hantera problematiken än de som stått utan sådana insatser. Detta innebär att de behövs mer insatser av social karaktär för att hjälpa de som är och har blivit utsatta. Intervjupersonerna upplever att de inte fått något erkännande kring händelsen eller en ursäkt för det de utsatts för. Studien tyder på att det finns ett behov av socialt stöd där fokus ligger på att bearbeta problematiken och lära sig att hantera deras besvär.