Syftet med denna studie grundar sig i ett intresse för fenomenet pedagogisk måltid i förskolan och syftar till att med studien undersöka hur förskollärares förhållningssätt under måltiden påverkar dess utformning. Forskarna vill med studien undersöka komplexiteten kring utformningen av den pedagogiska måltiden i syfte att uppmärksamma måltidens pedagogiska potential för verksamhetens utveckling. Resultatet av videoobservationerna analyseras utifrån studiens tidigare forskning samt utifrån ett postmodernistiskt och utvecklingspedagogiskt perspektiv.Utifrån studiens syfte och frågeställning valde forskarna att med en kvalitativ metod utföra videoobservationer av den pedagogiska måltiden på två förskolor i Malmö, med en förskollärare i respektive situation, för att synliggöra och analysera deras pedagogiska förhållningssätt. Utifrån studiens teoretiska referensram resulterade analysen av videoobservationerna två skilda pedagogiska förhållningssätt som i sin tur återspeglas i måltidssituationens utformning. Utifrån studiens analys har forskarna kunnat synliggöra sambandet mellan förskollärarnas förhållningssätt och måltidssituationens utformning. Studien syftar till att uppmärksamma betydelsen av medvetenheten kring den pedagogiska rollen i förskolan genom ett kritiskt förhållningssätt för att främja individuell, barns och verksamhetens utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka lärprocesser kring berättande och gestaltning i förskolan. Den genomförs då vi upplever ett behov av fördjupad kunskap inom området. Vi anser att de estetiska lärprocesserna är viktiga och önskar föra in mer av berättande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i förskolan.Den teoretiska utgångspunkten för studien är utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen. Studien har utformats som en fallstudie i en barngrupp på en förskola där vi har genomfört ett dramapedagogiskt berättarprojekt.Vårt resultat visar att barnens förmåga att skapa med fantasi ökar med hjälp av vidgade erfarenheter. De vidgade erfarenheterna har i detta fall varit genomförandet av olika dramaövningar i berättande och gestaltande. Vi har också sett hur vårt drama- och utvecklingspedagogiska ledarskap ökar den demokratiska andan i gruppen och skapar riktadhet (fokus) på lärandeobjekten över tid.Vi värnar om barnens delaktighet i studien, att de inte ska vara endast objekt som studeras utan även medforskare som görs medvetna om processen och studien. Detta är ett genomgående förhållningssätt för oss som kommer till uttryck bland annat genom att vi för kontinuerliga samtal med barnen om verksamheten och informerar dem om att vi genomför studien som en del av en utbildning.

<p>Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.</p>

Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2016) har som strävansmål att barn i förskolan ska få skapa och att de ska utveckla förmågan att uttrycka sig i estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama. Litteraturen som används i denna studie beskriver många fördelar för barns utveckling i och genom estetiska aktiviteter såsom att estetiska aktiviteter bidrar till barns fantasi och kreativitet, samt gynnar identitetsskapandet och barns interaktion med andra barn och vuxna. Det teoretiska perspektiv som används i studien är Utvecklingspedagogik där läroplanen, barn och förskollärare alla spelar en viktig roll för barns lärande. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama företer sig i förskolans verksamhet. Data samlas in genom observationer på två avdelningar i en vecka vardera på två olika förskolor, varav den ena är Reggio Emilia inspirerad. Resultatet visar att alla estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama förekommer på de observerade förskolorna dock finns det en skillnad i hur hög förekomsten är mellan de olika estetiska aktiviteterna. De estetiska aktiviteterna förekom som grupp aktiviteter. De estetiska aktiviteter som ägde rum pågick där det fanns fysiskt utrymme i den fysiska miljön och olika estetiska material användes. Oftast tog barn initiativ till estetiska aktiviteter varav förskollärarna sällan var särskilt involverade. Meningen med estetiska aktiviteter uttrycktes mest handla om att ha roligt, men även om att gynna den sociala gemenskapen och utvecklas inom den estetiska aktiviteten eller i andra ämnen

I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) presenteras det i kapitlet “Uppföljning, utvärdering och utveckling” de skyldigheter förskolan och förskolans personal har för att systematiskt kartlägga och följa upp barnens utveckling och lärande. Under vår tid på förskollärarutbildningen har vi under bland annat verksamhetsförlagd utbildning observerat osäkerhet kring områdena dokumentation och kvalitetsarbete hos pedagogerna i förskolan. Syftet med studien är att närma sig de tankar och reflektioner några förskollärare har kring den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Även hur de praktiskt genom olika verktyg dokumenterar i förskolan, de faktorer som påverkar deras dokumentations- och kvalitetsarbete samt relationen mellan dem.I studien utgår vi ifrån två infallsvinklar på dokumentation i förskolan: ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Dessa två infallsvinklar kan simplifieras som att utvecklingspedagogiken synliggör vad barnen lär sig, och den intra-aktiva pedagogiken synliggör hur barnen lär sig. Men de två infallsvinklarna är inte enbart olika, utan även lika på vissa sätt. Ett exempel på en sådan likhet är att de båda lyfter reflektionen som en viktig del av dokumentationen.Vi utgår utifrån vårt syfte ifrån en kvalitativ forskningsansats och en fenomenografisk metodansats. I studien har vi använt oss av forskningsmetoden semi-strukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare och en verksamhetsledare som i grunden är förskollärare. Intervjuerna varierade i längd från 10 minuter till strax över 50 minuter, och vi har analyserat det insamlade materialet utefter en fenomenografisk analysprocess.Resultatet visar fyra distinkta synsätt på den pedagogiska dokumentationens innebörd i förskolan; att dokumentera med barnen, att dokumentera barns utveckling, att dokumentera med reflektion och att dokumentera för att föra verksamheten framåt. De mest framträdande faktorer som förskollärarna anser påverkar deras arbete med dokumentations- och kvalitetsarbetet är kompetensutbildningen, tidsbristen, förskolechefen och svårigheten med att mäta kvalitet i förskolan. Lärplattan beskriver respondenterna som det mest använda redskapet i förskolan för att dokumentera. Slutligen beskriver de den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet som beroende av varandra, och relationen som oundviklig.Vi drar slutsatsen att för att få ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete krävs det ett fungerande dokumentationsarbete, oavsett synsätt på dokumentation. Det krävs tid för att få öva på att använda dokumentation som ett redskap, och en struktur i arbetslaget för att det inte ska kännas som en betungande del av ens yrkesvardag.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta används iförskolor. Enligt vår uppfattning är dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av ämne bestämdespå grund av vårt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete är att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpå tre förskolor, om när och hur den används, samt vad pedagogerna uttrycker för primärtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och är en kvalitativ studie sombaseras på intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrån tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar på att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapå det som har hänt, samt att visa nuet. De menar även att man genom pedagogiskdokumentation kan få syn på helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sätt att arbeta, främst handlar det om tidsaspekten. / Uppsatsnivå: C

BakgrundMatematik är något som finns omkring oss hela tiden. Förskolans läroplan har under år 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad både förskollärare och förskolans arbetslag skall sträva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter på matematik i vardagen när de leker och använder sig av olika material, vid dukning och när de äter. Men för att barnen skall förstå att det är matematik de håller på med, behöver pedagogerna ha på sig sina ”matematikglasögon” och synliggöra matematiken i vardagen på ett lustfyllt sätt.SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på i vilka vardagliga situationer som några förskollärare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som används vid dessa tillfällen och vilka kunskaper som de menar att barnen får möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det redskap som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där sex förskollärare på sex olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i studien visar på att förskollärarna anser att tambursituationer, samlingssituationer, matsituationer och skogssituationer kan stimulera barnens matematiska begreppsbildning. De material som förskollärarna menar att de använder för att stimulera matematisk begreppsbildning är bland annat frukt, ytterkläder, stövlar, byggklossar, egengjorda material och naturens material. De matematiska kunskaper som förskollärarna anser att barnen för möjlighet att utveckla i de olika situationerna och med hjälp av de olika materialen är bland annat vikt, antal, volym, bråk, geometriska former, jämförelse, sortering och räkning. / Program: Lärarutbildningen

<p>Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.</p>

Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.

Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar undersöka deras syn på betydelsen av naturvetenskap i förskolan samt vilken plats förskollärare beskriver att de ger naturvetenskapen i förskolan. Syftet är även att genom förskollärarnas beskrivningar undersöka och försöka förstå vad det är som kan påverka den naturvetenskapliga undervisningens utformning. Studien riktar sig till verksamma förskollärare i förskolans verksamhet då det är förskollärare som har det övergripande ansvaret för undervisningen i förskolan. Studiens empiriska underlag samlades in genom en kvalitativ metod i form av en webbaserad enkät via Facebook som genererade 15 svar. Studiens resultat analyserades genom vår teoretiska ram bestående av utvalda begrepp från det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken. Resultatet pekar mot att förskollärarna ser naturvetenskapen som ett betydelsefullt ämnesinnehåll i förskolan, särskilt utifrån ett framtidsperspektiv, samtidigt som resultatet pekar på att naturvetenskapen inte alltid får en given plats i förskolan. Relaterat till det sociokulturella perspektiv pekar studiens resultat på att förskolan kan tolkas utgöra en situerad praktik som innefattas av olika ramar för hur undervisningen ska se ut och hur förskollärare förhåller sig till dessa ramar kan bero på flera olika faktorer såsom förskollärarens bakgrund och erfarenheter men även vilka förutsättningar det finns i den förskoleverksamhet som förskolläraren arbetar i. Relaterat till utvecklingspedagogiken kan studiens resultatet tolkas som att biologi är den del av naturvetenskapen som är det mest framträdande lärandeobjektet i förskolan. Vidare antyder studiens resultat, relaterat till utvecklingspedagogiken, att förskollärare värdesätter ett intagande av barns perspektiv i val av lärandeobjekt och i utformningen av lärandets akt.