No description available.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen. Materialet visar också attbarn gärna vill vara med och ha inflytande över samlingen men att de upplever attpedagogerna inte tillåter det. Pedagogerna däremot anser att barnen får vara med ochbestämma men att barnen inte är medvetna om det. / Uppsatsnivå: C

BakgrundSagan har alltid använts i förskolans verksamhet med avsikten att vila och få chans att varva ner lite. Idag är meningen med sagan oftast densamma ute i verksamheterna men pedagogerna idag har blivit mer medvetna om vad sagan har för möjligheter för språkutvecklingen. Sagan skapar möjligheter till diskussion, samtal och chans att utveckla sin självkänsla genom att prata inför andra och våga träda fram i rollspel.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar med sagan som pedagogiskt redskap i verksamheten för att främja barns språkutveckling och hur pedagogerna ser sagans förändring genom de senaste trettio åren.MetodVi har valt att använda kvalitativa intervjuer i vår undersökning. Vi använde oss av intervjuer som redskap för att få svar på vårt syfte till studien. Vi har intervjuat verksamma pedagoger på tre utvalda förskolor i Västra Götalands län.ResultatPedagogerna i vår studie upplever att sagan ger många möjligheter till barns språkutveckling. Pedagogerna talar också om användningen av sagan genom tiderna, även hur vi pedagoger involverar barnen i arbetet med sagan. Pedagogerna talar även om sagans påverkan på fantasin och självkänslan som något positivt i utvecklingen. En del pedagoger anser att det är viktigt att pedagogerna är medveten om förändringar och mottaglig för nya idéer och arbetsätt med sagan som språkutvecklande redskap. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Samlingen har sitt ursprung i Fröbels pedagogik och är i dagens förskola en del av dendagliga verksamheten. Samlingen har utformats till att stödja en demokratisk uppfostranoch även till att ge barnen en struktur i vardagen eller för att lära barnen grundläggandebegrepp. Dagens samling består både av rutiner som ser likadana ut varje dag ochvariation beroende på vad förskolan arbetar med.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger och barn på fyra stycken utvaldaförskolor ser på samlingen och dess innehåll. Syftet med studien är också att undersökaom barnen känner att de kan påverka samlingens innehåll och om pedagogerna tror attsamlingen påverkar barnens utveckling.METOD:Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Observationerna avsamlingen använde vi som grund för de intervjufrågor vi sedan ställde. Vi har intervjuatbåde barn och pedagoger.RESULTAT:De flesta pedagoger i vår studie uttrycker att samlingen är en tid att skapa en gruppkänslaoch lära barn sociala regler. Pedagogerna planerar samlingen för att koppla till teman ochandra händelser och olika lärandemetoder. Många pedagoger i studien anser attutvecklingen barn gör i förskolan sker under hela dagen och inte bara under samlingen.En del pedagoger uttrycker att det är lättare att ta tillvara på barnens inflytande under smådelar i samlingen. Barnen uppfattar att det är pedagogerna som bestämmer vad som skahända under samlingen men uttrycker också att de får igenom önskningar om lekar ochsånger.

BakgrundLeken är en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptäcka sin omvärld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet är att undersöka och analysera några pedagogers syn på lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har använts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrån individuella individers tankar och åsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek. Urvalet var sex pedagoger verksamma i förskola.ResultatPedagogers tankar om lek är att leken är en viktig del för förskolan. Den är en del av barnens livsvärld. I livsvärlden pågår ett lärande mellan barnet och omgivningen. I det insamlade materialet beskrivs pedagogen som den som ska utveckla leken, vara förebild och stödja leken. Hon ska medverka på skilda sätt beroende på vilket syfte hon har med leken. En annan anledning som, pedagogerna nämner, till varför de medverkar i barns lek är att vissa barn har svårt med att komma in i leken, har problem med att leka och förstår inte lekreglerna. Lärarna anser vidare att de ska vara lyhörda för leken så att inte magin förstörs. Pedagogerna ska se när de ska gå in, och om barnen vill det. / Program: Lärarutbildningen

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande. Vi vill få syn på hur barn uppfattar lärprocesser de redan har varit med om, och även hur de beskriver sitt framtida lärande. Vi vill ta reda på vilken roll förskolan och förskolepedagogerna har i dessa beskrivningar. Resultatet visar att hemmet, föräldrar och fysisk aktivitet är centrala delar i barnens beskrivningar av sitt eget lärande. Resultatet visar även att förskolan är en plats som barn beskriver att de uppfattat att de har lärt sig något på, men i barnens svar uppges inte förskolan vara en plats där barnen uppfattar att det går att lära sig något de vill. Inga förskolepedagoger nämns i barnens beskrivningar.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt till arbete medhållbar utveckling i förskolan. Studien tar avstamp i frågor som rör vilka innebörderförskollärare lägger i begreppet hållbar utveckling och hur dessa innebörder relateras tillvarandra, samt hur förskollärarna resonerar kring barnens lärande för hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och utgår frånutvecklingspedagogik som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar att hållbarutveckling i förskolan ges en mängd olika innebörder i relation till förskolans verksamhet.Förskollärarna arbetar med ett brett undervisningsinnehåll kopplat till hållbarhet, men stortonvikt läggs vid arbetet med återvinning och återbruk. Barns delaktighet, både idiskussioner och i praktiska aktiviteter, framstår som en viktig faktor för att främja lärandeför hållbar utveckling. Genom samtal, kommunikation, material och miljö kan pedagogernafå barnen att erfara specifika aspekter av en situation eller en aktivitet, och på så sätt riktabarnens uppmärksamhet mot hållbarhet som lärandeobjekt.

Syftet med denna studie är ur en sociokulturell syn på undervisning och lärande tillsammans med ett utvecklingspedagogiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Studien vill även undersöka hur förskollärare förhåller sig till undervisning vid barns lek utomhus samt hur de ser på sin egen roll vid barns lek utomhus. Frågeställningarna som använts i studien är följande: Hur beskriver förskollärarna begreppet undervisning i förskolans kontext? Hur uppfattar förskollärarna sin egen roll för barns lärande vid barns lek utomhus? Hur beskriver förskollärarna lek utomhus som ett tillfälle för undervisning och lärande?  En kvalitativ metod där det genomfördes tre intervjuer med förskollärare valdes till studien. Resultatet av studien har analyserats med grunden i den sociokulturella synen på undevisning och lärande, att barn utvecklar kunskaper i samspel med andra. I denna studie ligger förskollärarens medverkande till barns utveckling av kunskaper i fokus och samspelet mellan förskollärare och barns i leken kommer vara det som undersöks. Studiens resultat visar att undervisningsbegreppet anses var svårtolkat och inbegripa en press på förskollärare, samtidigt som undervisningsbegreppet även anses bringa en högre yrkesstatus som tycks bidra till en högre kvalité på förskolorna. Resultatet av förskollärarens roll och att undervisa vid barns lek utomhus visar på olikheter där ambitionerna hos alla deltagare är att vara en aktiv deltagare samt att undervisa i barns lek. Det finns dock organisatoriska bitar samt ett säkerthetstänk hos personalen som sätter stopp för att vara en aktiv deltagare i barns lek utomhus som därmed gör att undervisningen i leken uteblir.

No description available.

Jonzon, C & Kvist, C (2009). ”Jag leker inte, jag jobbar. Fast på låtsats.” En studie om barns lek utomhus. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta examensarbete handlar om barns lek i utomhusmiljön. Studien är utförd på en utomhusförskola i en större stad i Skåne. Syftet med vårt examensarbete är att synliggöra barnens lek, i åldern 3-5, i utemiljön. Våra frågeställningar har varit: Hur ser barns lek ut i utemiljön på en utomhusförskola? Hur ser pedagogerna på leken och lärandet? Hur ser barnen på leken och lärandet? Hur använder barnen miljön i leken? Hur använder sig pedagogerna av miljön i verksamheten? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört observationer och intervjuer. Vår teoretiska förankring har varit utifrån en utvecklingspedagogisk teori, d.v.s. Pramlings (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson; 2003 Pramling Samuelsson och Mårdsjö, 1997; Pramling Samuelsson och Sheridan, 1999) tankar om lek och lärande samt Grahns (Brügge, Glantz och Sandell, 2006; Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson och Ekman, 1997; Dahlgren, Sjölander, Strid och Szczepanski, 2007; Dahlgren och Szczepanski 2001) tankar om utomhuspedagogik. Resultatet från observationerna visar att barnens lek är relativt enformig och att miljön inte används i den utsträckning den skulle kunna göra. Resultat från intervjuerna visar att pedagogerna anser att leken är viktig och att de tycker sig använda sig av miljön. Sammantaget kan sägas att miljön och pedagogerna har en stor betydelse för att barnen ska inspireras till lek och lärande.