This independent project is about child poverty from a preschool teacher perspective. The aim of the study is to examine how a team of preschool teachers converse about the concept of child poverty, and how they discuss their professional role, in relation to children who live in economic vulnerability. Questions of the study are: What image of the concept of child poverty appears in the preschool teachers’ conversations? How do the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility, in relation to children who live in economical vulnerability? The results of the study were gathered through the method of focus group and the results processed through a qualitative content analysis. Conclusions show that the representation of child poverty that appears in the preschool teachers’ conversation, indicates that it is an invisible phenomenon that is hard to define, and that it strongly connects to expected feelings of shame among children and parents. This representation is setting the frame of how the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility. Foremost they express difficulties in supporting the economically vulnerable children and their families in a way that is non demonstrative and in the same time retains a relation of confidence to the parents. / Detta examensarbete handlar om barnfattigdom ur ett förskollärarperspektiv. Syftet för studien är att undersöka hur ett arbetslag av förskollärare samtalar om begreppet barnfattigdom, och hur de diskuterar sin professionella roll, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet. Studiens frågeställningar är: Vilken bild av begreppet barnfattigdom framträder i förskollärarnas samtal? Hur ser förskollärarna på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet? Studiens resultat samlades in genom metoden fokusgrupp, och resultatet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatserna visar att den bild av barnfattigdom, som framträder i förskollärarnas samtal, indikerar att det är ett svårdefinierat och osynligt fenomen, som starkt kopplas till förväntade skamkänslor hos barn och föräldrar. Denna bild sätter sedan ramarna för hur förskollärarna ser på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar. Framförallt uttrycker de en svårighet i att kunna stödja de ekonomiskt utsatta barnen och deras familjer på ett sätt, som inte är utpekande och som samtidigt bevarar en förtroendefull relation till föräldrarna.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hurenskilda individer upplever att deras utsatthet för stalking har influeratbeteendemässiga förändringar i deras vardagliga aktiviteter. Ensemistrukturerad intervjuguide användes under djupintervjuer med tioindivider som blivit utsatta för stalking. Resultatet visade på fleraolika beteendeförändringar i vardagen som influerats av utsatthet förstalking. Beteendeförändringarna yttrade sig bland annat underkommunikation med andra människor genom att deltagarna blevförsiktiga, avvisande samt kontaktsökande. Beteendeförändringarnautvecklades även under närvaro på platser genom att individerna blevobservanta, beväpnade sig och undvek särskilda platser. Restriktivaåtgärder var en annan typ av beteendeförändring som främst yttradesig i användning av mobiltelefon och sociala medier. Trots attindividernas beteendeförändringar yttrade sig på olika sätt kan detolkas som att målet med dem var att skydda sig och uppleva trygghet.Rutinaktivitetsteorin användes för att förklara dessabeteendeförändringar där elementet avsaknad av kapabla väktareanvändes i störst utsträckning. Genom att öka kapabla väktare,alternativt undvika situationer där dessa inte fanns, kundebeteendeförändringarna minska risken för att bli utsatt för stalkingeller andra brott. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of howindividuals experience that stalking victimization has influencedbehavioral changes in their everyday activities. A semistructuredinterview guide was used during in-depth interviews with tenindividuals who had been victims of stalking. The result showedseveral different behavioral changes in everyday activities influencedby the stalking victimization. The participants changed their behaviorduring communication with other people, which was presented aswariness, rejection and contact-seeking. The behavioral changes alsooccurred in different places by being observant, arming themselvesand avoiding specific places. Restrictive measures was anotherbehavioral change which mainly emerged when the participants usedtheir phones and social media. The behavioral changes varied betweenthe individuals but the main goal was to protect themselves andachieve a sense of safety. The Routine Activity Theory was used toexplain these behavioral changes were the item absence of CapableGuardians was primarily used. By increasing capable guardians,alternatively avoiding situations where they were absent, thebehavioral changes could reduce the risk of being a victim of stalkingor other crimes.

Om kön är något man föds in i eller om det är något som man genom egna upplevelser och val utvecklar är något som går att diskutera. Hur framställningen av transpersoner har sett ut genom tiderna har varierat allt från att vara sociala och medicinska avvikelser till en utsatt och diskriminerad grupp i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur transpersoner framställs i kvällspress, i Aftonbladets artiklar. Resultatet bygger på åtta artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivism, queerteori, heteronormativitet och tidigare forskning i ämnet har legat till grund för tolkningen av materialet samt analysen. Det framgår av resultatet att artiklarna bidrar till upprätthållandet av heteronormativitet i samhället och till stigmatisering av transpersoner samtidigt som artiklarna utgår ifrån att bekämpa just detsamma. / <p>2018-06-05</p>

Syftet med vår studie har varit att undersöka om funktionsnedsatta personer upplever sig vara utsatta och sårbara för sexuella trakasserier. Studien är grundad på en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningsansats. Nio informanter har medverkat i form av djupintervjuer som har analyserats utifrån Jönhills perspektiv på inklusion och exklusion, Crenshaws teori om intersektionalitet, Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Goffmans perspektiv på stigma. Empirin anknyter även till fem vetenskapliga artiklar. Den huvudsakliga frågeställningen som studien haft sin utgångspunkt i lyder: Vilka berättelser av upplevelser har personer med funktionsnedsättning av sexuella trakasserier? Utifrån studiens resultat framgår det att de informanterna som har deltagit upplever sig vara sårbara för sexuella trakasserier och att det är främst tjejerna som blivit utsatta. Vidare hade vi två underfrågor som lyder: Var vänder de sig om de behöver hjälp och stöd om de blivit utsatta? och Hur upplever de den hjälpen som finns, är den anpassad efter dem? Det visade sig att informanterna främst vänder sig till familjemedlemmar och kuratorn på deras skola om de behövde hjälp eller stöd med sexuella trakasserier. Den hjälpen som finns i samhället om man blivit utsatt upplevdes inte av samtliga informanter som tillräckligt tillmötesgående för deras behov. / The aim of our study has been to investigate whether people with disabilities feel vulnerable and exposed to sexual harassment. The study is based on a qualitative method with a hermeneutical research approach. Nine informants have contributed in the form of deep interviews analyzed from Jönhills perspective on inclusion and exclusion, Crenshaws theory of intersectionality, Hochschild's concept of emotional work, Goffman's perspective on stigma. The empiricism also links to five scientific articles. The main issue of the study takes a starting point in this question: What tales of experiences have people with disabilities of sexual harassment? From the result of the study, it appears that the informants who have participated has experienced being vulnerable to sexual harassment and that it is primarily the girls who have been exposed. In addition, we had two questions: Where do they turn if they need help and support if they have been exposed? and How do they experience the help, is it adapted to them? It was found that the informants mainly refer to family members and the curator at their school if they need help or support with sexual harassment. The help that exists in our society was not experienced by all informants as sufficiently accommodating for their needs.

Studiens syfte var att undersöka sannolikheten för ensamstående föräldrar att bli utsatt för brott och hur andra faktorer hos den ensamstående föräldern påverkar sannolikheten. Den offentliga samhällsdebatten ändrade riktning i förklaringsmodeller för brottslighet, från att handla om gärningspersonens utsatta situation till att handla mer om brottsoffren. Strukturella ojämlikheter och fattigdom under uppväxten har negativa konsekvenser för individers framtid, vilket påverkar de att bli utsatta för brott. Tidigare forskning om utsatthet för brott har rapporterat att kvinnor blir mer utsatta för brott mot person än män. Studiens teoretiska ramverk bygger på fyra perspektiv. Social desorganisationsteori utgår från att kriminalitet förklaras av samhällets brist i att kontrollera deras invånare på grund av segregering. Ekonomisk kapital är ekonomiska resurser inom Bourdieus kapitalteori, som förklarar hur socio-ekonomiska skillnader ger ojämlika ekonomiska fördelningar. Habitus förklarar hur individers handlingar och livsstil är byggt utifrån deras uppväxt. Genusperspektiv utgår utifrån kritiska synpunkter kring genusbegreppet och hur definitioner för vad som är ”manligt” respektive ”kvinnligt” normaliseras. Data är inhämtat från Levnadsnivåundersökning 2010 (LNU 2010), och urvalet består av ensamstående föräldrar mellan 18-75 år. Studien har fem beroende variabler: ”Utsatt för stöld”, ”Våld med kroppskada”, Våld utan kroppskada”, ”Utsatt för skadegörelse” och ”Allvarliga hot”. Kontrollvariabler är fördelad i olika grupper om individers bakgrund på individnivå, familjeförhållande under uppväxt, bostadsförhållande och ekonomiska resurser. Materialet analyserade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet visade att förutom för utsatthet för skadegörelse så finns det en större sannolikhet för ensamstående föräldrar att bli utsatta till dessa brott jämfört med par med hemmavarande barn. Att leva i bostadsområden med missgynnande bostadsförhållande ökar sannolikheten för utsatthet, däremot så skiljer det sig beroende på vilket brott de blir utsatt för. Sannolikheten för utsatthet minskar för ju äldre individen är, särskilt inom åldern 40-59 år.

Föreliggande studie syftar till att undersöka forskningsläget och skapa förståelse för hur hedersrelaterat våld och förtryck påverkar unga mäns utsatthet i de familjer där detta förekommer. Detta för att tydliggöra hur den unge mannen kan ses som ett offer när han av samhället ses som en förövare. En integrativ litteraturöversikt har genomförts med totalt 17 inkluderade studier. Resultatet visar att hedersproblematiken är starkt knuten till den unga kvinnans beteende och sexualitet samt patriarkala strukturer. Pojkar och unga män socialiseras in i djupt rotade familjestrukturer, där de befinner sig i både en maktposition samt en maktlöshet då deras främsta uppgift är att kontrollera kvinnorna i familjen. Vidare framkommer att han har dubbla roller eftersom han av sin familj ses som “hjälte”, men av samhället som förövare av hedersbrott. Synen på vem som är offer och förövare av hedersfenomenet är starkt förankrad i samhället vilket kan ses vara bidragande till upprättande av hedersproblematiken. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext fenomen med avgörande faktorer på flera nivåer, vilket samhället behöver ta itu med för att ha en möjlighet att komma till bukt med problemet. Föreliggande studie lyfter vikten av att se pojkarna/de unga männens utsatthet inom det sociala arbetet för att undvika att hedersrelaterat våld och förtryck upprätthålls.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, även skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom män och kvinnor. Studiens data utgår från RESUMÉ-studien, 2,500 unga vuxna mellan 20 till 24 år (53% kvinnor och 47% män) deltog. Resultatet visar en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet. För män finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet och egendomsbrott. För kvinnor finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid sexuell och verbal utsatthet samt egendomsbrott. Män med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer utsatta för egendomsbrott och fysiskt än kvinnor. Kvinnor med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer sexuellt och verbalt utsatta än män. / This study investigates the relationship between alcohol consumption and victimization, differences in low and high degrees of alcohol consumption and level of victimization between and within genders. Data came from the RESUMÉ-study, which includes 2,500 young men (47%) and women (53%) ages 20-24 years. Results showed an association between alcohol consumption and victimization. For men there is a significant difference between degree of alcohol consumption and physical victimization and property crimes. For women there is a significant difference between degree of alcohol consumption and sexual and verbal victimization and property crimes. Men with high alcohol consumption had experienced more property crimes and physical victimization than women. Women with high alcohol consumption had been more sexually and verbal victimized than men.

I januari 2020 blev barnkonventionen en lag i Sverige. Regeringen anser att lagen ska bidra till att barnkonventionen tillämpas i större utsträckning i ärenden som berör barn. Lagen är så pass ny att inga tidigare studier har genomförts i Sverige utifrån rättsväsendets perspektiv. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur barnkonventionen som lag påverkar det polisiära arbetet avseende barns utsatthet för våld i hemmet. Den aktuella studien ämnar därav att bidra med ny kunskap inom det kriminologiska forskningsfältet. Studien avser att tillföra en mer tydlig och förståelig bild i praktiken kring hur polisanställda uppfattar att barnkonventionen som lag fungerar och påverkar deras arbete. Studiens två frågeställningar kommer besvaras genom åtta semistrukturerade intervjuer med polisanställda som arbetar med barns utsatthet för våld i hemmet. Studiens resultat visar att lagen möjliggör ett ökat barnbaserat synsätt inom polismyndigheten, dock ser det polisiära arbetssättet relativt oförändrat ut. Resultatet tyder på att det finns svårigheter kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas i praktiken. Deltagarna efterfrågar tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas. Detta för att lagtexten ska kunna implementeras i större utsträckning i deras arbete. Det finns en vision om att nya riktlinjer ska tilldelas inom snar framtid. Ett förslag till framtida forskning är att studera lagens påverkan när tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning tilldelats. / In January 2020, the Convention on the Rights of the Child (CRC) became Swedish law. The government considers that the application of the CRC as a law should have an increased enforcement relating to cases affecting children. This law is so new, that no previous studies from the perspective of the judiciary system have been conducted in Sweden. The main aim of this study is to investigate how the CRC as a law affects police work with regards to children’s exposure to domestic violence. This current study seeks to provide new knowledge in the field of criminological research by increasing our comprehension of the new law and to improve our understanding on how police employees perceive how the CRC is working as a new law, and how it affects their work. To address the two study issues, eight semi-structured interviews were conducted with police employees who work with children, who are subjected to domestic violence. The results show that the new law offers increased focused on the child’s perspective within the police authority’s work, but the operational approach looks relatively unchanged. The results indicate that there are difficulties in how the legal text should be interpreted and applied in practice. Police employees request a need for clearer guidelines, education and means on how to interpret this new law, so that the law can be further implemented in their work. There is a vision that new guidelines will be introduced in a near future. One suggestion for future research is to study the impact of this new law when clearer guidelines, tools and education have been implemented.

The purpose of this experience-based essay is to review the information flow between me, in my various roles at preschool, and childcare workers about information with the best interests of the child. More specifically, give each child the best possible conditions for development. This is at the forefront when, as in my essay, the child in question is an exposed child in need of a stimulus site and I think about what and how much information is ethically correct to convey to the work team in order for the child to have the best possible conditions for development and learning at preschool. In my thesis, I am based on literature that captures ethics, leadership issues and practical knowledge in order to illustrate the dilemma from different angels. With my writing I will put different theories against each orhet ans see what consequences my actions will have and what ethical dilemmas I face. The writing has forced me to reflect on all individuals bearing on their own experiences and frame of reference. These are reflected in each individual´s behavior when we meet children with different conditions in the preschool world. My essay has given me greater insight into the probelms surrounding the flow of information.

Huvudsyftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns utanförskap på fritidshemmet. Detta genom att undersöka vilka orsaker som leder till utanförskap och hur fritidspersonal resonerar om socialt utanförskap i verksamheten. Idén till denna studie kom till då vi har erfarenhet om utanförskap bland barn samt ett intresse i hur fritidspersonal hanterar detta problem på fritidshemmen. Studien utgår från två forskningsfrågor som undersöker hur fritidspersonal resonerar kring orsaker till utanförskap på fritidshemmet och hur arbetet ska ske med att skapa relationer mellan barn på fritidshemmet enligt fritidspersonalens utsagor. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken personal på fritidshem från två olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes med syfte att få djupgående resonemang för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att enligt fritidspersonalens utsagor är vuxennärvaro viktigt för att kunna hjälpa samt förebygga utanförskap, det är också viktigt att göra barn delaktiga i arbetet med utanförskap. Resultatet pekar även på att det är viktigt med samverkan mellan fritidshemmet och skolan samt att personalen ständigt har en dialog. Vidare visar resultatet vikten av att ha gemensamma aktiviteter med barnen för att samtliga barn ska känna sig inkluderade och delaktiga så att alla barn ska kunna hitta sin plats. Slutligen belyser resultatet vikten av att arbeta med värdegrundsarbete på fritidshemmet för att motverka utanförskap, samt att bygga relationer med både barn och vårdnadshavare.