Bakgrund: Att förändra vårt nuvarande jordbruk till ett växtbaserat system skulle kunna leda till stora förbättringar för miljön, en hälsosammare och hållbarare framtid. För att minska köttkonsumtionen och införa mer vegetariskt i samhället krävs olika strategier som till exempel mer vegetarisk mat i skolan. Vissa skolor i Sverige har planer på att införa mer vegetariskt men de upplever ett motstånd hos vissa elever och föräldrar. Utbildning inom kost är en viktig faktor för att människor ska vilja göra en förändring och för att möjligtvis minska motståndet mot den vegetariska kosten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers inställning till den vegetariska maten i skolan.  Metod: En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät. Studien gjordes på 174 gymnasieelever runt om i Sverige. Data analyserades via Excel och SPSS genom icke-parametriska tester. De tester som användes var Chi2-test, Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test med 25:e-75:e percentilen som spridningsmått och median som centralmått. Den signifikansnivån som användes var p <0,005. Resultat: Skillnad ses mellan könen kring inställning till servering av vegetarisk mat i skolan. En del elever känner sig påtvingade en vegetarisk kost i skolan men skulle kunna tänka sig att äta mer om det fanns fler alternativ. Flickor anser även att vegetarisk kost är mer hälsosam än pojkarna. Samtidigt som många elever tänker på hur maten produceras är det inte en av de sakerna som påverkar deras lunchval mest i skolan. Slutsats: Gymnasieelever idag har en relativt god inställning till vegetarisk kost i skolan men det finns många förbättringsmöjligheter framförallt när det kommer till smak och utseende. Mer information skulle behövas för att få eleverna mer intresserade av den vegetariska kosten.

Bakgrund Vegetarisk mat har både miljö-och hälsomässiga fördelar. Kostmönster formas i tidig ålder och hemmet har visat sig kunna påverka barns inställning till vegetarisk mat, beroende på vilka livsmedel som finns i hemmet samt hur familjen konsumerar och förhåller sig till den. Att skolan erbjuder vegetarisk mat har också visat sig kunnat påverka elevernas inställning till den typen av måltid i positiv riktning. Syfte Studiens syfte var att undersöka högstadieelevers konsumtion av och inställning till vegetarisk mat, samt om det fanns skillnader mellan könen vad gäller konsumtion respektive inställning. Studien syftade även till att undersöka eventuella samband mellan inställningen till vegetarisk mat, konsumtionen av vegetarisk mat i hemmet samt tillgängligheten av vegetarisk mat i skolan. Metod Undersökningen genomfördes via en webbenkät som delades ut till högstadieelever på två utvalda skolor i Västerbotten under våren 2017. De insamlade enkätsvaren (n=104) analyserades med Chi2-test, med signifikansnivån p <0,05. Resultat Tjejer åt vegetarisk mat i större utsträckning, både i hemmet (p=0,010) och i skolan (p=0,039).  Deltagare som åt vegetarisk mat i hemmet var också mer positivt inställda till den typen av mat. I skolan där vegetarisk mat fanns tillgängligt för alla, var eleverna också mer positivt inställda till den. Slutsats Slutsatsen är att både skolan och familjen har möjlighet att påverka unga människors konsumtion och inställning till vegetarisk mat. Det finns dock många andra faktorer som kan påverka barn och ungdomars måltidsval och därför bör fler studier göras inom detta område. / Background Vegetarian food has both environmental and health benefits. Dietary patterns are formed at an early age. It has been shown that the home environment influence children's attitudes toward vegetarian meals, depending on the food that is available at home and how the family consume and relate to it. The schools who offers vegetarian meals has also proved to influence students’ attitudes towards that type of meals in a positive direction. Objective The purpose of this study was to investigate primary school students’ consumption of and attitudes towards vegetarian food, and if there are any differences between the sexes in terms of consumption and attitude. The study also aimed to examine possible associations between attitudes towards vegetarian food, the consumption of vegetarian food at home and the availability of vegetarian meals in school. Method The survey was conducted through an online questionnaire that was distributed to primary school students from two selected schools in Västerbotten, during spring 2017. The responses (n=104) were analyzed with Chi2 square test, with the significant level of p < 0.05. Results Girls ate vegetarian food more widely both at home (p=0,010) and at school (p=0,039). Students who ate vegetarian food at home were also more positive about that type of meal. In the school where the vegetarian food was available to everybody, the students were also more positive to this type of food. Conclusion Our conclusion is that both school and family can influence children’s and young people’s consumption of and attitudes toward vegetarian food. However, many other factors that can affect children’s and young people’s food choices and therefore must more studies be done.

Denna uppsats är en studie av motståndet mot den köttfria dagen i skolan ur ett symboliskt perspektiv. Den undersöker symbolens innebörd och betydelse för motståndarna och jämför sedan dessa gentemot symbolens tilltänkta. Studien visar på att en symbol kan ha olika betydelser samt vara av olika karaktär beroende på vem mottagaren är. Detta kan leda till samhälleliga konflikter och denna studie belyser just hur man kan studera symboler för att få en större förståelse för hur och varför dessa uppkommer. Den köttfria dagen är en symbol vars tilltänkta betydelse är att vara en förklaringsmodell och praktik för en miljövänligare och hållbar framtid men studien visar att den istället ges betydelser som vittnar om samhälleliga motsättningar gällande normer och värderingar och där modernitet – tradition, kollektivism – individualism, frihet – tvång samt manligt och kvinnligt står i huvudfokus.

Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet.   Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan.     Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost. / Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases.   Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis.   Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.

Det uppskattas att 15 % av utsläppen av växthusgaser kommer frånanimalieproduktion och ett effektivt sätt för att uppnå klimatmålen är att ändra och minska vårkonsumtion av kött- och mejeriprodukter. Den vegetariska kosten har blivit allt mer populärbland dagens ungdomar och många ungdomar väljer bort köttet, det finns dock fortfarande ettmotstånd bland en del ungdomar till att äta mer vegetariskt. Denna kvalitativa studie syftar tillatt undersöka ungdomars syn på vegetarianer och vegetarianism. Data samlades in genomsemistrukturerade intervjuer med tolv ungdomar. Materialet analyserades med induktivtematisk analys som genererade i fyra huvudteman Engagemang för djur och natur,Vegetarianismens två sidor, Normbrytande eller ej, Vegetarianer är feminina och enkärnkategori: I gränslandet. Studiens resultat visar att ungdomar har en mångfacetterad ochambivalent syn där både positiva och negativa aspekter gällande vegetarianer ochvegetarianism lyfts. Då tidigare forskning främst funnit att det finns en negativ syn påvegetarianer och vegetarianism och då resultatet av denna studie visar på en mångfacetteradoch ambivalent syn hos samtliga ungdomar, kan detta tyda på att synen på vegetarianer ochvegetarianism är i förändring. Denna studie bidrar till att öka kunskapen gällande synen påvegetarianer och vegetarianism. / It is estimated that 15 % of greenhouse gas emissions come from animal productionand an effective way to achieve the climate goals is to change and reduce our consumption ofmeat and dairy products. The vegetarian diet has increased in popularity among adolescentsand many adolescents are opting out of the meat, however, there is still resistance amongsome adolescents to eat more vegetarian food. This qualitative study aims to investigateadolescents view of vegetarians and vegetarianism. Data was collected through semistructuredinterviews with twelve adolescents. The data was analyzed with inductive thematicanalysis which generated four main themes: Dedication To Animals and Nature, Two Sides ofVegetarianism, Norm-Breaking or Not, Vegetarians are Feminine and a core category: On theBorder Country. The results of the study indicate that adolescents have a multifaceted andambivalent view where both positive and negative aspects regarding vegetarians andvegetarianism are raised. As previous research has primarily found a negative view onvegetarians and vegetarianism and since the multifaceted and ambivalent view that waspresent in this study was found among all adolescents, this may indicate that the view onvegetarians and vegetarianism is changing. The present study helps to increase the knowledgeabout the view on vegetarians and vegetarianism.

Bakgrund Maten som konsumeras i världen är en kraftigt bidragande faktor till klimatförändringarna. Kost baserad på mer frukt, grönsaker och mindre rött kött skulle  gynna både miljö och hälsa. Studier visar att barn och ungdomar äter mer kött och charkprodukter än vad som rekommenderas, samtidig äter knappt hälften av ungdomarna den rekommenderade mängden frukt och grönt. Syfte Studiens syfte var att kartlägga niondeklassares inställning till kött och vegetarisk kost samt vilka påverkansfaktorer som låg bakom deras val av livsmedel. Metod Undersökning gjordes med en kvantitativ enkät gjord i Google Forms. Enkäten gick digitalt ut till elever i årskurs 9 på två olika skolor i mellersta Sverige under vårterminen 2021. Data analyserades i Excel och signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p<0,05. Jämförelser gjordes utifrån kön samt respondenternas och deras föräldrars födelseland. Resultat I studien deltog 150 elever. Studien visade att de mest avgörande aspekterna rörande valet av mat var smaken på maten och påverkan från föräldrar. Vegetariska måltider var mer vanligt förekommande i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Att välja vegetarisk mat av miljöskäl var inte särskilt viktigt. Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ. Slutsats Studien visade att smaken var av betydelse vid matvalet samt ett hinder för eleverna att äta vegetariska proteinalternativ. Eleverna måste få en mer positiv smakupplevelse av vegetarisk mat. HK-lärare har en viktig roll att låta eleverna utforska detta område. En mer vegetarisk kost skulle främja elevernas hälsa samt bidra till en hållbar utveckling. / Background The food consumed worldwide is an important contributing factor to climate deterioration. A more plant-based diet and less meat, would benefit both environment and health. Studies show that children and adolescents eat more meat and charcuterie products than recommended, and at the same time barely half of the adolescents eat the recommended amount of fruit and vegetables.  Objective The purpose of the study was to map year 9 students’ attitudes towards meat and vegetarian diets, as well as the influencing factors behind their choice of food.  Method Data was collected via a quantitative survey, created in Google Forms. The survey, sent digitally during the spring term of 2021, to students at two different schools in central Sweden. Data was analysed in Excel and significance test performed through Chi-2, with a significance level of p<0.05. Comparisons were made based on gender, also upon respondents and their parents’ country of birth.  Results 150 students participated in the study. The study showed that the most crucial aspects regarding the choice of food, were the taste of the food, and the influence of parents. Vegetarian meals were more common in those families where at least one parent was born outside Europe. Choosing vegetarian food for environmental reasons was not especially important. Almost half of the respondents displayed a positive attitude in regards to opting for a plant-based protein alternative instead of meat. Conclusion The study showed that taste was of importance in regards to choice of food, and at the same time, an obstacle for students to eat vegetarian protein alternatives. The students need a more positive taste experience of vegetarian food. Home and Consumer Studies teachers, play an important role in allowing students to explore this area. A diet containing more plant-based food would benefit the student’s health, and additionally contribute towards sustainable development.

Sammanfattning  Bakgrund Minskad köttkonsumtion är en vinst för hälsan och miljön. Globalt sker klimatförändringar och högt köttintag ökar risken att drabbas av sjukdomar. För ungdomars konsumtionsmönster spelar en rad olika faktorer in och skolundervisning inom hållbar utveckling utbildas elever om medvetna val med positiva miljö- och hälsoeffekter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumtionsfrekvens av rött kött och charkuterier samt inställningen till hur olika hälso- och miljöaspekter påverkar det individuella matvalet hos elever i årskurs 9 på landsbygden.  Metod Datainsamlingen gjordes via webbenkäten Google Forms under våren 2020. Alla 116 deltagare rekryterades från två skolor i Västsverige och norra Mellansverige. Data analyserades i Excel och SPSS, signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p- <0,05.  Resultat De elever som uteslöt kött helt i sin kosthållning bestod av 3%, 97% var blandkostare. Pojkarna konsumerade rött kött och charkuterier 2,5 gånger oftare än flickorna (p<0,00005). Klimatet var inte särskilt betydelsefullt för elevernas matval. När det gällde betydelsen av olika hälsoaspekter för deras matval var det varken mer eller mindre viktigt. Familjens matvanor och att kunna prestera i skolan ansågs påverka matvalen i störst utsträckning.  Slutsats Utifrån resultaten finns det anledning att öka intresset för hur matval påverkar hälsa och klimat hos ungdomar på landsbygden. Undervisning i hem- och konsumentkunskap kan bidra till en positiv utveckling kring detta. En nackdel är de få undervisningstimmarna vilket gör ämnet till skolans minsta.

Denna studie undersöker hur grafik kan utformas för att motsvara konsumenters uppfattningar och associationer kring fyra olika kosthållningar; vegetarisk, vegansk, laktosfri och glutenfri. Olika former av kosthållningar blir idag allt vanligare att följa vilket leder till att samhället i stort måste anpassa sig till olika konsumenters behov, däribland restauranger och hur de presenterar innehållet i maten på sina restaurangmenyer. En förstudie utfördes för att undersöka vilka associationer som kopplades till kosthållningarna och utifrån förstudiens resultat inleddes en designprocess som innefattade utformning av kosthållningssymboler till fyra olika restaurangmenyer. Designresultaten värderades genom semistrukturerade intervjuer och utifrån detta kunde vi utläsa att de utformade kosthållningssymbolerna skapade starka associationer till respektive kosthållning, men de var inte tillräckligt inarbetade hos konsumenten för att ge full förståelse. För att utforma grafik som skapar rätt associationer till respektive kosthållning krävdes det att symbolerna placerades i rätt kontext, samt att en förklarande text fanns tillgänglig för att särskilja och förtydliga kosthållningssymbolerna.

The purpose of our study was to establish whether the knowledge about vegetarian diet was enough among nurses in order to practise professional nursing. We made an empirical study based on a questionnaire. Twenty-one registered nurses answered the questionnaire that consisted of mostly open questions. The result showed that almost everyone experienced that they gave dietcounselling and many nurses mentioned that dietcounselling was important. The majority of the nurses thought that they had enough knowledge to be able in order to deliver a fundamental dietcounselling but nobody considered that they knew much about vegetarian diet. / Syftet med vår studie var att lyfta fram sjuksköterskors kunskaper om vegetarisk kost, och se om dessa var tillräckliga för professionell omvårdnad skulle kunna bedrivas. För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en empirisk studie i form av en enkätundersökning. Tjugoen legitimerade sjuksköterskor svarade på enkäterna som bestod av till största delen öppna frågor. Resultatet visade att nästan alla upplevde att de gav kostråd och flera sjuksköterskor nämnde att kostrådgivning var viktigt. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper för att ge en basal kostrådgivning men ingen nämnde att de kunde mycket om vegetarisk kost.

Bakgrund Sverige har efter lång samhällsutveckling fått lagkrav på grundskolemåltider som ska vara gratis och näringsrik. Offentlig måltidsservice utvecklar de måltiderna med införande av vegetarisk kost utifrån riktlinjer från politik och myndigheter. Det finns utmaningar med införandet och olika kommuners skolbarn har olika acceptansgrad. Att undersöka beslutsfattares erfarenheter och upplevelser kan ge ökad kunskap om olika strategier för förändringsarbete. Syfte Att undersöka upplevelser och erfarenheter vid införandet av vegetarisk kost i skolmåltiden hos personer i beslutsfattande ställning inom måltidsverksamheter i grundskolan. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes på distans med 17 deltagare från olika kommuner inom Sverige. Intervjuerna spelades in via digitala datorappar och telefon, transkriberades och genomgick kvalitativ innehållsanalys.Resultat Implementering av vegetarisk kost mötte varierat motstånd beroende av hur implementeringen skett. I majoriteten av fallen infördes vegetarisk kost för att minska klimat- och miljöpåverkan hos kommunerna och oftast infördes lakto-ovo vegetarisk kost. I allmänhet upplevde deltagarna att införandet av vegetarisk kost uppmuntrades från politiskt håll. När vegetarisk infördes i form av en helvegetarisk dag i veckan var det mer kritik än när implementeringen var i form av ett dagligt vegetariskt alternativ. Informanterna upplevde att elever och föräldrar haft en negativ reaktion till ordet “vegetarisk” i samband med skolmat. Slutsats Erfarenheterna och upplevelserna hos personerna i beslutsfattande ställning såg olika ut. Det varierade från näst intill inga problem till stora och allvarliga problem. Det var kopplat till hur implementeringen gått till, där de som hade stora problem hade implementerat för mycket för snabbt. I kontrast var det färre problem för de som implementerade vegetariskt kost långsammare. / Background Sweden has after a long municipality development gained legal requirement that elementary school food must be cost-free and nutritional. Public food service develops those meals by implementation of vegetarian diets from the guidelines of politics & authorities. There are challenges with implementation and different municipalities schoolchildren has more different stages of acceptance. To research decisionmakers experiences can give increased understanding about different strategies for work of change. Objective To investigate experiences within people in decision-making positions in public food service in elementary school with the implementation of vegeterian diets in the school meal. Method Qualitative semi-structured interviews were completed on distance with 17 participants from different municipalities in Sweden. The interviews were recorded by digital computer applications and telephone. Recorded interviews were transcribed and underwent analysed qualitative content analysis. Results The results show that implementation of a vegetarian diet that happen faster and in larger scale receives more criticism. In most cases, the implementation of vegetarian diet was due to climate and environmental improvement reasons in the municipality. In general, the experience of implementing vegetarian diet were encouraged by the local politics. If the first implementation were in the form of exclusive vegetarian diet once a week, more criticism was received than if implementation were in the form of a daily vegetarian alternative. Lacto-ovo were implemented in the overwhelming majority by participants. Conclusion The study reflections could develop understanding of implementation. The most distinct findings were the community profit and the criticism that resided from rushed implementation as well with lack of staff competence. The shortcomings were related to insufficient guidelines from the authorities for different municipalities needs. The most appropriate method of implementation according to the participants were slow, cautiously with daily vegetarian alternative. Further Swedish research is needed within this subject and of its affected demographical groups.