Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts. / This literature review is written on behalf of the City of Malmö regarding children who have witnessed violence and how these should be interrogated and whether children are competent as witness. This study will attempt to answer this question through a systematic literature review. The results show that children can be competent witnesses who can provide accurate and reliable statements about the interrogated event if the hearing has been adapted to the child's level of development. Furthermore, the study also showed that children’s influence of suggestion is strongly linked to their development and how this may have been affected by witnessing violence, but also the circumstances under which the child has been interrogated.

Studiens syfte var att undersöka vilka umgängesformer som anses lämpliga respektive olämpliga inom Jehovas vittnen, samt undersöka gruppens sociala relation till det övriga samhället och förhållande till före detta medlemmar. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ tematisk textanalys, där rörelsens publikationer analyserades för att identifiera  de viktigaste normerna gällande denna studies frågeställningar. Resultatet analyserades och diskuterades sedan med hjälp av Glocks deprivationsteori samt tidigare forskning inom området. Studiens slutsatser är att Jehovas vittnen strävar efter att begränsa sitt umgänge med det övriga samhället. Kontakt med före detta medlemmar är i huvudsak inte tillåtet. Världen anses vara ond och på väg att gå under, man vill därför inte vara en del av den eller utsättas för världsliga människors dåliga inflytande. Medlemmarna uppmanas att enbart spendera mycket tid med och utveckla nära relationer till personer som delar ens tro och värderingar, vittnena umgås därför i huvudsak mest med varandra.

This study focuses on the previous beliefs of persons who are active in Jehovas Witnesses. It also focuses on the circumstances which made the person enter the organisation. Seven persons, four women and three men were subjects for my question in this study. The question formulations are as follows: How does the person’s previous beliefs look like? Are there any circumstances which may have made the person enter Jehovas Witnesses? How does the membership in the organisation give the person meaning?  The persons are all living in the area of Småland, in south of Sweden. The conclusion is that all of the informants have in some way expressed some sort of faith, weather it consists of a believe in God, a guardian angel or something else.

Syftet med studien var att undersöka hur identiteten hos unga vuxna som vuxit upp inom Jehovas Vittnen påverkas av en uteslutning. Detta utifrån den sociala identitetsteorin och Marcia´s teori om identitetstatusarna i en identitetsutveckling. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med åtta unga vuxna fd. Jehovas Vittnen som vuxit upp i organisationen. Den induktiva tematiska analysen gav tre huvudteman; In- och utgrupps tänkande; underordnande och lydnad samt begynnande distansering och uppvaknande. Ett av resultaten var att deltagarna hade lärt sig redan som barn ett in- och utgruppstänk. och att utifrån denna sociala identifiering begränsades deltagarnas umgänge, till att endast umgås med ingruppen och undvika att umgås med personer i utgruppen. Detta fick effekter vid uteslutning i uppbyggandet av nya sociala relationer, där de saknade referensramar om hur de skulle agera i vissa sammanhang, de visste inte vad som förväntades av dem i samhället, de saknade helhetsbilden av samhället och dess sociala samspel. / The purpose of the study was to examine how the identity of young adults raised within Jehovah's Witnesses is affected by exclusion. This is based on the social identity theory and Marcia’s theory of the identity statuses in an identity development. The study was qualitative with semi-structured interviews with eight young adults formerly. Jehovah's Witnesses who grew up in the organization. The inductive thematic analysis yielded three main themes; In- and out-group thinking; subordination and obedience as well as incipient distancing and awakening. One of the results was that the participants had already learned an in- and out-group thinking as children. and that on the basis of this social identification, the participants' contact was limited to only spending time with the ingroup and avoiding contact with people in the outgroup. This had the effect of exclusion in the building of new social relationships, where they lacked a frame of reference on how to act in certain contexts, they did not know what was expected of them in society, they lacked the overall picture of society and its social interaction.

De senaste åren har flera offentliga skjutningar inträffat i Malmö. Malmöpolisen har haft svårigheter att lösa dessa då det, bland annat, har varit en brist på vittnen. Att vittnen inte vågar träda fram kan bero på olika saker, men vanligast är det att de är rädda för repressalier. Detta trots att risken för att utsättas för sådana är relativt låg. För vittnen som utsätts för hot finns det olika skyddsåtgärder att tillgå, men vittnen som upplever en ogrundad oro får i stort sett klara sig själva. Konsekvenserna av att vittnen inte vågar medverka i utredningar och rättegångar kan ha långtgående effekter i samhället och kan i till slut leda till att rättssystemet inte kan arbeta effektivt. Något som kan generera mycket negativa resultat. Eftersom majoriteten av vittnen inte utsätts för hot, kan man utgå från att gruppen som inte har möjlighet för att få polisiärt stöd är relativt stor. Frågeställningen är: Hur kan Malmöpolisen arbeta för att få fler att våga vittna i samband med offentliga skjutningar? Resultaten av denna kvalitativa studie visade att Malmöpolisen bör lägga stort fokus, i sitt arbete, på att sprida information. Både inom och utanför myndigheten. Detta hade kunnat bidra till en ökad säkerhet bland vittnena. / In the recent years a number of public shootings have taken place in Malmö. The Malmö police department have experienced difficulty in solving these crimes. One of the reasons for this is the lack of witnesses that have come forward. The reasons why witnesses won’t make themselves know can be many. The most common one however is the fear of reprisals from the suspect. This despite the fact that the risk of being subjected to reprisals is relatively low. Witnesses who are threatened are offered different types of protection. Witnesses who don’t get threatened, but still experience fear get to fend for themselves. The consequences of witnesses who are too frightened to take part in an investigation and trial can be extensive and could lead to the judicial system not being able to work effectively. This can generate very negative results. Since the majority of witnesses don’t get subjected to threats, you can assume that the group of witnesses without support from the police department is extensive. The research question is as follows: How can the Malmö police department work in order to generate more witnesses willing to testify, in connection to public shootings? The results of this qualitative study shows that the Malmö police department should focus on the distribution of information. Both within and outside of the department. This could lead to a stronger feeling of security among these witnesses.

<p>Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. De samfund som studerats i arbetet är Jehovas vittnen och Sjundedagsadventisterna. Jehovas vittnen representerar ett samfund med stark tro till att Daniel själv skrev boken under sin livstid och att boken är en profetisk text. Sjundedagsadventisterna representerar i sin tur ett samfund där de ser på Daniels bok som en apokalyptisk text som berättar om den sista tiden. De är i huvudsak intresserad av det textstycke där Jesus återkomst avslöjas.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det ur ett religionsvetenskapligt perspektiv ter sig klart att Daniels bok inte skrevs av honom själv utan av flera olika författare. Detta skulle betyda att boken är en apokalyptisk text. Jehovas vittnen har många egna teorier där de anser sig bevisa motsatsen men av de teorier som redovisas i studien finns ingen som håller när de skärskådas mot bibeln.</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Nilsson".

<p>Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.</p><p>Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.</p><p>Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.</p><p>Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.</p><p>Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.</p><p>I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.

<p>Det här arbetets huvudfrågeställning är: <em>Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?</em></p><p>Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.</p><p>Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:</p><ul><li>När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.</li><li>Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?</li><li>Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?</li><li>Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?</li><li>Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?</li><li>Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?</li><li>Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om?</li></ul><p>Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.</p><p>Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.</p><p> </p>

The purpose of this study was to explore how interpersonal relationship can be affected by groing up in a New Religoius Movement such as Jehovah’s Withnesses and how it has affected them both in their youth and today. The aim was also to explore if there were people in the respondents' environment that was significant to them during their childhood and which support our respondents have received if they were in need of it.We have not found any previous research on children's social relationships within the Jehovah's Witnesses. We therefore believe that this study is of high relevance to both society and also for all the professionals who come into contact with these children. To discover a child in need, knowledge about how their social environment looks like is crucial. We chose to conduct qualitative interviews with six former Jehovah's Witnesses. The main theories we have assumed is the theory of social interactionism and cognitive dissonance. The vast majority of our respondents have grown up in a strong relationship with their faithful family and assembly. They believe that they have had a large social network but still felt alone in their concerns and thoughts. Several of the interviewees have experienced dissonance when their beliefs collided with societal values and norms. Some of our interviewees have only had contact with other witnesses (aside from the inevitable contact through school) because they have been taught that "worldly people", or non-Witnesses, are evil and their enemies. Others have had several relationships with people outside the organization and have never experienced this as wrong or strange. The genuine cohesion they experienced during childhood has had a sharp end in connection with the respondents' exclusions, when virtually all the faithful witnesses chosen to turn their back on them. Following the exclusion, several interviewees sought professional help in the form of therapy and they all allege that their upbringing has had negative consequences for them in adulthood.

Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text. Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. De samfund som studerats i arbetet är Jehovas vittnen och Sjundedagsadventisterna. Jehovas vittnen representerar ett samfund med stark tro till att Daniel själv skrev boken under sin livstid och att boken är en profetisk text. Sjundedagsadventisterna representerar i sin tur ett samfund där de ser på Daniels bok som en apokalyptisk text som berättar om den sista tiden. De är i huvudsak intresserad av det textstycke där Jesus återkomst avslöjas. Resultatet av undersökningen visar att det ur ett religionsvetenskapligt perspektiv ter sig klart att Daniels bok inte skrevs av honom själv utan av flera olika författare. Detta skulle betyda att boken är en apokalyptisk text. Jehovas vittnen har många egna teorier där de anser sig bevisa motsatsen men av de teorier som redovisas i studien finns ingen som håller när de skärskådas mot bibeln. / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Nilsson".