Spelling suggestions: "subject:"videoanalys"" "subject:"videoanalyse""
1 |
Videoanalys i fotboll : En kvalitativ studie om arbetet med videoanalys inomallsvenska akademierRobert, Jovanovski January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur fotbollstränare i allsvenskaakademier arbetar med videoanalys i förhållande till träningar ochmatcher. Videoanalys är ett verktyg som finns tillgängligt på alla nivåerinom fotbollen med tanke på teknikens framfart i det moderna samhället.Det gjordes genom att intervjua fem fotbollstränare i olika akademiermed i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade attvideoanalys är ett slagkraftigt verktyg vilket hjälper tränarna att utvecklasärskilda förmågor hos spelare på en vardaglig basis.
|
2 |
Like a Prayer : En studie om hur religion skildras i populärkulturen med fokus på MadonnaFransson, André January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kristendomen framställs i i populärmusik med Madonna som fokus. Som metod har jag genomfört videoanalyser av två av Madonnas musikvideos, Like a prayer och Oh Father. Teorin som använts är social konstruktivism som från början är presenterad av sociologiprofessorerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann. Jag har även riktat fokus mot skolan då jag undersökt hur och i vilken utsträckning musik och musikvideos kan användas i utbildningssyfte. Enligt 2011 års läroplan står det att elevernas estetiska aspekter ska uppmärksammas och att bland annat musicerande ska vara inslag i skolans verksamhet. Teorin för detta är hämtad från Antal-Lundström som förespråkar en estetisk pedagogik för att nå ut till eleverna. Hypotesen har varit att med hjälp av musik kan man som lärare fånga och bibehålla elevernas intresse under lektionen. Utifrån det har ett förslag till lektionsplanering presenterats. I lgr 11:s kursplan för religionskunskap står det i det centrala innehållet att bland annat ska behandla hur olika livsfrågor skildras i populärkulturen. Min didaktiska slutsats är att musik och musikvideos kan lämpa sig bra som diskussionsunderlag i klassrummet inom ämnet religionskunskap. Min didaktiska slutsats är dock endast teoretisk då det inte har funnits tillfälle att testa detta i verkligheten.
|
3 |
AVIX VIDEOANALYS FÖR REDUCERING AV STÄLLTIDER / AVIX VIDEOANALYSIS FOR SETUP TIME REDUCTIONFranzén, Mikael, Jonsson, Pierre January 2011 (has links)
Emhart Glass AB är en världsledande internationell tillverkare av automatiska glasformningsmaskiner för framställning av olika glasprodukter bl.a glasflaskor och glasburkar. Emhart Glass AB har i dagsläget 14 kontor i 10 olika länder och är sedan 1998 ägt av Bucher Industries. Den svenska divisionen är uppdelade i två enheter. I Örebro tillverkas maskindelar, reservdelar och strategiska komponenter. Komponenterna skickas sedan vidare till Sundsvall för del- och slutmontage. På Emhart Glass Sweden i Örebro har det uppmärksammats att långa ställtider förekommer vid vissa maskingrupper. Uppdraget består av att med hjälp av videoinspelningar och mjukvaran AviX analysera omställningsarbetet och komma med förbättringsförslag. Målet är att med hjälp av AviX reducera ställtiden och utvärdera huruvida AviX är ett lämpligt verktyg för det här sortens undersökning. Utvalda förbättringar ska sedan genomföras och utvärderas. Arbetet har utförts enligt SMED-metoden som är en välbeprövad metod för ställtidsreducering. Med hjälp av videoinspelningar kunde en grundlig nulägesanalys genomföras där alla ingående aktiviteter kunde identifieras. AviX användes sedan för att separera aktiviteterna och arrangera dem i den följd som gav den effektivaste omställningen. Den framtagna metoden standardiserades sedan genom rutinframtagning. Att standardisera utförandet ansågs vara ett krav för det kommande förbättringsarbetet då det är viktigt att samtliga operatörer utför omställningsarbetet på samma sätt. Förbättringsarbetet resulterade i ett antal förslag att förenkla och effektivisera omställningsarbetet för operatörerna. Utvalda förbättringar har genomförts och implementerats i omställningsarbetet. Förbättringarna tillsammans med de framtagna rutinerna uppskattas ge en ställtidsreducering mellan 20-30 %. Förbättringarna har gett operatörerna bättre förutsättningar att genomföra omställningarna snabbt och effektivt. Genom att genomföra fler förbättringsförslag kan ställtiden reduceras ytterligare. Emhart Glass rekommenderas att följa upp och föra statistik över omställningsarbetet och ställtiderna för att se hur dessa påverkats och arbeta med ständiga förbättringar för att effektivisera arbetet ytterligare. Vi anser att AviX är ett effektivt verktyg för att arbeta med ställtidsreducering och kan även användas i effektiviseringsarbetet för att leta fram och eliminera slöserier. Nyckelord: SMED, AviX, omställningsarbete, videoanalys, ställtidsreducering. / Emhart Glass AB is a leading international manufacturer of automatic glass forming machines for the manufacture of various glass products, among other things, glass bottles and jars. Emhart Glass AB has currently 14 offices in 10 countries and is since 1998 owned by Bucher Industries. The Swedish division is divided into two units. In Örebro manufactured machine parts, spare parts and strategic components. The components are then sent to Sundsvall for interim and final assembly. At Emhart Glass Sweden in Örebro has been discovered that long setup times occur at certain machine groups. The mission consists of using video recordings and the software AviX to analyze the changeover process and suggest improvements. The goal is that by using AviX reduce set-up time and evaluate whether AviX is a suitable tool for this sort of investigation. Featured improvements are then implemented and evaluated. The work has been performed according to the SMED-method which is a proven method for set-up time reduction. With the help of video recordings was a thorough situation analysis conducted in which all activities could be identified. AviX was then used to separate activities and arrange them in the order that gave the most efficient changeover. The developed method was standardized with new routines. To standardize the performance was considered to be a requirement for future improvement efforts because it is important that all operators perform changeovers in the same way. Improvement work resulted in a number of proposals to simplify and streamline the changeover process for operators. Featured improvements are in place and implemented in the changeover. These improvements along with the resulting procedures are estimated to provide a set-up time reduction between 20-30%. The improvements have given operators a better basis to carry out reorganization quickly and efficiently. By conducting more improvement suggestions set-up time is reduced even further. Emhart Glass is recommended to conduct a follow up and keep statistics on changeovers and set-up times to see how these are affected and making continuous improvements to improve efficiency further. We believe that AviX is an effective tool for working with set-up time reduction and can also be used to improve efficiency to seek out and eliminate waste.
|
4 |
Barns användande av platser i en mobil förskolaFridén Syrjäpalo, Linda January 2018 (has links)
Den mobila förskolan introducerades 2006, verksamheterna består av bussar som reser med barnen till olika platser. Införandet av de mobila förskoleverksamheterna var en lösning på akut brist på förskoleplatser och ett sätt att öka tillgång på utomhusmiljöer. Den första forskningen kring mobila förskolor bedrivs för närvarande på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudiet vid Uppsala universitet. Inom ramen för pågående forskningsprojekt är denna studies syfte att undersöka barns användande av och deltagande i de platser de besöker i en mobil förskola samt hur användande och deltagandet varierar i relation till plats. Frågeställningarna utgår från vilka ramar och förhållningsätt som presenteras av pedagogerna i relation till platsen och hur dessa hanteras av barnen. Vidare studeras hur barnen använder platsens fysiska egenskaper och materialiteter samt hur barnen använder olika platser för social interaktion i sina kamratkulturer. För att finna svar på frågeställningarna har videoupptagningar från en mobil förskoleverksamhet analyserats djupgående. Resultaten visar att barns användning av plats varierar utifrån de regler och förhållningssätt som pedagogerna presenterar i relation till platsen samt utifrån platsens fysiska förutsättningar. Barnen använder även platserna i sin sociala interaktion i kamratkulturer på olika sätt. På de platser barnen känner till sedan tidigare eller av andra anledningar har lyckats ta platsen i besittning via sina praktiker uppstår i högre grad social interaktion i kamratkulturer i form av olika sorters lek. Studien är sprungen ur, och resultaten knyts samman med, ett intresse för en utökad samhällelig diskussion kring barns vardagliga praktiker sett ur ett medborgarskapsperspektiv samt barns medskapande av rumsligheter.
|
5 |
Virtuella artister på scen : Samspelet mellan artister och publiken i livekonsertvideor / Virtual Music Artists on Stage : The interaction of artists and the audience in live concert videosSelle, Hella January 2020 (has links)
Denna studie är en inventering av tre lösningar till hur det digitala kan sättas in i ett livekonsertsammanhang, med hjälp av bland annat AR. Studien undersöker genom en videoanalys, de tre virtuella artisterna Gorillaz, Hatsune Miku och K/DAs liveuppträdanden. Tre konsertvideor från ett särskilt tillfälle med motsvarande musikvideo användes som material för analysen. Utifrån frågeställningen undersöks hur de olika semiotiska fälten samspelar, samt ett avsnitt där sambandet mellan grafisk design och AR diskuteras. Frågorna som studien fokuserat på är hur den digitala aspekten av en virtuell artist återges vid livekonserten, samt hur den virtuella artisten kan interagera med såväl levande musiker som med publiken. Analysen visar att alla tre exempel interagerar med publiken i olika mån. Hur den digitala artisten tolkas och återges vid en livekonsert löses genom olika teknologier och med olika metoder. Trots de tydliga skillnaderna har de en sak gemensamt: trots att artisten är virtuell gör samspelet med publiken konsertupplevelsen verklig.
|
6 |
Ensemblemodellering av piggvarens habitat utgående från provfiske- och miljödata / Ensemble modelling of the habitat of turbot based on video analyses and fish survey dataErlandsson, Mårten January 2016 (has links)
Piggvarens (Scophthalmus maximus) val av habitat i Östersjön har modellerats utifrån provfiskedata och miljövariabler. Vid totalt 435 stationer i Östersjön har data samlats in i form av provfiske, CTD-mätningar (konduktivitet, temperatur och djup) och videofilmer. Genom att analysera videofilmerna från havsbotten i Östersjön har den klassificerats efter fyra olika förklaringsvariabler: täckningsgrad mjukbotten, strukturbildande växter, övriga alger och täckningsgrad blåmusslor. Ytterligare sex förklaringsvariabler har samlats in från mätningar och befintliga kartor: bottensalinitet, bottentemperatur, djup, siktdjup, vågexponering och bottenlutning. Dessa tio förklaringsvariabler har använts i tio olika enskilda statistiska modelleringsmetoder med förekomst/icke-förekomst av piggvar som responsvariabel. Nio av tio modeller visade på bra resultat (AUC > 0,7) där CTA (Classification Tree Analysis) och GBM (Global Boosting Model) hade bäst resultat (AUC > 0,9). Genom att kombinera modeller med bra resultat på olika sätt skapades sex ensemblemodeller för att minska varje enskild modells svagheter. Ensemblemodellerna visade tydligt fördelarna med denna typ av modellering då de gav ett mycket bra resultat (AUC > 0,949). Den sämsta ensemblemodellen var markant bättre än den bästa enskilda modellen. Resultaten från modellerna visar att största sannolikheten för piggvarsförekomst i Östersjön är vid grunt (< 20 meter) och varmt (> 10 oC) vatten med hög vågexponering (> 30 000 m²/s). Dessa tre variabler var de med högst betydelse för modellerna. Täckningsgrad mjukbotten och de två växtlighetsvariablerna från videoanalyserna var de tre variabler som hade lägst påverkan på piggvarens val av habitat. Med en högre kvalitet på videofilmerna hade de variablerna kunnat klassificeras i mer specifika grupper vilket eventuellt gett ett annat resultat. Generellt visade modellerna att denna typ av habitatmodellering med provfiske och miljödata både är möjlig att utföra. / The turbots’ (Scophthalmus maximus) selection of habitat in the Baltic Sea has been modeled on the basis of fish survey data and environmental variables. At a total of 435 stations in the Baltic Sea, data was collected in the form of fish survey data, CTD (Conductivity, Temperature and Depth) measurements and videos. By analyzing the videos from the seabed of the Baltic Sea, four different explanatory variables have been classified: coverage of soft bottom, structure-forming plants, other algae and coverage of mussels. Another six explanatory variables have been collected from measurements and existing rasters: salinity, temperature, depth, water transparency, wave exposure and the bottom slope. These ten explanatory variables have been used in ten different species distribution modeling methods with the presence/absence of turbot as a response variable. Nine out of ten models showed good results (AUC > 0.7) where the CTA (Classification Tree Analysis) and GBM (Global Boosting Model) performed the best (AUC > 0.9). By combining the models with good performance in six different ensemble models each individual models’ weaknesses were decreased. The ensemble models clearly showed strength as they gave a very good performance (AUC > 0.94). The worst ensemble model was significantly better than the best individual model. The results of the models show that the largest probability of occurrence of turbot in the Baltic Sea is in shallow (< 20 m) and warm (> 10 ° C) water with high wave exposure (> 30,000 m²/s). These three variables were those with the highest significance for the models. Coverage of soft bottom and the two vegetation variables, from the video analyzes, had the lowest impact on the turbots’ choice of habitat. A higher quality of the videos would have made it possible to classify these variables in more specific groups which might have given a different result. Generally, the models showed that this type of modeling of habitat is possible to perform with fish survey and environmental monitoring data and generates useful results.
|
7 |
Brassundervisning på internet : En kvalitativ studie om innehållet i instruktionsvideor på YouTube / Brass lessons on the internet : A qualitative study of the content of instructional videos on YouTubeJohansson, Karin January 2017 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att från ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv undersöka hur instruktionsvideor i brassinstrumentspel på YouTube designas. Fem videor valdes ut, transkriberades och analyserades. Analysen visade att samtliga videor hade ett liknande innehåll med fokus på bland annat buzzing och tonbildning. Ämnesinnehållet i videorna stämde ganska väl överens med litteratur på området. Framförallt användes talet som resurs för att kommunicera innehållet. Kroppen och instrumentet användes i mindre utsträckning och framförallt tillsammans med talet. De tekniska resurserna i form av exempelvis digitala bilder och text användes i mycket liten omfattning. I diskussionen framkommer olika möjligheter för vad kombinationen av resurser innebär för kommunikationen av innehållet. I videorna förklarades musikaliska och instrumenttekniska begrepp i olika stor utsträckning vilket ställer större eller mindre krav på den som vill använda sig av videon att ha egna kunskaper på området för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Den som vill använda sig av instruktionsvideor på YouTube bör ha ett visst mått av källkritik samt förmågan att kunna jobba självständigt mot ett mål. / The purpose of this study is to from a design theory and multimodal perspective study how instructional videos for brass instrument playing on YouTube are designed. Five videos were selected and transcribed and analyzed. The analysis showed that all videos had a similar content focusing on buzzing and tone production. The content of the videos was quite well matched with literature on the subject. The speech was used as the main resource for communication of the content. The body and instrument were used to a lesser extent, and mostly together with the speech. The technical resources in the form of, for example, digital images and text were used to a very small extent. The discussion reveals different possibilities for what the combination of resources means for the communication of the content. In the videos, musical and instrument-technical concepts were explained to different extent, which places greater or lesser demands on those who want to use the video to have their own knowledge in the field in order to gain from the teaching. Those who want to use YouTube video tutorials should be source-critical and have the ability to work independently towards a goal.
|
8 |
The integration of contextual priors and kinematic information during anticipation in skilled boxers : The role of video analysisSkoghagen, Lina, Andersson, Lina January 2022 (has links)
The current study examined how repetitive exposure of an opponent’s stroke preferences on video affected the integration of contextual priors and kinematic information during anticipation in skilled boxers. We performed an experimental ingroup-design with a temporal-occlusion video-based anticipation task with repeated measures where 19 male skilled boxers (M = 22.95 age, SD = 4.26) classified as A boxers in Sweden participated in the study. The test represented three different stroke combinations divided into four tests and two exposure videos. Each test included 22 occluded clips divided into two blocks and each block contained six high-probability strokes, three moderate-probability strokes and two low- probability strokes. The participants were informed to answer which stroke they anticipated and how sure they were of their answer after each clip. Retrospective verbal reports were answered regarding what information the participants used to anticipate the strokes in the preceding test. The purpose of the exposure videos was to manipulate the participants’ to-be- anticipated action in favor of the opponent’s stroke preferences both when the opponent acted and did not act accordingly. The result indicated that participants learned kinematic information about the opponent by observing the opponent on video rather than learning about the opponent’s stroke preferences. Future research is needed to fully understand how contextual priors integrate with kinematic information in boxing. / Föreliggande studie undersökte hur repetitiv exponering av en motståndares slagpreferenser på video påverkade integrationen av kontextuell förhandsinformation och kinematisk information under antecipering hos skickliga boxare. Vi utförde en experimentell inomgruppsdesign med en videobaserad temporal-ocklusion anticiperingsuppgift med upprepade mätningar där 19 skickliga manliga boxare (M = 22.95 ålder, SD = 4.26) klassade som A-boxare i Sverige deltog i studien. Testet representerade tre olika slagkombinationer uppdelade i fyra tester och två exponerings videor. Varje test inkluderade 22 ockluderade klipp uppdelade i två block där varje block innehöll sex slag med hög sannolikhet, tre slag med måttlig sannolikhet och två slag med låg sannolikhet. Deltagarna informerades om att svara vilket slag de anteciperade och hur säkra de var på sitt svar efter varje klipp. Retrospektiva verbala rapporter besvarades angående vilken information deltagarna använde för att antecipera slagen i det föregående testen. Syftet med exponerings videorna var att manipulera deltagarnas antecipering till förmån för motståndarens slag preferenser både när motståndaren agerade och inte agerade därefter. Resultatet visade att deltagarna lärde sig kinematisk information om motståndaren genom att observera motståndaren på video snarare än att lära sig om motståndarens slag preferenser. Framtida forskning behövs för att öka förståelsen för hur kontextuell förhandsinformation integreras med kinematisk information i boxning.
|
9 |
Symfoniorkester eller storband? : En jämförande studie av symfoniorkester- och storbandsdirigenterErika, Hammarberg January 2019 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur dirigenter för symfoniorkester och storband använder olika tecken i sin kommunikation samt att se om det fanns tydliga likheter och skillnader mellan de olika orkesterformerna. I studien har ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv använts. Dirigenterna har analyserats utifrån bland annat vilka teckensystem de använder i sin kommunikation med musikerna. Videoobservation har använts som metod och materialet har tagits från siten www.youtube.com Urvalet har bestått i inspelningar av världskända professionella dirigenter som dirigerar professionella orkestrar, några av de bästa inom sitt fält. Resultatet påvisar att dirigenterna ofta använder många teckensystem simultant. Dirigenterna använder en del gemensamma tecken men även många personliga tecken för sin kommunikation. Det framkom vissa skillnader mellan genrerna men då resultaten även skiljde sig mellan dirigenterna inom samma genre krävs mer studier för att ge ett slutgiltigt resultat. Överlag behövs fler studier på dirigering inom storbandsorkester. / The aim of this study was to investigate how conductors representing two different orchestral traditions - the symphony orchestra and big band- use different signs for communication and to explore whether there are any clear differences and similarities between them. Throughout the analysis, a social semiotic and multimodal perspective was applied. The conductors have been analysed by which signs they use when communicating with the musicians. Video observation was used as a method and the material has been retrieved from www.youtube.com. The selection contains recordings of professional and world-famous conductors, working with world renowned orchestras. The result of the study seems to reveal that the conductors utilize and communicate with many sign systems simultaneously and that they use mutual signs as well as personal signs when communicating. There were differences between the two genres but also between conductors within the same genre so further studies are needed to establish a more thorough conclusion. Overall, there is a need for further and larger studies regarding big band orchestras.
|
10 |
Videoanalys av sekvenser i ishockey där en tackling resulterat i hjärnskakningBjering, Beatrice, Forss, Elin January 2017 (has links)
There is a major issue with concussion within contact sports and one of these sports is ice hockey. Concussions have a negative effect on health and repeated concussions, which often occur in ice hockey, can force players to retire early. Since it is such a major problem that can result in serious consequences, a better understanding within the field is needed. This report has focused on speeds right before a player was tackled as well as the players contact body parts. The information was collected by analyzing 10 video clips where a tackle took place that resulted in a concussion. The video clips were analyzed using the software SkillSpector, where 3D speeds were collected for both the attacking and the injured players. The contact body parts were also identified during the analysis. The results were compared to a reference group from an earlier bachelor degree project where tackles that did not result in a concussion were analyzed. The conclusion from this project is that the speeds for the players in the interest group were proven to have a significantly higher mean speed than the players from the earlier project. Furthermore, the results indicate that the tackled players speed can have a larger impact on the outcome of the tackle than the speed of the attacking player. From the results in this project it is shown that, of the tackles that could lead to a concussion, shoulder to jaw was the most common combination. / Det finns ett stort problem med hjärnskakningar inom kontaktsporter och en utav dessa sporter är ishockey. Hjärnskakningar påverkar hälsan negativt och vid upprepade hjärnskakningar, som ofta uppstår i ishockey, kan spelare tvingas förtidspensioneras. Eftersom att det är ett stort problem som kan ge allvarliga konsekvenser behövs en bättre förståelse inom ämnet. Denna rapport har fokuserat på att ta fram farter precis innan en tackling har skett samt spelarnas kontaktdelar (islagsdelar). Informationen har samlats in genom analysering av 10 stycken videoklipp där en tackling har resulterat i en hjärnskakning. Analysen av videoklippen genomfördes i mjukvaran SkillSpector där 3D farter har tagits fram för både den attackerande och skadade spelaren. Vid analyserna identifierades också islagsdelarna. Resultaten har jämförts med en referensgrupp från ett tidigare kandidatexamensarbete där tacklingar som inte resulterat i en hjärnskakning har analyserats. Slutsatsen från detta arbete är att farterna för spelarna i intressegruppen som drabbats av hjärnskakning hade en högre signifikant medelfart än motsvarande spelarna från det tidigare arbetet. Vidare indikerade resultaten att den tacklades fart är en faktor som kan ha en stor påverkan på utfallet av tacklingen. Från resultatet i detta arbete visas det att av tacklingar som kan leda till hjärnskakning är axel mot käke den vanligaste kombinationen.
|
Page generated in 0.0664 seconds