Redan i de tidiga skolåren och i skolans alla ämnen har språket stor betydelse för utvecklingen och lärandet. Alla barn utvecklas olika och skolan har ett uppdrag i att möta och utmana alla elever. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur skolan kan möta och utmana de elever som redan har ett välutvecklat språk när de kommer till skolan, något som vi väljer att kalla tidiga språkare, samt hur specialläraren inom språk-, skriv- och läsutveckling kan vara delaktig i detta arbete. Studien belyser även hur samverkan mellan personal på skolan och skolbibliotek kan främja dessa elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Teoretisk utgångpunkt i studien är sociokulturellt perspektiv. Empiri till studien har samlats in genom intervjuer av kvalitativ och semistrukturerad karaktär med åtta respondenter. Resultatet visar att lärare och förskollärare upplever att de snabbt får en klar bild av samtliga elevers språkliga förmågor och vilka som är i behov av särskilda utmaningar. Det framkommer också att lärare och förskollärare uppger sig ha möjligheter att utmana de som har kommit längre i sin språkliga utveckling. Gruppens betydelse och sammansättning lyfts som viktiga faktorer för lärande och samtliga respondenter trycker på vikten av det sociala arbetet i skolan. Resultatet visar även att lärare och förskollärare främst önskar handledning från speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling för att möta de språkligt tidiga elevernas behov. Speciallärarens handledande roll är en viktig specialpedagogisk implikation som framkommer i studien. / Already in the early school years and in all school subjects, the language has great importance for development and learning. All children develop differently and the school has a mission to meet and challenge all pupils. The aim of the study is to provide knowledge about how the school can meet and challenge the students who already have a well-developed language when they come to school, something that we choose to call early language speakers, and how the special needs teacher in language, writing and reading development can be involved in this work. The study also highlights how collaboration between staff at the school and school libraries can promote these pupils' language, writing and reading development. The theoretical starting point in the study is socio-cultural perspective. The empirical study has been collected through interviews of a qualitative and semi-structured character with eight respondents. The result shows that teachers and preschool teachers find that they quickly get a clear picture of all pupils' linguistic abilities and who are in need of special challenges. It also appears that teachers and preschool teachers say they have the opportunity to challenge those who have come further in their linguistic development. The group's importance and composition are highlighted as important factors for learning and all respondents emphasize the importance of social work in school. The result also shows that teachers and preschool teachers primarily want supervision from special needs teachers in language, writing and reading development in order to meet the needs of the linguistically early students. The special role of the special needs teacher is an important special educational implication that emerges in the study.

Submitted by Luciana Sebin (lusebin@ufscar.br) on 2016-09-30T13:10:26Z No. of bitstreams: 1 DissSB.pdf: 5560001 bytes, checksum: e9b27f8101ba53256450439fd6466ff1 (MD5) / Approved for entry into archive by Marina Freitas (marinapf@ufscar.br) on 2016-10-13T20:16:09Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissSB.pdf: 5560001 bytes, checksum: e9b27f8101ba53256450439fd6466ff1 (MD5) / Approved for entry into archive by Marina Freitas (marinapf@ufscar.br) on 2016-10-13T20:16:19Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissSB.pdf: 5560001 bytes, checksum: e9b27f8101ba53256450439fd6466ff1 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-10-13T20:16:29Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissSB.pdf: 5560001 bytes, checksum: e9b27f8101ba53256450439fd6466ff1 (MD5) Previous issue date: 2015-07-28 / Não recebi financiamento / This study is dedicated to understanding the development of school educational processes guided by the inter-relationship between education of ethnic-racial relationships and activities of reading and writing texts production, during proposals made in the course of an intervention carried out by the teacher-researcher. Teaching strategies, planned for intervention, were guided by the Ministry of Education Report 003/2004 and teaching and learning objectives related to reading and writing literacy in children, so it was developed with students from seven and eight years – 2nd year (1st series) – from a public school in the State of São Paulo. It is characterized as a qualitative research methodology inspired by phenomenology, which contributed to understanding the phenomenon of the interface of education of ethnic-racial relations and language development. It is based, theoretically, in the discussion on the approach of the ethnic racial relations of Silva (2009), problematizing the work of textual production from Possenti (2001; 2002; 2013), Tfouni (1988, 2011) and Assolini (2006), seeking to understand the representations (das Smolka, 2012) and the process of construction of the black identity (MUNANGA, 2003; Gomes, 2003) of children in the process of development of reading and writing in school. The data were recorded on video and field note registers, which after transcription and systematic analysis revealed the dimensions from three perspectives: teaching activities; children’s development; and collective interactions. The contribution of this research concerns the possibility of extending the possibilities to understand the contributions of education of ethnic-racial relationships to the acquisition of the written language in the context of school. It was possible to identify that, in the environment studied, the development of students identity was closely related to the development of important skills of reading and writing in positive and constructive interconnections. / Esse estudo dedicou-se a compreender o desenvolvimento de processos educativos escolares pautados na inter-relação entre educação das relações étnico-raciais e atividades de leitura e escrita durante propostas de produção de textos realizadas no decorrer de uma intervenção levada a cabo pela professora-pesquisadora. As estratégias de ensino, planejadas para a intervenção, foram orientadas pelo Parecer 003/2004 e pelo objetivo de ensino e aprendizagem relativos à leitura e a escrita na alfabetização de crianças, por isso o estudo foi desenvolvido com estudantes de sete e oito anos do 2º ano (1ª série) de uma escola pública da rede estadual paulista. Caracteriza-se como uma pesquisa qualitativa com metodologia inspirada na fenomenologia, fato que contribuiu para compreender a interface do fenômeno da educação das relações étnico-raciais e desenvolvimento da linguagem. Fundamenta-se, teoricamente, na discussão sobre abordagem das relações étnico-raciais de Silva (2009), problematizando o trabalho de produção textual a partir de Possenti (2001; 2002; 2013), Tfouni (1988, 2011) e Assolini (2006), buscando compreender as representações (SMOLKA, 2012) e o processo de construção de identidade negra (MUNANGA, 2003; GOMES, 2003) de crianças em processo de desenvolvimento de leitura e escrita na escola. Os dados da pesquisa foram registrados em vídeo e caderno de anotações que, após transcrição e análise sistemática, revelaram as dimensões a partir de três perspectivas: ação docente, desenvolvimento das crianças e interações coletivas. A contribuição desta pesquisa refere-se à possibilidade de ampliar a abordagem da educação das relações étnico-raciais e suas conexões com o ensino e aprendizagem da linguagem escrita, tanto no contexto acadêmico como escolar.

Thesis (M.T.S.C.)--Miami University, Dept. of English, 2008. / Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 80-84).

Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om metoden Att skriva sig till läsning, varför de valt eller inte valt att arbeta med metoden samt om de anser att metoden är effektiv vid elevernas läs- och skrivinlärning. Syftet är även att jämföra de verksamma lärarnas åsikter i relation till den forskning som finns om metoden. Till undersökningen har kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare genomförts. Undersökningen bygger på Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som innebär att vi människor lär i samspel med andra. Resultatet i undersökningen visar att de flesta lärare ser ASL som en bra metod att använda i läs- och skrivundervisningen dels för att eleverna utvecklar sin språkmedvetenhet snabbt samt att metoden gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Alla lärare låter eleverna arbeta parvis när de skriver ASL. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utveccklingszonen som finns inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i interaktion med andra. Resultatet visar även på att lärarna inte varit speciellt insatta i ny forskning eller den kritik som framkommit mot metoden. / The purpose of this investigation is to find what perception active teachers have about the method Writing to read, why they work with the method or not and also if they considers that the method is good for the pupils reading and writing. Another purpose is also to compare the active teachers opinions in relation to the research that already exists around the method. To get a result for the investigation have qualitative interviews with seven active teachers been done. The sociocultural perspective is the theori that’s the investigation is based on. The result in the investigation shows that most of the teachers considers that Writing to read is a good method to use when teaching pupils reading and writing. Partly because the pupils develops their linguistic awareness fast and that the method makes it easy to individulize the teaching. Every teacher let their pupils work in pair when they work with the method. Pairwork can be linked with Zone of proximal development which you can read about in the sociocultural perspective and means that children learn in interaction with others. The result also shows that the active teachers were unknowing about new research and the criticisms against the method.

Submitted by IZAC TRINDADE COELHO null (izac.tcoelho@gmail.com) on 2016-05-02T14:11:22Z No. of bitstreams: 1 Pedagogia Histórico-Crítica e Alfabetização.pdf: 1172486 bytes, checksum: 67e412e79bdc7ccc96282ece2e2ff6ef (MD5) / Approved for entry into archive by Felipe Augusto Arakaki (arakaki@reitoria.unesp.br) on 2016-05-04T14:21:52Z (GMT) No. of bitstreams: 1 coelho_it_me_arafcl.pdf: 1172486 bytes, checksum: 67e412e79bdc7ccc96282ece2e2ff6ef (MD5) / Made available in DSpace on 2016-05-04T14:21:52Z (GMT). No. of bitstreams: 1 coelho_it_me_arafcl.pdf: 1172486 bytes, checksum: 67e412e79bdc7ccc96282ece2e2ff6ef (MD5) Previous issue date: 2016-02-26 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Este trabalho versa sobre a alfabetização na perspectiva pedagógica histórico-crítica. Nossa problemática de pesquisa reside na necessidade de propostas pedagógicas aliadas à uma concepção crítica e dialética de alfabetização e, simultaneamente, na ausência de estudos que enfoquem o ensino inicial da leitura e da escrita por esse viés analítico. No percurso de delineamento de uma concepção histórica e crítica de alfabetização, dialogamos com as concepções atuais de alfabetização e letramento, proposta por Magda Soares, bem como a influente concepção construtivista e a, ainda resistente, perspectiva tradicional. O objetivo do diálogo foi o de estabelecer os postulados de cada vertente pedagógica em relação à alfabetização de modo a esclarecer as divergências de suas concepções à de uma proposta histórico-crítica de alfabetização. Como objeto de estudo, tomamos a linguagem escrita nas formulações psicológicas da Escola de Vigotski e as proposições metodológicas da Pedagogia Histórico-Crítica, refletindo como a segunda estabelece em princípios pedagógicos aquilo que a primeira postula como percurso do desenvolvimento cultural dos indivíduos em fase de escolarização. Partindo da hipótese de que a palavra é o instrumento-guia do ensino-aprendizagem dos conteúdos da alfabetização e, ademais, de que as propostas pedagógicas para a alfabetização de crianças existentes reforçam a cisão entre conteúdo e forma da palavra, priorizando sua face fonética em detrimento de sua face semântica, constatamos que, apenas uma alfabetização que unifique tais faces fonética e semântica dará conta de ensinar a linguagem escrita aliada às dimensões simbólica, abstrata e conceitual que lhe é própria. A título de conclusão e contribuição do trabalho desenvolvido, esboçamos ideias gerais sobre a alfabetização dirigida pelos termos da Pedagogia Histórico-Crítica e orientada à humanização dos seres humanos. / This research deals with literacy process on the critical historical pedagogy perspective. Our research problem is established by the necessity of pedagogical proposals related to a dialectic and critical conception of literacy and, simultaneously, to the absence of studies focused on the teaching of writing and reading process through this point of view. By defining a critical and historical conception of literacy, we dialogued with current conception of writing and reading process, proposed by Magda Soares, as well as the influent constructivist conception and, the so resistant, traditional perspective. That dialogue aimed at establishing the postulates of each pedagogical fields related to literacy in order to clarify divergences between these conception and a critical and historical literacy proposal. As object of study it was taken up the concept of written language from the Vigotskian School and the pedagogical approaches of critical historical pedagogy as we reflected on how both theories deal with the concept of written language. Assuming that the word is the leading-instrument for the learning and teaching of reading and writing and, besides that, the pedagogical proposals for children literacy rupture both phonetic and semantic faces of the word, we found that the teaching of writing and reading must unify both sides phonetic and semantic in order to address the abstractive, symbolic and conceptual dimension of the written language. In conclusion, we sketched out some general ideas for the educator who wishes to teach according to a critical perspective and oriented towards human beings humanization.

Diplomová práce se zabývá konceptem "závěrečných bakalářských prací žáků 5. tříd" na základní škole v kontextu badatelsky orientovaného vyučování. Práce si klade za cíl popsat celý proces vzniku takovéto závěrečné práce a popsat jeho souvislosti s badatelsky orientovaným vyučováním a rozvojem klíčových kompetencí. Autor v teoretické části vysvětluje jednotlivé kroky badatelsky orientovaného vyučování, definuje klíčové kompetence a přibližuje problematiku psaní a čtení odborného textu. V praktické části v kontextu badatelsky orientovaného vyučování pak analyzuje jednotlivé fáze procesu tvorby žákovské práce od výběru tématu až po závěrečnou obhajobu. Při analýze vychází ze zkušeností pedagogů základní školy a doplňuje ji o konkrétní ukázky ze žákovských prací. KLÍČOVÁ SLOVA badatelsky orientovaná výuka, žákovské "Závěrečné práce", čtení a psaní odborného textu, klíčové kompetence, 1. stupeň ZŠ ABSTRACT The thesis is looking into the concept of "final theses of 5th-grade pupils" attending primary school in the Czech Republic in the context of inquiry-based learning. The thesis aims to describe the whole process of creating such pupils' thesis and explain its links to inquiry-based learning and the development of key competencies. The author explains individual steps of inquiry-based learning, defines...

Syfte och frågeställningar Examensarbetets syfte är att bidra med kunskaper om hur några speciallärare kartlägger och identifierar nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter, såsom språkstörning och dyslexi, till skillnad från mer vanliga andraspråkssvårigheter som uppstår i mötet med det nya språket. Vi vill lyfta några speciallärares uppfattningar och beskrivningar om kartläggning till ytan och öka förståelsen hos berörda aktörer inom och utanför skolan. Målet är att utveckla och stärka de rutiner som omgärdar speciallärares befintliga arbete med denna elevgrupp så att nyanlända i behov av särskilt stöd bereds större möjlighet till specialpedagogiskt stöd. Examensarbetet är ett litet bidrag till ett mycket större forskningsfält som handlar om att främja inkludering och motverka utanförskap. Våra frågeställningar är: - Hur får speciallärare kännedom om nyanlända elever med språksvårigheter? - Vilka metoder och verktyg använder sig speciallärare av för att identifiera nyanländamed troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter? - Vad krävs för att en nyanländ elev med språksvårigheter ska få specialpedagogiskt stöd? Teori Resultatet speglas mot den sociokulturella teorin samt kritiskt- och dilemmaperspektiv. Metod Metodansatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med företrädesvis speciallärare med, mer eller mindre, erfarenhet av arbete med nyanlända elever. Analysmetoden är en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Examensarbetets resultat visar på vikten av att rektor/skolan/huvudman har rutiner runt de nyanlända och flerspråkiga eleverna. Det visar dessutom att speciallärare måste inse sin betydelse och definiera sin roll i de nyanlända och flerspråkiga elevernas lärmiljöer för att möjliggöra för elevgruppen att få specialpedagogiskt stöd vid behov. Samverkan på olika nivåer, i och utanför skolans organisation, och dialogen aktörer emellan är själva motorn i speciallärares arbete med att identifiera nyanlända elever med troliga specifika språk-, skriv- och lässvårigheter. Att vara en “spindel i nätet” mellan olika aktörer och “en nagel i ögat” på ledningen med stöd av forskning. Likställt är de materiella verktyg, eller artefakter, som speciallärare använder sig av för att kartlägga elevernas svårigheter och behov. I relation till testmaterial har examensarbetet synliggjort att det i nuläget inte finns några flerspråkiga språktest som är helt tillförlitliga. Det finns därför inga skäl för speciallärare, rektorer med flera att invänta en eventuell logopedutredning om det enda skälet är att eleven ska tillhandahålla specialpedagogiskt stöd som den enligt Skollagen (SFS 2010:800) är berättigad till oavsett. Det får som konsekvens att om en nyanländ elev, efter en kartläggning/bedömning med hänsyn tagen till dess första- och andraspråk, tycks ha specifika svårigheter ska ett specialpedagogiskt stöd ges! Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer berör framförallt avsaknaden av tillförlitliga flerspråkiga språktester. Forskningen visar att en specifik svårighet inte är isolerad till ett språk utan visar sig på/i samtliga språk. Den visar också att desto tidigare en svårighet identifieras och adresseras desto tidigare kan adekvata insatser sättas in. Avsaknad av rutiner kring den specialpedagogiska verksamheten i ärende som rör nyanlända är dessutom en källa till frustration som flera informanter förmedlar. Denna pedagogiska sårbarhet (Bruce, 2018), där vänta-och-se-attityder, nån-annan-ism och låga förväntningar förekommer, försätter eleven i språklig sårbarhet (Bruce, a.a). Samtal på olika nivåer i verksamheten, med varje nyanländ elevs bästa för ögonen, är därför av avgörande betydelse. Skolverkets obligatoriska ”Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper” är att betrakta som ett viktigt underlag för dessa samtal. Det är således dags att uppdatera de rutiner som håller tillbaka och fördröjer insatser som skulle kunna stötta elevgruppens språk- och kunskapsutveckling.

Denna undersökning handlar om handskriftens närvaro i den digitala skolan 2021 och vilka attityder lärare och elever har till att skriva för hand respektive att skriva på datorn samt fördelar och nackdelar med de båda skrivmetoderna. Empirin har samlats in genom observationer i klassrum och intervjuer med lärare och elever. Samtalen var digitala för ena gruppen och genom enskilda fysiska möten i den andra gruppen. Resultaten i denna undersökning gav både väntade och oväntade svar. Eleverna ansåg att de skrev längst texter på datorn tack vare rättstavningsprogrammen vilket var ett förväntat svar på frågan. Men att två tredjedelar av eleverna ansåg att de skrev en text snabbare för hand än på datorn var en oväntad vinkling. Lärarnas attityder handlade om skriftsättens olika fördelar och nackdelar. Empirin gav förväntade svar om hur bra handskrift är för det långsiktiga lärandet och de digitala hjälpmedlens möjligheter. Observationen visade att det skrivs både för hand och på datorn i skolan idag samt att skillnaden i tid mellan skrivsätten är mindre än jag hade uppfattningen om när jag började samla in empirin. / This survey is about the handwriting's presence in the digital school in 2021 and what attitudes teachers and students have to writing by hand and writing on the computer, respectively and advantages and disadvantages of both writing methods. The empirics have been collected through classroom observations and interviews with teachers and students. The conversations were digital for one group and through individual physical meetings in the other group. The results in this examination provided both expected and unexpected answers. The students felt that they wrote the longest texts on the computer thanks to the spelling programs, which was an expected answer to the question. But the fact that two-thirds of students thought they were writing a text faster by hand than on the computer was an unexpected slant. Teachers' attitudes were about the different advantages and disadvantages of the two types of writing. Empirical services provided expected answers about the quality of handwriting for long-term learning and the possibilities of digital aids. The observation showed that it is written both by hand and on the computer at school today and that the difference in time between writing methods is smaller than I had the idea of when I started collecting the empirical.

Diplomová práce se zabývá konceptem "závěrečných bakalářských prací žáků 5. tříd" na základní škole v kontextu badatelsky orientovaného vyučování. Práce si klade za cíl popsat celý proces vzniku takovéto závěrečné práce a popsat jeho souvislosti s badatelsky orientovaným vyučováním a rozvojem klíčových kompetencí. Autor v teoretické části vysvětluje jednotlivé kroky badatelsky orientovaného vyučování, definuje klíčové kompetence a přibližuje problematiku psaní a čtení odborného textu. V praktické části v kontextu badatelsky orientovaného vyučování pak analyzuje jednotlivé fáze procesu tvorby žákovské práce od výběru tématu až po závěrečnou obhajobu. Při analýze vychází ze zkušeností pedagogů základní školy a doplňuje ji o konkrétní ukázky ze žákovských prací. KLÍČOVÁ SLOVA badatelsky orientovaná výuka, žákovské "Závěrečné práce", čtení a psaní odborného textu, klíčové kompetence, 1. stupeň ZŠ ABSTRACT The thesis is looking into the concept of "final theses of 5th-grade pupils" attending primary school in the Czech Republic in the context of inquiry-based learning. The thesis aims to describe the whole process of creating such pupils' thesis and explain its links to inquiry-based learning and the development of key competencies. The author explains individual steps of inquiry-based learning, defines...

Syftet med studien är att undersöka betydelsen av att använda virtuell simulerad undervisning (virtual reality, VR) i speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling som alternativ och komplement till autentiska test med elever för att belysa lärande, etiska aspekter och bedömningsformen i en VR-miljö. Bakgrunden till studien är att speciallärarstudenterna behöver öva upp sina färdigheter i att genomföra språk-, skriv- och läsutredningar. Problemet som kan uppstå är att studenternas behov av färdighetsträning kan hamna i motsatsförhållande till autentiska elevers integritet och medföra etiska och bedömningsmässiga konsekvenser. I studien användes kvalitativa metoder. Speciallärarstudenterna deltog i ett lärtillfälle om en VR-simulerad dynamisk bedömning, vilket observerades. Alla deltagarna intervjuades sedan i fokusgrupper om VR-simulering, bedömningspraktik och etik. De lämnade även en skriftlig reflekterande anteckning om lärtillfället. Analysen av resultatet gjordes utifrån ett situerat, sociokulturellt perspektiv på lärande med utgångspunkt i fyra dimensioner: mening, praktik, gemenskap och identitet (Wenger, 1998). I analysen av själva lärandesituationen togs även inspiration av Wengers (1998) teori om att designa för lärande. Studiens resultat identifierar att den största betydelsen av VR-simuleringen för speciallärar-utbildningen ligger i att speciallärarstudenterna gemensamt kan se och diskutera samma dynamiska bedömning i VR. VR-filmen blir ett reifierat minne och ett visualiseringsverktyg där den gemensamma upplevelsen främjar meningsskapande och reifikation om bedömningspraktik. Vi ser också i resultatet att VR-tekniken kan vara ett hinder för vissa men att enkla anpassningar bör öka möjligheten att ta till sig budskapet utan att påverkas negativt av tekniken. Tillgängligheten till en dynamisk bedömning och studenternas meningsskapande om olika bedömningspraktiker möter kraven i examensordningen (SFS 2017:1111) att kritiskt kunna granska och välja olika metoder för bedömning av språk-, skriv- och läsutveckling. Även etiska dilemman i att använda elever i utbildningssyfte motiverar VR-simulering i speciallärarutbildningen. Resultatet i vår undersökning visar att VR-simuleringen kan vara ett komplement till språk-, skriv- och läsutredningar. Resultatet av vår avgränsade studie är inte generaliserbart, men kan bidra till diskussioner om bedömningspraktiken och etiska implikationer genom användning av VR i speciallärarutbildningen. I slutet av examensarbetet ger vi förslag på framtida forskningsområden om VR-simulering i högre utbildning och vi redovisar även specialpedagogiska implikationer. / The aim of the present study is to examine the possibility to use virtually simulated (virtual reality, VR) teaching in the education of special needs teachers with specialization in language, writing and reading development as a complement and as an alternative to authentical tests with pupils, to illustrate learning, ethical aspects and the form of assessment in a VR-based environment. The background of the study derives from the students’ need to practice their ability to make language, writing and reading assessments throughout the education to become special needs teachers. A problem that might arise is when the students’ need for practice affects pupils’ integrity or other ethical implications. The study was based on qualitative methods. The students took part of a VR-simulated dynamic assessment, during which the learning situation was observed. All students who participated were then included in focus groups and interviewed about VR-simulation, assessment practice and ethics. An analysis of the result was done from a situated, sociocultural perspective on learning based on four dimensions: meaning, practice, community and identity (Wenger, 1998). The analysis of the learning situation was also inspired by Wenger’s (1998) theory of designing for learning.The results of the study identify that the greatest importance of VR-simulation for the education of special needs teachers lies in the possibility for the students to mutually see and discuss the same dynamic assessment in VR. The VR-simulation becomes a reified memory and a visualization tool where the shared experience promotes negotiation of meaning and reification around assessment practice. We also see in the result that VR-technology can be a barrier for some students, but that simple adjustments should increase the possibility to participate without being adversely affected by the technology. The availability of a dynamic assessment and the students' reflections about different assessment practices meet the requirements of the system of qualifications “examensordningen” (SFS 2017:1111) to be able to critically review and choose different methods for assessing language, writing and reading development. Ethical dilemmas in assessment of pupils for educational purposes also motivate VR simulation in special education. The results show that VR simulation can be a complement to language, writing and reading assessments. The present study is limited to a specific situation and can not be considered generalizable but can contribute to discussions about assessment practices and ethical implications through the use of VR when educating special needs teachers. We also provide suggestions for future research areas for VR-simulation in higher education.