Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.

<p>I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ”döende”. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning. Att lida kan innebära att känna sig främmande inför sig själv eller främmande i sin kropp. Det kan även innebära ett främlingskap i kontakten med andra därför att lidandet kan vara svårt att kommunicera eller att förstå för en utomstående. Lidande kan i början upplevas som ett hot mot existensen eller integriteten. Om den lidande människan uthärdar och genomlever lidandet, kan det innehålla möjligheter till en ny syn på livet och en ny tillvaro. Resultatet visar att lidande kan uppstå av olika skäl, och ibland är det till följd av sjukdom eller skada. Sjukdom och ohälsa kan innebära ett lidande som begränsar individens tillgång till sitt liv, och det kan utgöra ett hot mot patientens integritet och autonomi. Vårdandet i sig kan även innebära ett onödigt vårdlidande för patienten, orsakat av omedvetna kränkningar från personal när de inte har förmågan att möta eller förstå patientens situation. Vårdvetenskapen tar sin utgångspunkt i det etiska patientperspektivet, vilket innebär att patientens lidande måste beaktas i vårdandet. Att försöka förstå det lidandet, så som det erfars av individen, är en stor utmaning för sjukskö-terskan. Förutsättningar för detta kan skapas i vårdrelationer som bygger på respekt för individen och tillåter en delaktighet för patienten såväl som för närstående. Att lindra någons lidande och medverka till ett ökat välbefinnande trots lidande, kan ske genom att våga se, lyssna, finnas nära eller försöka förstå den som lider. Vilket i sin tur tycks handla om att våga vara öppen och mottaglig för den lidande människan.</p>

Näthatet uppmärksammas idag som ett växande problem. Internets utbredning har gett upphov till att hat och hot yttras mer obegränsat. Syftet med föreliggande studie var att utforska kvinnliga journalisters utsatthet av näthat samt bidra med kunskap om behovet av potentiellt stöd. Deltagarna var tio väletablerade frilansande samt redaktionsanställda kvinnliga journalister. Datainsamlingen gjordes med fokuserade kvalitativa intervjuer. Tematisk analys användes som metod för dataanalys. Resultatet visade på näthat som ett djupt etablerat mångfacetterat fenomen. Utsattheten för näthat ansågs bidra bl.a. till stress, rädsla och påverkan på det allmänna välbefinnandet. Utsattheten kunde hanteras genom olika copingstrategier samt praktiska åtgärder. Journalisterna i studien visade på en djuplodande medvetenhet om hatfenomenet och vilja att förmedla sin kunskap om näthatet och dess konsekvenser. Vidare framhölls ett behov av stöd och ansvarstagande från arbetsgivare och rättsväsende. Resultatet i föreliggande studie är i linje med befintlig forskning om hat och hot på nätet. / Internet hate is today highlighted as a growing issue. The expansion of internet hate has given rise to a more unrestricted expression of hate and threats. The present study aimed to explore female journalists’ exposure of internet hate and to contribute with knowledge regarding the need of potential support. The participators consisted of ten well established freelance and editorial female journalists. The data was collected with focused qualitative interviews. Thematic analysis was used as method for the data analysis. The result showed internet hate as a deep established multifaceted phenomenon. The exposure of internet hate was among other things considered contribute to stress and fear, and to have an impact on the general well-being. The exposure could be handled with the use of various coping strategies and practical measures. The journalists in the present study showed a profound awareness regarding the phenomena of hate and willingness to mediate their knowledge about internet hate and its consequences. Furthermore, a need of support and responsibility from employers and the judicial system was emphasized. The result in the present study is in line with existing research about hate and threats online.

Child poverty in Sweden as a social phenomenon has been highlighted in various debates and in poverty research during the recent years. Children's economic vulnerability has gotten more place in research. An interest to highlight child poverty awakened and this study highlights child poverty through a resource perspective among children in preschools. This study aims to examine how preschool teachers perceive the child's assets to various resources as well as how preschool teachers perceive the impact of the preschool where they work on children's access to these resources. The study is qualitative and has used interviews as a tool. The respondents' answers were analyzed using previous research, and Pierre Bourdieu's theoretical concepts capital, field and habitus as analytical tools. Four preschool teachers in two different preschools in the area Norsborg were interviewed. The results show that preschool teachers perceive that there are differences between children in access to different resources. Some lacks in resource assets has proven to be clearer than others, such as children's clothing. However, the causes of children's access to various resources have been harder to understand. Another result of this study is that preschools in various ways contribute to children's different resource assets by example that all activities that kids do with preschools will be free for children and their parents. Another way for preschools that affect children's access to resources is the way preschools informs the children’s parents about different activities. But there are also differences between the preschools where one of the preschools in this study allows kids to bring their own toys from home, which can contribute to resource differences between the children in the preschool. / Barnfattigdom i Sverige som ett samhällsfenomen har på senare år lyfts fram i olika debatter. Inom fattigdomsforskning har studier om just barns ekonomiska utsatthet fått allt större plats. Utifrån detta väcktes ett intresse att belysa barnfattigdom bland barn på förskolor genom ett resursperspektiv. Denna studies syfte är att undersöka hur förskolepedagoger uppfattar barns tillgångar till olika resurser samt om förskolepedagogerna uppfattar om den förskola de arbetar på påverkar barns tillgång till dessa resurser. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer där respondenternas svar har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och kapital som analysverktyg. Fyra förskolepedagoger på två olika förskolor i området Norsborg har intervjuats. Resultaten visar att förskolepedagogerna uppfattar att det finns skillnader mellan barn avseende tillgång till olika resurser. Några bestämda brister i resurstillgångar har visat sig vara tydligare än andra så som barns kläder. Däremot har det varit svårare att kartlägga orsakerna till barns olika tillgångar. Ett annat resultat av denna studie är att förskolorna på olika sätt bidrar till barns olika resurstillgångar genom exempelvis att alla aktiviteter som barnen gör med förskolorna är kostnadsfria för barn och deras föräldrar. Ett annat sätt för förskolorna att påverka barns tillgång till resurser är att förskolorna sprider information om olika fritidsaktiviter till barnens föräldrar. Men det finns även skillnader mellan förskolorna där en av förskolorna för denna studie tillåter barn att ta med egna leksaker hemifrån, vilket kan bidra till resursskillnader mellan barnen på förskolan.

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utländsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utländsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gäller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjänsten. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori använts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur. Resultatet visar att det inte finns någon större skillnad gällande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende på härkomst. Det framkommer att social utsatthet är vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och då främst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete. Det som skiljer familjer med utländsk bakgrund från familjer med svensk bakgrund är att de invandrande familjerna har bristande integreringsmöjligheter. Samhällsorientering för de nyanlända ses i denna studie som en tänkbar faktor i bristande integreringsmöjligheter. För att få mer kunskap av informationens betydelse för integreringen i det nya landet ges förslag att vidare forskning bör behandla de nyanländas egen uppfattning kring samhällsorienteringen och dess innehåll. / The purpose of this study has been to analyse social workers experiences of underlying factors to why children in families with an immigrant origin becomes subject for the social services. The study involves differences between families with an immigrant background and families with Swedish background in terms of underlying factors to why they become subjects for the social services. The study is qualitative and based on five semi-structured interviews. The analysis is based on Bronfenbrenners ecological systems theory and has been supplemented by concepts that involve migration process, socialization and culture. The survey reveals that there is no significant difference, in the underlying factors for the cause to become the subject of social services, due to origin. It appears that social deprivation is common among the families that become subject for the social services, mainly in form of economic vulnerability, living situation and work. What distinguishes families with an immigrant background from families with Swedish background is their lack of integration possibilities. Civics for the newly arrived families is seen in this survey as a possible factor in the lack of integration possibilities. To gain more knowledge of the role of information for inclusion in the new country, suggestions for further research are to address the newly arrived families own perception of the civics and its contents.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som resulterar i stora hälsokonsekvenser.Flera studier har visat att barnmisshandel kan leda till psykisk ohälsa hos de som utsatts,såsom depression och ångest. Det är dock få studier som har undersökt sambandet mellanbarnmisshandel och psykosomatiska symtom hos skolelever. Syftet med studien var attundersöka förekomsten av utsatthet (fysisk barnmisshandel och/eller barn som bevittnat våld)och psykosomatiska symtom bland elever i årskurs nio. Syftet var också att undersökasambandet mellan utsatthet och psykosomatiska symtom. Studien var en tvärsnittsstudie och gjordes utifrån redan insamlad data från den nationellakartläggningen om barnmisshandel 2011. Studiepopulationen bestod av 3207 elever i niondeklass och svarsfrekvensen var 84 procent. Specifikt utvalda frågor ur datamaterialetbearbetades utifrån deskriptiva frekvenstabeller, chi²- test och oddskvoter (OR) med 95procent konfidensintervall. Resultatet beskriver förekomsten av barnmisshandel och/eller bevittnat våld, psykosomatiskasymtom en gång i veckan eller oftare och sambandet dem emellan samt bakgrundsfaktorersom har samband med psykosomatiska symtom. Det var 18 procent av skoleleverna somangav att de någon gång blivit fysisk bestraffade och 7 procent angav att de bevittnat våldmellan föräldrarna. Det var 34 procent av eleverna som rapporterade 1-2 symtom en gång iveckan eller oftare och 26 procent rapporterade 3 eller fler symtom en gång i veckan elleroftare. Det statistsikt signifikanta sambandet mellan fysisk misshandel och psykosomatiskasymtom framkom vara starkare om eleven hade multipla symtom (OR=4,254). Det fannsinget statistiskt signifikant samband mellan att bevittnat våld och 1-2 psykosomatiskasymtom. Däremot fanns ett signifikant samband mellan att ha bevittnat våld hemma och 3eller fler symtom (OR=3,903). / Child abuse is a global public health problem with major health consequences. Several studieshave shown that child abuse can result in mental health problem, such as depression andanxiety. However, there have been few studies about the association between child abuse andpsychosomatic symptoms in schoolchildren. The aim of the study has been to investigate theprevalence of physical child abuse and/or children who have witnessed partner violence andpsychosomatic symptoms. The aim was also to examine physical child abuse associated withpsychosomatic symptoms.The study was a cross- sectional study and was based on already collected data from aNational Survey about Child Abuse 2011. The study constituted of 3207 students in 9th gradeand the response rate was 84 percent. In this study were questions selected from the NationalSurvey about Child Abuse 2011 and data were processed by descriptive tables, chi²- tests andodds ratio (OR) with 95 percent confidence intervals. The results describe the incidence of child abuse and/or children who have witnessed partnerviolence, psychosomatic symptoms once a week or more and the association between themand background factors associated with psychosomatic symptoms. It was 18 percent of thestudents who reported they had been physical punished and 7 percent reported they havewitnessed violence between parents. It was 34 percent of the students who indicated that theyhad 1-2 symptoms once a week or more and 26 percent of the students who indicated that theyhad 3 or more symptoms once a week or more. There were a statistic significant associationbetween physical abuse and psychosomatic symptoms and it was even stronger if the studenthad multiple symptoms (OR=4,254). There were no statistic significant association betweenwitnessing violence and 1-2 psychosomatic symptoms. However, there were a statisticsignificant association between witnessing violence and 3 or more symptoms (OR=3,903).

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptäcktes under uppsatsens gång och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade på de olikariskerna som barn med funktionsnedsättning kunde utsättas för och i vilken utsträckning.Riskerna varierade från psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ämnesområdet söka, granska och sammanställa befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsättning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jämförelse till barn utan funktionsnedsättning. Detvisade även att barn med funktionsnedsättning deltar i mindre antal aktiviteter i skolan ochpå fritiden än barn utan funktionsnedsättning samt att både hemmiljö och skolan kundeinnebära risk för utsatthet. Flickor med funktionsnedsättning var överrepresenterade inomriskkategorin sexuella övergrepp. Slutsatser som kunde dras var att socioekonomiskafaktorer hade ett samband med om barn med funktionsnedsättning blev utsatta eller inte. / The purpose of this study review was to examine risk for vulnerability of children and youth with disabilities and in which kind of environments. Three themes were discovered during the study and these were body functioning, activity and participation and surrounding factors. Earlier studies showed the different kinds of risks that children with disabilities could be vulnerable for and in what extent. The risks varied from physical, psychological and sexual abuse to bullying and less participation in various school- and out-of-school activities. The study was a systematic review which means to search, examine and compile existing literature of the topic at hand. The results showed that children with disabilities are at increased risk for different types of vulnerability in comparison to children without disabilities. It also showed that children with disabilities participate less in activities at school and out of school than children without disabilities and that home- and school environments did propose a risk for vulnerability. Girls with disabilities were overrepresented in the risk category of sexual abuse. Conclusions that could be drawn from this review were that socioeconomic factors had a relation with children with disabilities being or not being vulnerable.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.

This independent project is about child poverty from a preschool teacher perspective. The aim of the study is to examine how a team of preschool teachers converse about the concept of child poverty, and how they discuss their professional role, in relation to children who live in economic vulnerability. Questions of the study are: What image of the concept of child poverty appears in the preschool teachers’ conversations? How do the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility, in relation to children who live in economical vulnerability? The results of the study were gathered through the method of focus group and the results processed through a qualitative content analysis. Conclusions show that the representation of child poverty that appears in the preschool teachers’ conversation, indicates that it is an invisible phenomenon that is hard to define, and that it strongly connects to expected feelings of shame among children and parents. This representation is setting the frame of how the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility. Foremost they express difficulties in supporting the economically vulnerable children and their families in a way that is non demonstrative and in the same time retains a relation of confidence to the parents. / Detta examensarbete handlar om barnfattigdom ur ett förskollärarperspektiv. Syftet för studien är att undersöka hur ett arbetslag av förskollärare samtalar om begreppet barnfattigdom, och hur de diskuterar sin professionella roll, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet. Studiens frågeställningar är: Vilken bild av begreppet barnfattigdom framträder i förskollärarnas samtal? Hur ser förskollärarna på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet? Studiens resultat samlades in genom metoden fokusgrupp, och resultatet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatserna visar att den bild av barnfattigdom, som framträder i förskollärarnas samtal, indikerar att det är ett svårdefinierat och osynligt fenomen, som starkt kopplas till förväntade skamkänslor hos barn och föräldrar. Denna bild sätter sedan ramarna för hur förskollärarna ser på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar. Framförallt uttrycker de en svårighet i att kunna stödja de ekonomiskt utsatta barnen och deras familjer på ett sätt, som inte är utpekande och som samtidigt bevarar en förtroendefull relation till föräldrarna.