Socialt medborgarskap har en särskilt stark koppling till sociala rättigheter och möjliggörandet att inkludera allt fler i samhällets gemenskaper. Uppsatsen undersöker hur olika medborgarskapsideal tar sig uttryck i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd benämnd ”Resursjobb i Västerås stad”. Det är relationen mellan individ-samhälle-stat; rättigheter och skyldighet; samt frihet och jämlikhet som är de huvudsakliga medborgarskapsvärden som undersöks och det är nyliberalism, socialliberalism och socialdemokrati som får definiera och sortera hur dessa kommer till uttryck i en modell för resursjobb framtagen av Västerås stad. Genom idealtypsanalys har dessa värden kunnat identifieras och gestaltas i ett analysschema. Detta har sedan använts som analysverktyg i undersökningen. Resultaten visar att det främst är socialliberala och socialdemokratiska värderingar som kommer till uttryck i modellen för resursjobben; dock finns det spår av nyliberalism i vissa utsagor som varit intressant att kunna lyfta fram.

No description available.

The aim of this Master’s thesis is to identify and describe thedifferent roles that are expressed in a public library by researchingthem in the four policy documents concerning Västerås public libraryin 2010 and by interviews with three specially chosen key persons.Further studied are the discourses that can be perceived in thematerial and whether or not the roles could come in conflict witheach other. Laclau and Mouffes discursive theory constitutes themethodical frame for this thesis and by using terms from discursivetheory the analysis was made in four steps.Seven roles were identified from the policy documents concerningVästerås public library and the interviews with the key persons. Thefirst role of the public library was the intermediary of knowledge andinformation, the second was viewed as a democratic role, the third asa marketing role, the fourth as a role that handled the collaboration,the fifth role was to improve literacy, and the sixth and seventh roleswere as a culture centre and a meeting place. With the help fromkeywords five major discourses were found within the material. Ademocratic, a pedagogic, a cultural, a giver of information and a userdiscourse.The conclusion of this thesis is that the public library in Västeråsseems to be a complex operation. The most prominent role is thedemocratic one. Further research could be to study the different rolesmore closely, though this thesis is about identifying them. / Program: Bibliotekarie

<p>Abstrakt</p><p>I kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i Västerås 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig på sjukskrivna människor. Fem år senare startade Läkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i Västerås till 1996 då den avvecklades. Syftet med studien är att visa hur verksamheterna såg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes på landstingsarkivet i Västerås. Man fick bidrag från Försäkringskassan till verksamheterna. Både arbetsgivare och deltagare visade goda resultat. Man kände plötsligt ett välbefinnande och fick en bättre livskvalitet efter kurserna. Många kunde återgå till sina jobb och man kände förmågan att ta ansvar för sina liv. Verksamheten LOM avvecklades 1996. Anledningen var att man inte kunde komma överens om vilken instans som skulle ha ansvaret för LOM. Utifrån ett uppdrag som Beställarkansliet fick blev det klart att LOM inte skulle finnas kvar ekonomiskt hos landstinget. LOM skulle flyttas där det organisatoriskt hörde hemma. Man kom aldrig överens om var det var någonstans. Kort därefter avvecklades LOM.</p>

Abstrakt I kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i Västerås 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig på sjukskrivna människor. Fem år senare startade Läkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i Västerås till 1996 då den avvecklades. Syftet med studien är att visa hur verksamheterna såg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes på landstingsarkivet i Västerås. Man fick bidrag från Försäkringskassan till verksamheterna. Både arbetsgivare och deltagare visade goda resultat. Man kände plötsligt ett välbefinnande och fick en bättre livskvalitet efter kurserna. Många kunde återgå till sina jobb och man kände förmågan att ta ansvar för sina liv. Verksamheten LOM avvecklades 1996. Anledningen var att man inte kunde komma överens om vilken instans som skulle ha ansvaret för LOM. Utifrån ett uppdrag som Beställarkansliet fick blev det klart att LOM inte skulle finnas kvar ekonomiskt hos landstinget. LOM skulle flyttas där det organisatoriskt hörde hemma. Man kom aldrig överens om var det var någonstans. Kort därefter avvecklades LOM.

No description available.

Uppsatsen handlar om den lokala föreningen i Västerås av SPRF, Sveriges Pensionärers Riksförbund. En utblick görs till det socialpolitiska förvärvet från tidigmodern tid. Under femtiotalet fanns en social och ekonomisk gemenskap. Den har genom Socialförsäkringsbalken 2010 förbytts i individualism när pensionen direkt och entydigt tillhandahålls av staten. / How Sweden's elderly fared after the war. Focus is on public officials in Västerås, a provincial capital one hour's drive west of Stockholm. Arriving from the collective spirit of the fifties, the individual can no longer elicit any economic incentive from any entity positioned between him and the state.

In a time where energy efficiency and saving measures are becoming more common terms in the energy industry, it is necessary to examine the district heating networks. One of the possible measures for efficient district heating is low-temperature secondary system. This thesis examines the potential benefits available with low temperature secondary heating systems versus conventional primary connections by comparing simulated models with the data collected from existing secondary system. The simulated cases in the report is modeled, calculated and simulated in the software NetSim. The results of the simulations demonstrated a reduced power requirement for the low temperature system with 4.8 kW, which approximately is a decreasing of 6 %. Heat losses from the simulated models turn out to be lower than the actual operating systems as a result of increased temperatures in the network. The difference between the simulated and real operating systems can therefore be useful in future projects for validation. Something that can be seen is that the line density of the secondary networks often is below what is considered as a profitable expansion. This does however not mean that secondary systems should not be built, as more aspects of a low temperature secondary system may be of interest to energy companies. The price models for secondary heat networks that were investigated differ, which could indicate that the market for secondary heat in district heating systems is young and under development. / I en tid där energieffektiviseringar och besparingsåtgärder blir allt mer aktuella begrepp inom energibranschen finns det anledning att undersöka fjärrvärmenäten. En av de tänkbara åtgärderna för effektivare fjärrvärmenät är lågtempererade sekundärsystem. Detta examensarbete undersöker vilka eventuella fördelar som finns med lågtempererade sekundära värmesystem kontra konventionella primäranslutningar, genom att jämföra simulerade modeller med insamlad data från befintliga sekundärsystem. De simulerade fallen i rapporten är modellerade, beräknade och simulerade i programvaran NetSim. I resultatet från simuleringarna påvisas ett minskat effektbehov för de lågtempererade systemet med 4,8 kW, vilket motsvarar en sänkning med ungefär 6 %. Värmeförlusterna från de simulerade modellerna visar sig vara lägre än de faktiska driftfallen till följd av ökade temperaturer i näten. Just skillnaden mellan de simulerade och verkliga driftfallen kan därför bli användbara vid framtida projekt för att validera projekteringen. Något som också kan utläsas är att linjetätheten (levererad MWh/meter kulvertledning) för de sekundära näten ofta understiger vad som anses som en lönsam utbyggnad, det betyder dock inte att sekundära system ej bör byggas, då fler aspekter av ett lågtempererat sekundärnät är av intresse för energibolagen. De prismodeller för sekundärvärme som undersökts skiljer sig åt vilket skulle kunna indikera att marknaden för sekundärvärme är ung och under utveckling.

The organizational change of the Swedish police force has become the victim of massive criticism due to the negative results that have continued since 2015. After the organization experienced a structural change that was something between a merger and an acquisition the operational results have continued to decline. One aspect that has been left out of the discussion has been the organizational identity change of the police. Previous research on organizational identity have been very interested in structural organizational changes and have found a vast number of results in different contexts. Identity ambiguity, who are we as an organization, have been present in many cases. Weakened legitimacy claims and changed operational activities have been noticed in many as well. This is studied with a qualitative methodology and an inductive research approach. Information from nine interviews with current and former members of the Västerås police department make up the data that is analysed. What is discovered is the emergence of frustration as an organizational characteristic. This is experienced through all levels of the organization and has resulted in superfluity and resignations.

Detta arbetes syfte är att undersöka de boendes i Västerås inställning till gentrifiering –byggnaden av dyra bostäder i deras bostadsområde. Undersökningen utförs med hjälp av en kvantitativ metod – enkätundersökning i bostadsområden Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg. Orsaker till problemets aktualitet – ökande population i Västerås, brist på olika typer av bostäder, ökande bostadssegregation. Västerås Stad arbetar med brist på bostäder i flera riktningar. En aktuell enkätundersökning ger ett stöd till stadsutveckling – vad är invånares i Västerås önskemål, vilka bostäder och infrastruktur behövs. Enkätundersökning tog plats under hösten 2020. Vykort med länken och QR koden till enkäten skickades till 6518 boende i de aktuella områdena, 609 giltiga svar samlades.  Detta arbete är en fallstudie (med 3 områden som stor i fokus), förklarande studie samt teorikonsumerande studie. Metod – kvantitativ undersökning i form av enkätstudie. Undersökning har en kvalitativ insats – respondenter fick en möjlighet att utveckla sina åsikter i vissa frågor, t.ex. förklara varför dyra bostäder behövs eller behövs inte. Dessa svar analyseras med metod av kvalitativ innehållsanalys. Resultat – 40,2% av respondenter i alla tre områdena är positiva mot dyra bostäder, men 59,8% har en negativ inställning i samma fråga. Faktorer som påverkar respondenters inställning: ursprung (inrikes- eller utrikesfödda), bostadsområde, nuvarande upplåtelseform, nuvarande bostadstyp, nuvarande hyra/avgift, vilken upplåtelseform intresserar och hur mycket vill respondenter betala extra i hyra/avgifter. Slutsatser: gentrifiering har mer negativa effekter än positiva i förhållande till bostadssegregation. Förutom negativ inställning från de boende i de undersökta områdena finns det anledning att anta att gentrifiering kan leda till en situation att bostadsområdena blir ännu mer segregerade. Låginkomsttagare drabbas mest av gentrifierings konsekvenser. En annan typ av social blandning när billiga bostäder byggs i ett område skulle ha ett bättre bemötande från boendes i Västerås sida. Respondenter i undersökningen bekräftar att olika alternativ behövs på bostadsmarknaden men billiga bostäder är mer önskvärda och efterfrågade än dyra.