I denna uppsats har vi studerat hur kommuner i svenska Lappland arbetar med marknadsföring och värdeerbjudanden kopplat till turism. Vi har intervjuat en representant vardera från nio av kommunerna. Samtliga respondenter har ett bärande ansvar över marknadsföring av kommunens turismutbud. Deras ansvarsområden och titlar varierar dock, då sättet de olika kommunerna organiserar sin turismmarknadsföring skiljer sig åt: ibland arbetar man exempelvis i kommunhuset, ibland i en mer fristående verksamhet. Vi kunde tidigt konstatera att flertalet lappländska kommuner idag samarbetar över kommungränserna, främst inom ramen för tre större samarbetsregioner, även om graden av samarbete varierar. Vi har velat ta reda på hur kommunerna ställer sig till innebörden av begreppet ”tourism coopetition”, utifrån engelskas ”cooperation” (samarbete) och ”competition” (konkurrens), för att tydliggöra sina respektive värdeerbjudanden och nå ut med dessa genom marknadsföringsinsatser. Före denna studie existerade inte mycket forskning kring tourism coopetition i en nordisk kontext, särskilt inte kopplat till den demografi, natur och kultur som kännetecknar Lappland. Tidigare forskning var kopplad till framförallt företag inom turismnäringen och/eller inom städer, vilka i sig har andra grundförutsättningar. Vår forskning har istället tagit ett helhetsgrepp för att undersöka hur kommunerna agerar för att stärka sin marknadsföring och sina turistiska värdeerbjudanden. Därtill har vi velat klargöra när samverkan respektive konkurrens föredras, med målet att kunna presentera handfasta rekommendationer till de berörda kommunerna. Samtliga deltagande kommuner önskade mer eller samma mängd samverkan som idag. Man har upplevt att kommunens värdeerbjudande kan uppfattas starkare om man paketerar det ihop med grannkommunernas, särskilt för att attrahera långväga turister. Marknadsföring i sociala och digitala kanaler sköts helst framförallt på egen hand, för en lokal prägel, medan fysiska marknadsföringsinsatser, liksom administration och kompetensutveckling gärna utförs gemensamt. En förutsättning för samverkan är god kommunikation och gemensamma mål som följs upp kontinuerligt. En utmaning kopplas till ekonomiska förutsättningar, där vissa kommuner haft svårt att satsa både på gemensamma och egna marknadsföringsinsatser. Överlag uppfattades inbördes konkurrens bidra till inspiration och vässade värdeerbjudanden, men man betonade vikten att inom samverkan måste alla kommuner både gynnas och synas. Datainsamling har skett genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, för att fånga upp kommunrepresentanternas subjektiva bedömningar. Vi har strävat efter en teoretisk sensitivitet och agnosticism, där vi inte fastställde teorier och hypoteser på förväg utan tillät respondenterna att tala fritt kring givna ämnen som marknadsföring, samverkan och konkurrens. Därefter har vi narrativt skildrat resultaten och de mönster som framträtt. Vi har utgått från fenomenalism och en positivistisk epistemologisk utgångspunkt. / In this thesis, we have studied how municipalities in Lapland, Sweden are working with marketing and value propositions linked to tourism. We have interviewed one representative each, from nine of the municipalities. All respondents have responsibilities in marketing the municipality's tourism. However, their areas of responsibility and titles vary, since the way different municipalities organize their place marketing differs: sometimes they work within the town hall and close to politicians, sometimes they work in a more independent organization. We could tell that most municipalities already cooperated across municipal borders, mainly within the framework of three major cooperation regions.  We’ve wanted to find out how the municipalities approach the meaning of the term "tourism coopetition", based on cooperation and competition, to differentiate their respective value propositions and promote them. Prior to this study, there wasn’t much research on tourism cooperation in a Nordic context, especially not linked to the demographics, nature and culture that characterize Lapland. Previous research was linked primarily to companies within the tourism industry and/or in cities, which bear other preconditions. We’ve instead taken an overall approach to examine how the municipalities act to strengthen their marketing and their tourism value propositions. In addition, we wanted to clarify when collaboration or competition were preferred, with the aim to present recommendations to the concerned municipalities.  All participating municipalities wanted more or the same amount of collaboration as today. They’ve experienced that the municipality's value proposition can be perceived as more attractive when promoted together with the neighboring municipalities'. Marketing in social and digital channels was preferred to be managed every municipality by themselves, while physical marketing events, administration and competence development was preferred to be executed more jointly. Some requirements for cooperation are good communication and shared goals, with continuous follow-ups. A major challenge was linked to financial conditions, where some municipalities have had difficulties investing in both joint and separate marketing. In general, mutual competition was perceived as contributing to inspiration and sharpened value propositions. But it was emphasized that within collaboration, all municipalities must both benefit and be seen.  Data collection has taken place through qualitative, semi-structured interviews, to capture the municipal representatives' subjective assessments. We’ve strived for a theoretical sensitivity and agnosticism, where we didn’t establish hypotheses in advance but allowed the respondents to speak freely about given topics, then we narratively described the results. Our research approach has been positivistic with a focus on phenomenalism.

Purpose - Macroalgae has sprung up and become one of the most promising new food sources. With its high nutritional value and sustainable cultivation process, it holds a crucial part in sustainable transformation. By examining the industry from a business perspective, the purpose of this report is to identify key success factors for companies seeking to construct or improve their business model. Method - Data were collected in four phases to provide answers to the purpose, where a qualitative exploratory approach was used to conduct the study. During the first phase, the previous literature was reviewed to formulate a theoretical background. This was followed by three steps of empirical data collection in the form of interviews. Findings - The findings provide seven overarching success factors related to the complete business model. The report provides a framework that aims to guide new entrants in their quest to capitalize on the immense potential of the macroalgae industry. It is developed upon the key success factors, which, to a large extent, are generic and can be transferred to other new food sources. Implications - This report contributes to the widening understanding of the macroalgae industry and how new food sources, in general, can develop competitive business models in emerging markets. The seven key success factors and the framework provide valuable insights for both new entrants and established companies. Additionally, this report serves as a stepping stone, providing a good overview of the industry and the challenges individual companies face. It intends to fill the previously identified gap between the business model and the macroalgae industry. Limitations and future research – The interviews were held in multiple languages. This was a source of uncertainty and might have impacted the findings negatively. Additionally, some respondents were reluctant to share certain information, which limited full transparency throughout the report. Lastly, future research is recommended to be conducted on the limitations of environmental laws e.g., permissions needed for macroalgae cultivation.

Syfte: Syftet med denna uppsats studien är att få djupare förståelse för och kunskap om hur organisationen vi undersökt, hädanefter benämnt som Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Metod: Studien är en fallstudie som tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande ansats. Den första delen av empirin samlades in genom två stycken semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med kommunikation och HR inom Organisation X. Den andra delen var en kompletterande enkät riktad till medarbetarna som utformades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med resultat från intervjuerna.  Resultat och slutsats: Organisation X använder sig av medarbetarna som kommunikationsstrategi såväl internt som externt för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Majoriteten av medarbetarna har en positiv inställning till X som arbetsgivare. Organisation X arbetsgivarvarumärke kan betraktas som unikt och kanske de allra viktigaste ur ett employer branding perspektiv - majoriteten av organisationens medlemmar uppfattar arbetsgivarvarumärke på ett liknande sätt.  Bidrag: Studien bidrar med djupare förståelse för och kunskap om hur Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna.  Förslag på framtida forskning: Vidare forskning föreslås studera huruvida chefskapet lever kvar inom en organisation som gjort en liknande omorganisation. Förslag till frågor som vidare studier kan ställa skulle kunna vara: existerar chefskap fortfarande inom organisationen? Om ja, på vilket sätt? / Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding and knowledge of how the organization we study, hereinafter referred to as Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn how this is perceived by the employees.  Method: The study is a case study that applies a qualitative research method with an interpretive approach. The first part of the empirical data was collected through two semi-structured interviews with people who work with communication and HR within Organization X. The second part was a supplementary questionnaire aimed at employees that was designed based on the study’s theoretical starting points together with results from the interviews.   Result and conclusions: Organization X uses employees as communication strategy both internally and externally to strengthen its employer brand. The majority of employees have a positive attitude towards X as an employer. Organization X employer brand can be considered unique and perhaps the most important from an employer branding perspective - the majority of the organization’s members perceive employer brand in a similar way.  Contribution: The study contributes to a deeper understanding of and knowledge of how Organization X communicates internally to strengthen/maintain its employer brand and how this is implemented and in turn perceived by employees. Suggestion for future research: Further research is proposed to study whether leadership survives within an organization that has made a similar reorganization. Suggestions for questions that further studies may ask could be: does leadership still exist within the organization? If so, in what way?

I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential

This study explores the value proposition of Autonomous Battery Electric Trucks (ABETs) in the transportation industry, and offers insights into customer perceptions and potential challenges regarding this emergent technology. The aim of the study is to understand customer needs, address implementation issues, and evaluate opportunities for Logistics Service Providers (LSP) to adopt ABETs. An extensive literature review was conducted followed by semi-structured interviews with transport buyers (shippers) and industry experts. Based on the study’s findings, a value proposition was created. The findings reveal an indifference towards autonomous trucklogistics among shippers. However, they foresee its potential as a competitive advantage in the future. Shippers anticipate benefits from ABETs such as improved transparency, increased operational efficiency, and potential cost savings. Nonetheless, to fully realise these benefits, challenges related to digital integration and customer expectations need to be addressed. Thus, it is suggested that LSPs concentrate on meeting basic customer needs while leveraging the benefits of autonomous capabilities. Potential applications of ABETs might be most effective in high-frequency, short-distance flows, typically near intermodal hubs or industrial parks, serving as test cases for wider adoption. Active participation in EU pilots and research projects can help LSPs better understand the operational requirements and influence future standards. As the logistics industry evolves, LSPs must remain adaptive and proactive to capitalise on the opportunities provided by autonomous logistics. The findings from this study present a roadmap for navigating these changes, demonstrating that properly managed implementation of autonomous capabilities promises significant advantages for early adopters and can revolutionise the logistics industry. / Denna studie undersöker värdeerbjudandet för en Autonom Batteridriven Elektrisk Lastbil (ABET) inom transportindustrin, och erbjuder insikter i kunders uppfattning samt potentiella utmaningar för denna framväxande teknologi. Målet med studien är att förstå kundbehov, addressera problem relaterat till implementation, och utvärdera möjligheter för en leverantör av logistiktjänster (LSP) att nyttja ABETs. En utförlig litteraturstudie genomfördes följt av semistrukturerade intervjuer med transportköpare och experter inom industrin. Ett förslag på ABETs värdeerbjudande skapades sedan baserat på studiens resultat. Resultaten visar att det finns en likgiltighet gentemot självkörande lasbilslogistik hos transportköpare. De ser dock dess potential som en konkurrens fördel i framtiden. Med ABETs förväntar sig transportköpare fördelar såsom förbättrad transparens på marknaden, ökad operativ effektivitet och potentiella kostnads besparingar. För att fullt ut realisera dessa fördelar, måste dock utmaningar relaterade till digital integration och kundernas förväntningar addresseras. Således föreslås att LSPer fokuserar på att möta grundläggande transportbehov samtidigt som fördelarna med autonoma förmågor utnyttjas. Tillämpningar av ABETs kommer med största sannolikhet vara mest effektiva i högfrekventa flöden på korta avstånd, vanligtvis nära intermodala knutpunkter eller industriparker, vilka kommer tjäna som testfall för att uppnå en bredare användning. Aktivt deltagande i EU-piloter och forskningsprojekt kan hjälpa LSPer att bättre förståde operativa kraven och påverka framtida standarder. I takt med att logistik branschen utvecklas måste LSPer förbli anpassnings bara och proaktiva för att dra nytta av de möjligheter som autonom logistiker bjuder. Resultaten från denna studie presenterar ett underlag för att navigera i dessa förändringar, vilket visar att korrekt hanterad implementering av autonoma funktioner lovar betydande fördelar för tidiga användare och kan revolutionera logistik branschen.

This thesis investigates the impact management of product information has on the well-studied concepts of value propositions and business model innovation. Previously, it was not sufficiently documented how this type of information influences these concepts. As the pressure for digitalizing increases and traditional industries risk getting overthrown, understanding the factors affecting a company’s value proposition is more important than ever. To do this, this thesis outlines what product information is, for which stakeholders it matters, and during which phases in a product's lifecycle it has significance. Further, it gives four real-life examples of current use states (“as-is”) at a manufacturer of industrial motors - the case company. These examples are then analyzed and developed into proposed states (“to-be”) based on the findings from live observationat the factory, interviews with relevant stakeholders, and internal documents from the case company. Two main conclusions can be drawn based on the analysis performed on the real-lifeexamples. Firstly, it is found that well-managed product data have the ability to positively impact the value proposition. Secondly, it is found that it is too complex to determine which product information various stakeholders should have access to. It is more manageable to make all product data available to all stakeholders, via a data structure that minimizes the learning curve for users. The two conclusions have several practical and theoretical implications that are also discussed in detail. Finally, this thesis contributes to the field of industrial management by specifically outlining how product information affects value proposition, which in turn influences business models. / Denna rapport undersöker effekterna av hanteringen av produktinformation på de väletablerade koncepten värdeerbjudande och affärsmodellsinnovation. Tidigare har det inte varit tillräckligt dokumenterat hur denna typ av information påverkar dessa koncept. I takt med att trycket för digitalisering ökar och traditionella industrier riskerar kullkastas, så är förståelsen för de faktorer som påverkar ett företags värdeerbjudande viktigare än någonsin. För att göra detta har denna rapport undersökt vad produktinformation är, för vilka användare det har betydelse, och undervilka faser i en produktlivscykel som det har relevans. Dessutom ger rapporten fyra exempel, baserade från vekliga livet, på användarscenarion (“befintliga fall”) hos en tillverkare av industrimotorer - fallföretaget. Dessa exempel är sedan analyserade och utvecklade till föreslagna scenarion (“blivande fall”) baserade på de iakttagelser som gjorts på fallföretagets fabrik, intervjuer med relevanta parter och intern dokumentation från fallföretaget. Två huvudsakliga slutsatser kan konstateras baserat på analysen av dessa autentiska exempel. För det första konstateras att väl hanterad produktinformation kan påverka värdeerbjudandet positivt. För det andra upptäcks det att det är för komplicerat att avgöra vilken produktinformation olika parter bör ha tillgång till. I stället är det mer hanterbart att göra all produktinformation tillgänglig för allaparter, via en datastruktur som minimerar inlärningskurvan för användarna. Dessa två slutsatser har flertalet praktiska och teoretiska konsekvenser, som också diskuteras i detalj i rapporten. Avslutningsvis så bidrar denna rapport till fältet inom industriell ekonomi genom att särskilt diskutera hur produktinformation kan påverka värderbjudande, som i sin tur kan influera affärsmodeller.

In recent years, organic food sales in Sweden have experienced a decrease in sales, opening up new challenges and opportunities for various actors within the food industry. The Swedish food industry works extensively with sustainability and aims to foster a sustainable food system. Organic food is only one part of a sustainable food system and a means for actors within the industry to contribute to sustainable development since organic food slows down biodiversity loss, which is one of the United Nations Sustainable Development Goals. This can be done by actors in the industry increasing their organic sales and improving the value proposition of organic food amongst stakeholders in order to make a change and hinder a further decrease in sales. To do this, grocery retailers and supermarkets have a significant role. However, effective marketing strategies for promoting organic sales are uncommon within the industry. In light of this, this study is investigating strategies to enhance organic food's value proposition and increase sales, focusing on the perspectives of supermarket managers and grocery retailers. The theoretical lens of this study is based on theories within relationship marketing, and two specific frameworks are applied in the thesis. The research method involved a case study with an iterative research process and an exploratory purpose utilizing qualitative methods for data collection and data analysis. The findings highlight several key factors influencing organic food sales: emphasizing the importance of aligning with supermarket managers' values, setting clear targets for organic food sales, and developing marketing plans for all key stakeholders. Furthermore, this study contributes to the theory by providing novel insights into relationship marketing research. / De senaste åren har försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige minskat, vilket har lett till nya utmaningar och möjligheter för olika aktörer inom livsmedelsindustrin. Den svenska livsmedelsindustrin arbetar mycket med hållbarhet och strävar efter att främja ett hållbartlivsmedelssystem. Ekologiska livsmedel är bara en del av ett hållbart livsmedelssystem och ett sätt för aktörer inom branschen att bidra till hållbar utveckling eftersom ekologiska livsmedel minskar förlusten av biologisk mångfald, som är ett av FN:s hållbarhetsmål. Detta kan göras genom att aktörerna inom branschen ökar sin ekologiska försäljning och förbättrar värdeerbjudandet för ekologiska livsmedel bland intressenterna för att åstadkomma en förändring och förhindra en ytterligare minskning av försäljningen. Dagligvaruhandlare och butiker har en viktig roll i detta sammanhang. Effektiva marknadsföringsstrategier för att främja den ekologiska försäljningen är dock ovanligt inom branschen. Därför undersöker den här studien strategier för att förbättra ekologiska livsmedels värdeerbjudande och öka försäljningen, med fokus på butikschefens och dagligvaruhandelns perspektiv. Den teoretiska linsen för denna studie är baserad på teorier inom relationsmarknadsföring, och två specifika ramverk tillämpas i forskningen. Forskningen är en fallstudie med en iterativ forskningsprocess och ett explorativt syfte med kvalitativa metoder för datainsamling och analys. Resultaten framhäver flera nyckelfaktorer som påverkar försäljningen av ekologiska livsmedel: vikten av att anpassa sig till butikschefens värderingar, fastställande av tydliga mål för försäljningen av ekologiska livsmedel och utveckling av marknadsföringsplaner för alla viktiga intressenter. Dessutom bidrar denna studie till teorin genom att ge nya insikter i forskning om relationsmarknadsföring.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för vad generation Z upplever som attraktivt hos en arbetsgivare och hur en mindre kommun använder sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera generation Z. För att uppnå syftet studerades en mindre kommun och dess HR-medarbetare om arbetet för att attrahera nya medarbetare. Vidare studerades utvalda respondenter från generation Z för att skapa en djupare förståelse för deras syn på en arbetsgivare. Avslutningsvis ämnade studien till att föra samman de två olika perspektiven och analysera detta med stöd av tidigare forskning. För att kunna besvara syftet och skapa en djupare förståelse valdes en kvalitativ metod. Empirin samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter från de två målgrupperna, generation Z och HR-medarbetare. Resultatet visar att kommunen besitter faktorer som anses vara attraktivt enligt generation Z, som exempelvis trygghet, vänlig organisationskultur och ett gott rykte. Empirin visar skillnader i vad generation Z efterfrågar och vad HR-medarbetarna anser är viktigt, skillnaden tyder på att det finns en brist på kunskap om målgruppen hos HR-medarbetarna. Vidare uppmärksammas att kommunen inte har ett strukturerat arbetssätt med sitt arbetsgivarvarumärke och resultatet tyder på att HR-medarbetarna förlitar sig på att kommunen har sitt goda rykte, stabila ekonomi och fina natur och att de därmed inte anser sig behöva en strategi för arbetsgivarvarumärket. Slutsatsen visar att kommunen har flertalet faktorer som de kan fokusera på att marknadsföra för att attrahera generation Z. Resultatet visar att det är viktigt för en mindre kommun att ha en tydlig strategi för att framgångsrikt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke där fokuset bör vara på att förstå målgruppen och att arbeta segmenterat för att nå ut till generation Z. Vidare tyder resultaten på att kommunen behöver se på arbetsgivarvarumärket separerat från kommunens varumärke, för att framgångsrikt marknadsföra sig som arbetsgivare. / The study aimed to create a deeper understanding of what Generation Z finds attractive in an employer and how a smaller municipality uses its employer brand to attract Generation Z. To achieve the aim a smaller municipality and its HR staff were studied about the work to attract new employees. Furthermore, selected respondents from Generation Z were studied to better understand their view of an employer. In conclusion, the study aimed to bring together the two different perspectives and analyze this with the support of previous research. To be able to answer the purpose and create a deeper understanding, a qualitative method was chosen.The experience was collected through individual semi-structured interviews with respondents from the two target groups, Generation Z and HR employees. The results show that the municipality possesses factors that are considered attractive according to Generation Z, such as security, a friendly organizational culture, and a good reputation. The empirical evidence shows differences in what Generation Z demands and what the HR employees consider important, the difference indicates that there is a lack of knowledge about the target group among the HR employees. Furthermore, it is noted that the municipality does not have a structured way of working with its employer brand, and the results indicate that the HR employees rely on the municipality's good reputation, stable economy, and beautiful nature, and that they, therefore, do not consider themselves to need a strategy for the employerbrand. The conclusion shows that the municipality has several factors that they can focus on marketing to attract Generation Z. The result shows that it is important for a smaller municipality to have a clear strategy to successfully work with its employer brand where the focus should be on understanding the target group and to work segmented to reach Generation Z. Furthermore, the results indicate that the municipality needs to look at the employer brand separately from the municipality's brand, to successfully market itself as an employer.

This research paper investigates the need from two different stakeholders, in the purpose to formulate prerequisites for a digital business model that are in line with a digital transformation strategy. The paper contains qualitative and quantitative research methods to gather data. The scope of the research was to create a digital business model with business model innovation with input from two stakeholder and data from customers. To create a basis for the research a literature review was executed on the keywords business models, business model innovation, digital transformation, digital transformation strategy, business process management, stakeholder management, customer relations and transport management. Findings showed one digitized business model and one digitalized business model that fits a digital transformation with cooperation between stakeholders. / I denna uppsats undersöks behovet från två olika intressenter i syfte att formulera förutsättningar för en digital affärsmodell som är i linje med en strategi för digital transformation. Uppsatsen innehåller kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder för att samla in data. Forskningens omfattning var att skapa en digital affärsmodell med affärsmodellinnovation med input från två intressenter och data från kunder. För att skapa en grund för forskningen utfördes en litteraturgenomgång på nyckelorden affärsmodeller, affärsmodellinnovation, digital transformation, digital transformationsstrategi, affärsprocesshantering, intressenthantering, kundrelationer och transporthantering. Diskussionen och slutsats visar en digitaliserad affärsmodell och en digitaliserad affärsmodell som passar en digital omvandling med hjälp av samarbete mellan intressenter.

The number of companies who base their business model on digital platforms has increased in the recent years. Successful examples of digital platforms are e.g., Airbnb, Klarna or Uber. Compared to traditional linear value chains the value creation process in digital platforms is characterized by co-creation between multiple actors who exchange resources through interactions to mutually create value. Because of this fundamental difference in the value creation process it is necessary to research value creation in digital platform. Screening the literature has however shown that there is research gap in understandthe value creation process in digital platforms. Therefore, this thesis aims to understand this context by conducting a case study-based research. For this purpose, the start-up company Eljun is chosen that creates a digital wallet for customers to proceed payments for sustainable transportations. By conducting semi-structured interviews with the central actors of the platform we received insights that allow us to answer the three research questions. The value proposition canvas for the first research question has shown that the technical integration, costs, and lack of uncertainty are negative perceived values by the actors and positive values result from synergy effects in the platform like enhancing reach and customer experience by offering complementary services. For the second question we appliedthe view of service-dominant logic to analyse what facilitates value cocreation in the platform which led to the following themes: Adopting customer centric approach, stimulating purposeful communication, fostering collaborative development, cultivating transparent and fair interaction. For the third questions we derived barriers and motivators for value co-creation that are connected to a shared mission, competition, organizational & industrial readiness, number of actors and end-users, and the design of boundary resources.