En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans. Gemensamt upplevde samtliga chefer att de ojämna arbetspucklarna, som uppstod i högre grad med anledning av förändringsarbetet, var påfrestande samt påverkade work-life balance negativt. Dessa arbetspucklar medförde minskad kontroll för att hantera arbetskraven. Något som cheferna upplevde frustrerande var att de har begränsade möjligheter att leva upp till kravbilden eftersom resurser och befogenheter saknades.  Vidare visade studien att förhållandet cheferna hade hemma med olika krav beroende på vilken livsfas de befann sig i, hade en mycket stor påverkan på deras upplevda work-life balance. / Previous research suggests that to have a good relationship between work and private life it is important to experience a-good mental health and success at work. The industrial managers’ in this study were undergoing a major change at their workplace and this study found examined how five male managers’ perception of their work-life balance. One of the aims of this study was to examine how the managers’ roles at home affects work-life balance (WLB), to what degree support at home affects WLB, and the impact that a balance or a conflict could have. The study was conducted qualitatively with a semi-structured interview guide and every manager was affected by the change at the workplace. The results showed that some of the managers were experiencing work-life conflicts where others were on the other hand experiencing a good WLB. The most common reason for feeling conflict between work-life was the uneven amount of workload, which occurred to a greater extent due to the change. These periods of uneven workload caused the managers to feel less control. One of the things that caused the managers to feel frustration is that they had limited resources and authority to handle the demands at work. The situation at home also had a very big impact on whether the managers’ experienced a good WLB or not.

Forms of work and working conditions are constantly changing within organizations, due to inter alia the Fourth Industrial Revolution and the boom of digitization and computerization. Labour market in developed countries is characterized by a higher representation of Generation Y and Generation Z employees whose job preferences differ from the previous generations' ones. These factors then result in transformation of forms and ways of work, working conditions, employee expectations and HR activities. The aim of this Master's thesis is to analyse the development and transformation of Work from a historical perspective, based on analysis and comparison of political documents, current scientific research and theoretically oriented scientific sources; and more importantly, to determine the main future trends in the world of work in connection with the Fourth Industrial Revolution and its impacts on the field of work. Based on these trends, changes in selected HR activities and working conditions are outlined in this Master's thesis. A deeper examination of the subject is provided by a conducted empirical qualitative survey which is reflecting the theoretical basis and mapping the above- mentioned trends that are changing the concept of work and personnel activities in selected organizations. Key words:...

Syftet med studien var att studera enhetschefers upplevelse av arbetsrelaterad stress, samt hur stressupplevelsen och balansen på deras privatliv varierade. En kvalitativ metod genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Utifrån syfte och Karaseks och Theorells krav-kontroll och stödmodell utformades fyra frågeställningar. Sex enhetschefer intervjuades och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analys. De fyra huvudtemana: krav på arbetsplatsen, kontroll över arbetssituationen, vikten av socialt stöd samt balansen mellan arbete och privatliv var förutbestämda utifrån teorin. Det övergripande resultatet visade på att respondenterna upplevde höga krav och låg kontroll på arbetsplatsen. Vidare framkom det att det sociala stödet var av stor vikt i respondenternas arbetssituation. Modellens förutsedda stressupplevelse stämde överens med enhetschefernas faktiska stressupplevelse och balansen mellan arbete och privatliv visade sig vara begränsad. / The purpose of this study was to study unit managers' experience of strenuous work and work-related stress, as well as how the stress experience impacted on their privacy. A qualitative method was carried out using a semi-structured interview guide. Based on the purpose and Karaseks and Theorell's demand-control and support model, four questions were formulated. Six unit managers were interviewed, and the collected material was analyzed using a deduction thematic analysis. The four main themes: workplace requirements, control of the work situation, the importance of social support and the balance between work and privacy were predetermined based on theory. The overall result showed that respondents experienced high demands and a low level of control at the workplace. Results also showed that social support was of great importance in the respondents' work situation. The model's predicted stress experience was in line with the unit managers' actual stress experience and the balance between work and privacy proved to be limited.

Bakgrund: Arbetslivet förändras ständigt till följd av digitaliseringen och tillgången till information ökar kraftigt. Banksektorn är en av de sektorer som påverkats mest av dessa förändringar och studier har visat att arbetsrelaterad stress ökar till följd av detta. Det är lätt att utifrån studier och fackliga undersökningar förknippa stress i banksektorn med arbetsmiljöproblem eftersom fokus ligger på ohälsa och sjukskrivning. Samtidigt vill många människor arbeta i banksektorn och i andra yrkesgrupper med liknande karaktärsdrag. Det behövs en djupare förståelse för stress i banksektorn och hur den kan upplevas i moderna, föränderliga yrken med stor informationsbearbetning. Syfte: Syftet med studien är att förstå hur stress upplevs, med banksektorn som exempel, samt att utifrån detta belysa problematiken kring begreppet stress. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer från tre svenska banker. Studien har utgått från empirin och har således en induktiv ansats. Slutsats: Studien visar att ett arbete i banksektorn är intensivt och innebär höga krav i form av långa arbetsdagar, komplexa arbetsuppgifter, deadlines och ansvar. Dessa krav ger upphov till stress som upplevs både negativt och positivt. Negativ stress upplevs vid en förlorad kontrollkänsla och vid en konfliktkänsla mellan arbete och privatliv. Positiv stress upplevs genom en känsla av utmaning och, till viss del, adrenalinrus. Studien har visat att stress upplevs på olika sätt, både positivt och negativt. Till följd av detta kan begreppet stress behöva nyanseras och bli mindre förknippat med negativa värden. / Background: Work is constantly changing due to digitalization and access to information is rapidly increasing. These changes affect the banking sector and studies have shown that work related stress increases as a result. One can easily associate stress in the banking sector with problems in the work environment since that is what studies and surveys are focusing on. At the same time, many people find the banking sector attractive, as a workplace. This study is necessary, because we need a better understanding about how stress can be perceived in modern professions, characterized by the processing of information. Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how stress is perceived, using the banking sector as an example. Further, we aim to illustrate the problem concerning the concept stress. Methodology: This is a qualitative case study using the perspective of social constructivism. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with three Swedish banks. The study has an inductive approach. Conclusion: This study shows that the banking sector is an intensive workplace and involves high demands as long working hours, complex tasks, deadlines and responsibility. These demands contribute to a lot of stress. Negative stress is perceived when the sense of control is lost and when a conflict between work and personal life arises. Positive stress is perceived when a sense of challenge appears and, to some extent, with a feeling of adrenaline. The results have proven that stress in the banking sector is perceived in various ways, both negative and positive. The concept stress might therefore need to be altered and be less associated with a negative value.

Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.

Work-life balance, balans mellan arbetsliv och privatliv, har intresserat forskare under de senaste decennierna och flertalet studier har gjorts på ämnet. Olika perspektiv har tagits i beaktning, såväl individinriktade som organisatoriska. Denna studie belyser de mönster och faktorer som kan urskiljas och påverkar chefers work-life balance. Studien bygger på 14 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer inom olika branscher. Intervjuerna behandlade chefernas upplevelser av balans mellan arbetsliv och privatliv och en tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet. Resultatet visar att chefer i relativt hög grad upplever balans mellan arbetsliv och privatliv men balansen tycks gå i vågor av perioder av stress och hög arbetsbelastning. Studien finner inga tydliga könsskillnader angående chefernas sätt att skapa balans. Däremot lyfter intervjupersonerna problematiken kring kvinnors dubbla arbete, i förvärvsarbete och hem. Slutligen kan det konstateras att arbetsuppgifternas karaktär, det flexibla arbetet och förmågan att sätta gränser mellan de olika livsdomänerna, konflikter mellan olika sociala roller, såväl som det sociala stödet och kraven som cheferna upplever är de faktorer som påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv i högst grad. / Work-life balance, the balance between work and private life, has been interesting researchers over the last decades, and several studies has been conducted in the field. Different perspectives have been considered, both individual and organizational. This study highlights the patterns and factors that affect managers' work-life balance. The study is based on 14 qualitative semi-structured interviews with managers in different industries. The interviews covered the managers’ experiences of work-life balance and a thematic analysis was used to analyze the data. The results show that managers experience a relatively high level of work-life balance, but the balance seems to fluctuate in periods of stress and high workload. The study finds no clear gender differences regarding the managers’ way of creating balance. Although the respondents raise their attention to the issue regarding women’s double workload, both at work and at home. Finally, it can be noted that the nature of the tasks, the flexible working hours, the ability to set limits between the life domains, the conflict between different roles, as well as social support, and the demands the managers face are the factors that influence the balance between work and private life the most.

In the Swedish labor market, it has become more common that employees, with an office-based workplace, themselves decide when, where and how their work takes place. This flexibility results in a situation where the borders between work and private life become blurred and the work can therefore be described as flexible. The purpose of the study was to examine and analyze flexible work-life from a coworker perspective, its' perceived possibilities and challenges and consequences for work life balance. A qualitative study with semi-structured interviews was conducted among coworkers in different trades in the Swedish labor market. The results showed a wide range of possibilities and challenges with flexible work conditions. Flexible work-life opportunities revealed to promote those with family responsibility, not least single parents. The flexible work-way also opened up the possibility to recover and enhanced wellbeing, but could also result in negative consequences such as perceived stress. The wellbeing and the experienced work-life balance has shown to be affected by work demands, the degree of control and the work experience. Therefore, has it been of great importance that the coworkers get enough support and help to find functional strategies to be able to draw a line between work and leisure. / På den svenska arbetsmarknaden är det allt mer vanligt att medarbetare med kontorsbaserade yrken själva får utforma när, var och hur arbetet ska utföras. Den flexibiliteten medför att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut och arbetet kan därmed beskrivas som gränslöst. Syftet med studien var att undersöka och analysera gränslöst arbete ur ett medarbetarperspektiv. Studien utgick från frågeställningar som berör medarbetares erfarenheter av gränslöst arbete, dess möjligheter och utmaningar samt hur det påverkar balansen mellan arbete och fritid. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod användes bland medarbetare inom olika branscher på den svenska arbetsmarknaden. Studiens resultat visade på en rad olika möjligheter och utmaningar med gränslösa arbetsförhållanden. Det flexibla arbetssättet visade sig bland annat underlätta för de med familjeansvar, inte minst för ensamstående föräldrar. Det gränslösa arbetssättet visade sig också främja möjligheten till återhämtning och ökat välmående, men riskerade även att resultera i negativa följder såsom upplevd stress. Välmåendet och den upplevda balansen mellan arbete och privatliv, även kallat work-life balance, påverkades av arbetskrav, graden av kontroll och arbetslivserfarenhet. Därför har det varit av stor vikt att medarbetarna har stöd och får vägledning att hitta fungerande strategier för att kunna dra en gräns mellan arbete och privatliv.

Purpose: The purpose of the study is to contribute to a broader understanding regarding of how and whether flexible working conditions in terms of time and space affect the balance and the boundary between personal and work life for employees with a creative work. The study also aims to investigate if there are any clashes between the employee's personal and work life and where such clashes occur. Literature review: The study is based on previous organisational research. In the section we present flexible working conditions, creative work, boundaries, balance and strategies. Method: The study is a qualitative study with mainly deductive elements. Some inductive approaches have also been used during the study. Five semi-structured interviews were conducted to collect the study's empirical data. The interviews were transcribed to ease the presentation of the results and to thematize the key concepts for the analysis. Results: The results section of the study presents the themes that are relevant for managing an analysis together with the literature review. Conclusions: The conclusions that are presented in the study are that there are few clashes between personal and working life. Mainly because the worker has difficulty to tell what is imbalance and what is a matter of course, but also that the worker actually is satisfied with the work situation. How the clashes are handled in order to reduce the a potential crash is through clear boundaries regarding both personal and working life. It turned out that the limits for the personal life were stronger towards the sphere of working life than working life is towards the sphere of personal life. / Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur och om flexibla arbetsförhållanden vad gäller tid och rum, påverkar balansen och gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagare med ett kreativt arbete. Studien syftar också till att undersöka om det uppstår krockar mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagaren och var dessa krockar i sådant fall uppstår. Litteraturgenomgång: Studien baseras på tidigare forskning i ett format om vetenskapliga artiklar. Under avsnittet presenteras litteratur kring flexibla arbetsförhållanden, det kreativa arbetet, gränsdragning, balans och strategier. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med främst deduktivt inslag. Viss mån av induktivt angreppssätt har även använts under studiens gång. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamlandet av studiens empiri. Intervjuerna transkriberades för att underlätta vid framställningen av resultatet samt tematiseringen av nyckelbegrepp för analysen. Resultat: I studiens resultatavsnitt presenteras de teman som är av relevans för genomförandet av analysen tillsammans med litteraturgenomgången. Slutsatser: De slutsatser som presenteras i studien är att att det förekommer få krockar mellan privatliv och arbetsliv. Främst därför att arbetstagaren har svårt att urskilja vad som är obalans och vad som är en självklarhet, men därför också att personen ifråga är tillfreds med sin arbetssituation. För att minska kollisionen hanteras krockarna genom tydlig gränsdragning gällande privatlivet och arbetslivet. Det har visat sig att privatlivets gränser är starkare gentemot arbetslivets pol än vad arbetslivets dito är gentemot privatlivets pol.

This study's aim was to investigate the difference between women's an men's experience of Work-Life Balance in a seasonal based proffesion. The study investigated eventual differences in employee's experiences of Work Life Balance during on-and off season in the organization. The study was conducted through a web-based survey made by Google forms with 74 completed answers. The results showed that there was a difference in the experience of WFC and FWC between on and off season. The results showed thah there was a significant difference in the experience of FWC during the on season. The results showed that there was a significant difference in the experiene of FWC between men end women, where men experienced a higher level of FWC. The results didn't show a significant difference in the experience of WFC between men and women.

Bakgrund: Employer branding har blivit ett alltmer aktuellt fenomen i den föränderliga värld vi lever i. Det kan ses som ett verktyg för att både rekrytera och behålla anställda. Organisationer behöver ständigt anpassa sina employer branding strategier efter nuvarande förutsättningar, och modifieringar kan behöva göras för att en organisation ska kunna behålla nuvarande anställda. Syfte: Vår studie avser förklara modifiering av employer branding strategier i relation till interna och externa faktorer, i syfte att behålla anställda. Metod: Studien innehar en induktiv ansats där rollen av teori inte lagt grunden. För att förklara modifiering av employer branding strategier och vilka externa och interna faktorer som spelar in, har en fallstudie genomförts med sju informanter. Studien utgår ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med både HR-personer och medarbetare inom den valda organisationen. I studien genomförs en tematisk analys för att förstå vilka interna och externa faktorer som påverkar modifiering av employer branding strategier. Slutsats: Studiens resultat förklarar modifiering av employer branding strategier i relation till interna och externa faktorer, både baserat på HR och de anställdas syn. Utifrån resultat och analys har en modelltagits fram som illustrerar samspelet mellan interna och externa faktorer och hur dessa resulterar i modifiering av employer brandig strategier. En slutsats som kan dras är att samspelet mellan interna och externa faktorer är avgörande för en effektiv och hållbar modifiering som i sin tur gör att organisationer lyckas behålla anställda. / Background: Employer branding has become an increasingly well-known phenomenon in the changing world we live in. It can be seen as a tool for both recruiting and retaining employees. Organizations need to constantly adapt their employer branding strategies to current conditions, and modifications may need to be made to enable an organization to retain current employees. Purpose: Our study intends to explain the modification of employer branding strategies in relation to internal and external factors, in order to retain employees. Method: The study has an inductive approach where the role of theory has not laid the foundation. To explain how organizations modify employer branding strategies and which external and internal factors come into play, a case study was conducted with seven informants. The study is based on qualitative semi-structured interviews with both HR-people and employees within the chosen organization. The study conducts a thematic analysis to understand which internal and external factors influence the modification of the employer branding strategies. Conclusion: The results of the study explain the modification of employer branding strategies in relation to internal and external factors, both based on HR and the employees' opinions. Based on results and analysis, a model has been developed that illustrates the interplay between internal and external factors and how these result in modification of the employer branding strategies. A conclusion that can be drawn is that the interplay between internal and external factors is crucial for an effective and sustainable modification which in turn means that organizations succeed in retaining employees.